Program

Mikael Rehnberg talar om hur man kan skapa riktlinjer för organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, för att förebygga psykisk ohälsa, och för att väva in detta arbete i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Alltför många har synrelaterade besvär som suddig syn, grusiga ögon och ont i nacken - som i sin tur har samband med sådant som belysning, placering av dator och andra verktyg, med mera. Hillevi Hemphälä har utvecklat en lättanvänd metod där man med en läsplatta kan göra en synergonomisk bedömning av ljusförhållanden, som exempelvis bländning och ljusstyrka. Hon berättar om vad man ska tänka på för att få god synergonomi, med exempel på bra lösningar – och vanliga belysningsfallgropar. Varde ljus – ett gott ljus!

Skadligt bruk är ett betydande hälsoproblem som orsakar försämrad arbetsförmåga på grund av skador och sjukdomar eller sociala problem. Kristina Sundqvist leder en tvärvetenskaplig forskningsgrupp som studerar hur man på arbetsplatser kan förebygga att medarbetare utvecklar problem med alkohol och vad arbetsplatser och chefer kan göra för att stötta och hjälpa medarbetare.

Därför gäller det att få det systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamhetsutveckling att hänga ihop. Avgörande för hur man lyckas åstadkomma allt detta, blir hur man sätter mål och fattar och följer upp beslut för att nå därhän. Om detta talar Ari Riabacke som har doktorerat i risk- och beslutsanalys. Tillsammans med Mona Riabacke har han skrivit boken “Beslutspyramiden: stegen till klokare beslut”.

Människans stenåldershjärnor är inte gjorda för dagens växande informationsflod, och alla ständigt förändrade programvaror, i alla typer av arbete. Och allt detta påverkar särskilt arbetsminnet, det vill säga vår förmåga att lagra och bearbeta information i stunden.

Anställda är, i genomsnitt, utsatta för tjugo störningsmoment i timmen, eller ett var tredje minut. Anställda gör numera många saker samtidigt (“multitasking”), som att sitta i en telefonkonferens och samtidigt läsa e-post och arbetsdokument.

Inte underligt då om människor glömmer och får koncentrationssvårigheter.

Men man kan också med teknikens hjälp göra det lättare att hantera information, och anpassa hur man arbetar till de begränsningar som vi människor har. Det går också att använda teknik för träna upp arbetsminnet, i viss utsträckning. Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap och har skrivit böckerna “Den översvämmade hjärnan”, “Den lärande hjärnan”, ”Hjärnan, gener och jävlar anamma” och “Framtidens digitala lärande”. I det här föredraget om vad som krävs för mer hjärnvänliga arbetsplatser, kommer han också in på särskilt barns och ungas lärande. Vad kan tänkas hända i arbetslivet när de unga vuxna, som vuxit upp med internet, sociala medier, datorspel och digitalisering i förskola och skola, börjar jobba? Och hur kan tekniken, på gott och ont, påverka det livslånga lärandet i arbetslivet?

I Arbetsmiljöverkets förskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö står det att arbetsgivaren ska klargöra att man inte accepterar kränkande särbehandling på arbetsplatsen, och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det. Arbetsgivaren ska också ha tydliga rutiner för vad man ska göra, om mobbning ändå inträffar. Stefan Blomberg har under många år utrett mobbningsärenden, skrivit boken ”Mobbning på jobbet” och varit huvudförfattare till Mynaks riktlinjer inom området. Han är också forskare och doktorerade 2022, med avhandlingen “Akta dig för icke-stödjande ledare: Modererande effekter av stödjande ledarskap på risker och effekter kopplade till mobbning i arbetslivet”.  Han berättar om mobbning ur både individens och organisationens perspektiv, och talar om vad man ska ha koll på för att tidigt upptäcka tendenser, om hur grogrunden kan se ut, och om beredskap för att ge ett bra stöd till dem som blir utsatta.

Gerillaergonomi – det är att vi tar det som vi har till hands, och gör det bästa av situationen, oavsett var och hur vi jobbar. För att lyckas med det behöver vi, förutom kunskapen om kroppen, mod att våga gå vår egen väg. Mod att våga sitta lite fult och veta att våra kroppar inte går sönder av det, så länge som vi varierar. Mod att våga släpa fram våra strykbrädor och köra dem som ståbord en stund. Mod att föreslå ståmöten, planera in regelbundna promenader och byta arbetsställning ofta.

Ami Hemviken talar om hur sättet vi kommunicerar på kan göra arbetsdagen roligare, snällare och mer produktiv – och förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vad går att göra på organisatorisk nivå för att främja god kommunikation, och motverka riskfaktorer när det gäller kommunikation? Hon har skrivit två böcker som berör dessa frågor: ”Le! Det är inte tanken som räknas. Om vikten av att ha kul på jobbet” och ”Nå in. Nå fram. Få igenom. Medveten kommunikation på jobbet.”

Talarna beskriver metoder för att arbeta med att ta till vara det som redan fungerar, för att kunna göra mer av det - och för att stärka svaga friskfaktorer. Och de berättar om praktiska erfarenheter och visar exempel på hur andra har gjort.

Hur kan man anpassa arbetsmiljön och uppläggningen av arbetet, så att fler anställda ska vilja och kunna arbeta fram till 67 – och helst fortsätta några år till? Äldre anställda är en tillgång på arbetsplatsen – och för samhället i stort. Men det gäller att aktivt anpassa arbetsplatserna och arbetsmiljön för att minska risken för förtida avgång från arbetslivet. Här berättar fyra forskare om resultat från forskning om vad man kan göra rent konkret.

När pandemin kom var arbetsmarknadens parter mycket snabba på att gemensamt, genom Afa Försäkring, satsa stort på forskning om effekterna på arbetslivet: 37 projekt fick sammanlagt 100 miljoner kronor. Nu tickar resultaten in. Tre forskare samtalar om sina projekt, utifrån bland annat dessa tre frågor:

• Hur kan pandemierfarenheterna underlätta att klara kriser och större förändringar?  
• Många verksamheter ställde om till en stor flexibilitet när det gäller var, när och hur anställda arbetar - hur kan man få ett hållbart lärande när skillnaderna blir stora?  
• Vad händer med “professioner i pandemins skugga", som lärare och socionomer, när man i osäkra tider förändrar hur man styr arbetet?  

Det här diskuterar nio forskare i tre kapitel i boken ”Framtidens arbetsliv. Arbetsvillkor och arbetsmiljö” som kom 2022. Utifrån sin forskning behandlar de vad som kan hända inom olika sektorer. De målar de upp utopier och dystopier i kommunerna, framförallt vården och omsorgen. De frågar om nya tekniksprång i industrin handlar om ”vargen kommer” eller ”Guds gåva till mänskligheten”. Och de diskuterar vad som händer med kontorsarbetares arbetsmiljö när allt färre går varje dag till sin fasta arbetsplats på kontoret. 

Tre av författarna talar i det här passet om kärnfrågorna i de möjliga teknikframtiderna, om skillnader och likheter, och om vad man kan göra för att tillvarata teknikens möjligheter att förbättra arbetsmiljön. 

Det ska bli lättare att hitta, förstå och använda arbetsmiljöreglerna. För att göra det har man på Arbetsmiljöverket gått igenom de 2 300 paragraferna som finns i nuvarande 67 föreskrifter och sorterat in dem i 15 nya föreskrifter. Dessa föreskrifter kommer också att finnas i ett digitalt format. Talare från Arbetsmiljöverket berättar om resultaten av arbetet med regelförnyelsen - varför det ser ut som det gör, och hur det kommer att fungera när föreskrifterna i den nya strukturen börjar gälla den 1 januari 2025. 

Det går att återanvända erfarenheter från tidigare skeden i datorisering och utveckling av IT-stöd. AI, automatisering i olika former och robotar började man ju faktiskt använda redan för mer än ett halvt sekel sedan! Detta är ett av budskapen i “Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (2022), som är en kunskapssammanställning för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. En av författarna är Åsa Cajander, som har forskat mycket om ny teknik i arbetslivet. Hon berättar om vad forskarna idag vet - och tror - om utvecklingen inom det här området de närmaste åren. Och hon ger råd om saker att tänka på när man vill arbeta för en god automatisering, och användning av AI som främjar en god arbetsmiljö.

Fortfarande står många och trevar om “huret”. Hur får man verklig snurr på “SAM-hjulet”, så att det hänger ihop från ax till limpa: undersöka, riskbedöma, åtgärda, kontrollera? Vilka rutiner behöver vi för att hamna rätt, så att inte olika delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet blir som åtskilda öar? Är arbetsmiljöpolicyn något som “alla har men ingen känner till”, en dammsamlare i pärmen på hyllan (eller i mappen i datorn)? Hur får man en arbetsmiljöpolicy som säger mer än att man ska följa arbetsmiljölagen, och som går att använda praktiskt när man ute i verksamheten ska prioritera och fördela resurser, och står inför utvecklings- och förändringsprojekt? Fortfarande tycker många att det är svårt att få till det med SAM och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön - hur gör man med den på skyddsronden, hur gör man riskobservationer och rapporterar tillbud? Cecilia Österholm, utbildare med bakgrund som forskare, ger råd och rekommendatiom vad man kan göra.