Deadline för Abstrakt inlämning är nu passerad
Välkommen till Forskning om högre utbildning, 8-9 maj 2025 Göteborg, Sverige
8-9 maj 2025 arrangeras konferensen Forskning om högre utbildning för fjärde gången. Arrangörer är Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) i samarbete med Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) och Enheten för akademiskt språk (ASK) vid Göteborgs universitet i samarbete med tidskriften Högre utbildning
Nytt för den här gången är en förkonferens 7 maj som arrangeras av nätverket Litteracitet och lärande i högre utbildning. Konferensen äger rum på Pedagogen vid Göteborgs universitet.
Förkonferens 7 maj 2025 - Litteracitet och lärande
Förkonferensen vänder sig till alla som är intresserade av litteracitet och lärande i högskolan, såsom forskare, lärare, studenter, högskolepedagoger, språk- och studiehandledare. Målsättningen är att skapa ett forum där forskning om akademisk litteracitet och utbildningsmiljöer möts och att genom ökad samverkan skapa en gemensam bild av var universitetens/högskolornas arbete med akademisk litteracitet inom Sverige står idag; vad vet vi inom fältet, vad gör vi och vad behöver vi ta reda på?
Förkonferensen inleds med ett panelsamtal följt av korta presentationer med målet att ge en överblick över pågående arbete och utmaningar kopplat till akademisk litteracitet vid universitet och högskolor i Sverige. Förkonferensen bygger därmed på aktivt deltagande och alla deltagare uppmuntras att bidra med en kort presentation. Se mer information under ”Abstract”.
Konferens 8-9 maj 2025
Konferensen utgör en av få arenor där forskning om högre utbildning, inom skilda discipliner och ur olika perspektiv, möts. Syftet är att fortsätta stärka forskningsfältet högre utbildning genom att samla forskare från olika discipliner för att diskutera forskning om högre utbildning.
Keynotes
Marie Leijon ”Universitetslärarprofession i post-pandemiska hybrida lärandemiljöer”.
Malmö universitet
Projektet ställer bland annat följande frågor: Enligt universitetslärarnas subjektiva synsätt, hur har digitaliseringen inom högre utbildning påverkat undervisningskvaliteten? Hur utvecklar universitetslärare sin yrkeskompetens i relation till hybrida undervisnings- och lärmiljöer? Jag kommer att presentera tre teman som är framträdande i resultaten: ökad komplexitet och flexibilitet, utmaningen i att bibehålla en hög kvalitet i undervisningen samt vikten av sociala relationer med studenterna. Resultaten pekar också mot att universitetslärare i dag undervisar i varierade lärandemiljöer – t ex flexibla, hybrida eller blandade – där gränserna mellan det digitala och fysiska suddas ut. Detta ställer ytterligare krav på universitetslärare, men väcker också frågor om universitetet som plats för lärande.
Naomi S. Baron Mickey Mouse, AI, and the Textpocalypse: Will We Care Who Read and Wrote What?
Professor Emerita of Linguistics, American University, Washington, DC USA
Since the launch of ChatGPT in November 2022, the world has been obsessed with AI’s ability to compose increasingly sophisticated text. We have thought less about the behind-the-scenes “reading” that AI does in order to generate written responses to our queries and prompts. Yet it is vital to understand AI’s role in both aspects of the literacy equation.
As we increasingly lean on AI, consider a future in which bots do the lion’s share of our reading, huge amounts of writing are AI-generated, and we admit defeat in being able to detect what written language is produced by humans or computers. We are nearing a turning point where people need to decide the extent to which it matters how much reading and writing we retain for ourselves. This talk urges us to weigh the options and potential consequences.
Katarina Mårtensson & Torgny Roxå Forskning om högre utbildning: Formering av ett forskningsfält
Lunds universitet
Konferensens namn ger upphov till innehållet i denna keynote. Forskning om högre utbildning tycks vara ett mångfacetterat fält, något som Geschwind & Forsberg belyste i sin kunskapsöversikt 2015. Clegg (2012) argumenterar i liknande banor, och frågar om det kanske till och med är flera men relaterade fält. Tidskriften Högre Utbildning publicerade nyligen ett flertal inlägg som belyser frågan om vad högskolepedagogisk forskning är och kan vara, ur olika infallsvinklar (Lindberg-Sand, 2023; Scheja & Bolander-Laksov, 2023; Wide, 2023). Samtidigt, i en annan tidskrift, publicerades ett debattinlägg som manade forskare i disciplinen pedagogik att i större utsträckning bidra till den nationella kunskapsbildningen om högre utbildning (Brodin, 2023). Ett av flera centrala teman i dessa inlägg handlar om relationen och den eventuella gränsdragningen mellan uppbyggnaden av ett kunskapsområde och fokus på att bidra till pedagogisk utveckling. Den mångfacetterade bilden bekräftas också internationellt, bland annat av McFarlaine (2022) som beskriver olika ”ideological orientations” i de senaste decenniernas forskning om högre utbildning, vilket resulterar i det han benämner ”ideologiska öar”. I vår keynote vill vi därför, från vår/a ideologiska ö/ar, göra en spaning som handlar om balansen mellan öppenhet för pluralism och behov av avgränsningar och gränsdragningar.
| Partners |
|
Kontakt Frågor om konferensen
|
Viktiga datum Registrering: Öppnar i januari |
Organiserat av Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL |
