- Kartdagar 2025
- Information
- Anmälan
- Program
- Partners och utställare
- Deltagarförteckning
- Kontakt
- Hitta hit
Ett samhälle i transformation – geodata i den gröna omställningen
Vilken dag är du intresserad att se program för?
| Tisdag 8 april | ||
| Registrering öppnar 08.30 Vi slår upp portarna till mässan 10.00 |
||
| 09.00 | Årsmöte Kartografiska Sällskapet Scen 1 |
|
|
Årsmöte Kartografiska Sällskapet Kartografiska Sällskapets årsmöte hålls tisdagen den 08 april 2025 klockan 09:00 – 10:00 i samband med Kartdagar 2025 på Sara Kulturhus i Skellefteå. Ingen föranmälan behövs utan det går bra att ansluta till mötet på plats, men det går även bra att registrera sig för årsmötet i samband med anmälan till Kartdagar 2025. Vid årsmötet kommer verksamhetsberättelse, ekonomi för år 2024 samt verksamhetsplan och budget för år 2025, valberedningens förslag samt revisionsberättelsen att behandlas. Varmt välkomna! |
||
| 10.00 | Studiebesök/Förkonferensaktivitet | |
|
Upptäck Skellefteå kommun bakom kulisserna – en exklusiv guidad rundvandring Välkommen att uppleva Skellefteå kommun från insidan! Följ med oss på en rundvandring där vi visar upp vår aktivitetsbaserade arbetsmiljö och delar med oss av hur vi arbetar för att forma framtidens Skellefteå. Vi inleder i Sara kulturhus och tar en kort promenad till Stadshuset. Under rundvandringen får du en inblick i våra moderna arbetsytor som främjar samarbete och innovation. Därefter bjuder vi på korta presentationer om kommunens visioner, vårt arbete med informationshantering och hur vi använder vår GIS-plattform för att utveckla en smart och hållbar stad. Samling: Kulturtrappan, utanför hissarna på Sara kulturhus Vi ser fram emot att träffa dig! Upptäck Skellefteås förvandling – en stadsvandring med arkitekt Enar Nordvik Välkommen till en stadsvandring där du får uppleva Skellefteås spännande resa från dåtid till nutid. Tillsammans med Enar Nordvik, får du följa med på en inspirerande promenad genom stadens hjärta. Enar har en gedigen bakgrund inom stadsplanering på Skellefteå kommun och är idag bygglovschef, vilket ger honom en unik inblick i stadens utveckling. Med passion och expertis delar han berättelser om Skellefteås förvandling – från historiska Bonnstan till dagens moderna arkitektur och framtidens visioner. Ta chansen att se staden med nya ögon och förstå de tankar och beslut som format dess nutid och framtid. Samling: Utanför entrén på The Wood Hotel Missa inte möjligheten att få en exklusiv guidning med en av dem som känner stadens själ bäst. Vi ser fram emot att vandra tillsammans med dig! |
||
| 10.00 | Kaffe | |
| 10.30 | 0A | I vår moderna tid Scen 1 |
|
Storskalig elektrifiering – Elbilens geografi I början av året fick Trafikanalys ett regeringsuppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om en storskalig elektrifiering av transportsektorn. I uppdraget ingår en uppdaterad analys av hur ägandet och den regionala fördelningen av elfordon ser ut. Antaganden, som bl a bygger på fordonsstatistiken är att det finns stora geografiska skillnader över vilka hushåll som väljer att leasa eller köpa laddbara bilar. Det som gör studien unikt att det med nya data är möjligt att undersöka laddbara bilar i trafik kopplade till hushållen, deras boendeform, geografi och tillgänglighet till laddinfrastruktur. I studien används geografiska metoder (GIS – Geografiska informationssystem) för att kartlägga, analysera och beskriver ägandet av elektriska fordon, men även förutsättningar för att kunna ladda elektriska fordon. Genom att kombinera olika geografiska data över bland annat nybilsregistrering, bilinnehav, boendeform och närhet till laddinfrastruktur framträder ett mönster över var det kan finnas brister för en fortsatt elektrifiering. Analysen visar även var det kan finnas potentiella svårigheter att färdas längre sträckor på grund att det saknas laddinfrastruktur. Analysen visar på stora geografisks skillnader på både nyregistrerade elbilar samt elbilar i trafik. Andelen elbilar är störst i storstäderna och täta kommuner. Sett till boendeform är andelen hushåll som äger en elbil och boendes i ett flerbostadshus störst i storstäderna och lägst i landsbygdskommuner. Analysen visar även var det finns brister i tillgänglighet till laddinfrastruktur. Det avser närheten till närmaste laddpunkt för exempelvis boende i flerbostadshus. Samt tillgänglighet till snabbladdande stationer för längre resor längs europavägar och andra mycket trafikerade vägar. Digital Vision Kista – Digitala tvillingar för städer utifrån ett användarperspektiv I forskningsprojektet Digital Vision Kista har Stockholm stad tillsammans med RISE och övriga projektpartners utforskat hur digitala tvillingar och IOT-data kan bli ett användbart verktyg för olika förvaltningar och bolag inom staden. Projektet har tagit avstamp i en rad användarberättelser från anställda i staden och från flera bolag som samlats in via workshops och intervjuer. I dessa har de anställda själva fått ta fram fall där de ser ett värde av att arbeta med en digital tvilling som stöd. Dessa användarfall har sedan bearbetats och skisser eller sk mock-ups av lösningarna har tagits fram. Under föredraget presenteras projektets arbete med användarfall, samt de mock-ups som utvecklats. Nationella hubben för Digitala tvillingar Projektet att etablera en nationell hubb för digitala tvillingar har som syfte att bygga ett nätverk för digitala tvilling-aktörer i Sverige, med såväl en vision och en färdplan för digitala tvillingar och skapande av en plattform för digital samverkan. Projektet löper mot sitt slut och under detta föredrag presenteras den vision och färdplan som arbetats fram, erfarenheter och tankar efter nästan två års arbete med att samla in goda exempel och tips från olika aktörer inom såväl Sverige som EU. Vi kommer också informera om hur arbetet med hubben kommer fortsätta efter projektets slut. |
||
| 0B | Norr- & Västerbotten Scen 2 |
|
|
Kartering av grön infrastruktur i Skellefteå tätort Vilken betydelse har din favoritskog i förhållande till det omgivande landskapet? Vilka områden ska vi arbeta för att skydda för att säkerställa arters spridningsmöjligheter genom staden? Var och hur kan vi öka stadsgrönskans kapacitet att förse invånare med olika ekosystemtjänster? I takt med Skellefteå kommuns expansion krävs det att vi lyfter blicken och ser de storskaliga sambanden, för att skapa en långsiktigt funktionell grön infrastruktur som värnar om stadens ekologiska och sociala värden. Karteringar görs löpande i form av bl a spridningsanalyser för känsliga naturmiljöer och arter samt kartering av ekosystemtjänster. Dessa karteringar kommer i föredraget att visas och diskuteras. Mitt ansvar – Ett tekniskt stöd för att hålla ordning på information och applikationer i ArcGIS Enterprise och Portal Verkar du i en organisation som använder sig av ArcGIS Enterprise och Portal?Då har du nog förstått möjligheterna som plattformen ger, men kanske även sett utmaningen i att hålla ordning och reda på den stora mängd information, applikationer och tillämpningar som kan skapas i den samma.Information skall klassas och metadatasättas, applikationer skall systemförvaltas och detta skall ständigt hållas uppdaterat och finnas i organisationens- och medarbetarnas medvetande.Piteå kommun har sett detta och utvecklat ett eget tekniskt stöd som underlättar detta arbete.Det gör det lättare för administratörer, chefer och ansvariga att se vad de är ansvariga för, vad som förväntas av dem samt att de får en överblick hur man ligger till i sitt arbete med att dokumentera information och tillämpningar. Bygglov utan nybyggnadskarta? Vilket data krävs för att produktionen av nybyggnadskartan ska kunna automatiseras? Kommer vi att behöva producera nybyggnadskartor i framtiden? Går det att använda data från Nationella Geodata Plattformen för att snabbare kunna bevilja bygglov i framtiden? |
||
| 0C | Att mäta med god sed Scen 4 |
|
|
Gruvmätning från underjord till rymden Vad handlar gruvmätning om? Vad har rymden med underjorden att göra? En presentation om hur LKAB vet var de är med gruvbrytningen i Kiruna. Alla kan mäta, men hur bra blir det egentligen Vi går igenom erfarenheter kring olika laserskanningsprojekt samt det examensarbete vi gjort tillsammans med KTH som handlar om cloud to cloud VS skanning med targets. Vilken metod ska användas? Erfarenheter och problemställningar diskuteras. Handbok i mät- och kartfrågor (HMK) – dåtid till nutid Handbok i mät- och kartfrågor (HMK) är ett branschgemensamt stöd för yrkesverksamma inom geodataområdet. Behov av gemensamma riktlinjer och handböcker har alltid funnits, inte minst på kommunsidan. I den här presentationen tittar vi på hur handböckerna har sett ut och använts under de senaste decennierna. Vi avslutar med det senaste inom HMK: de uppdaterade handböckerna HMK Digital grundkarta och HMK Kartografi. |
||
| 0E | Utställare Konstverkstan |
|
|
Nytt avtal för digitala registerkartan DRK-avtalet syftar till att förbättra fastighetsregistret genom samverkan mellan kommuner som har statlig lantmäterimyndighet (SLM) och Lantmäteriet. Uppdateringar i digital form förbättrar kvaliteten på fastighetsindelning, rättigheter och gemensamhetsanläggningar. Det nya avtalet har utformats tillsammans med SKR och kommuner med följande tankar som inspiration:
|
||
| 0F | Workshop Saiva |
|
|
Hur kan osäkerheten i våra riskkartor vara till fördel? – Var med och hjälp oss att skapa bättre översvämningsriskkartor och skyddsplaner! Högskolan i Gävle har för 2025 erhållit medel för två forskningsprojekt relaterat till översvämningsriskkartering, varav det ena löper fram till och med 2028 och inkluderar samproduktion med företagen Geografiska Informationsbyrån och NOAQ. Det övergripande syftet med dessa projekt är att skapa bättre förutsättningar för samhällsplanering i översvämningshotade miljöer och därmed öka samhällets resiliens. Detta kan till exempel åstadkommas genom att undvika att planera nytt i översvämningshotade områden, få en fungerande blå-grön infrastruktur, att anpassa existerande byggd miljö inför framtida överssvämningshot samt att ta fram olika applikationer som stöd för allt detta.I de nya forskningsprojekten är vi därför bland annat intresserade av: hur begrepp som ”100-årsflöde” tolkas av läsare av kartorna; hur mycket kvaliteten på data (ffa. höjdmodellens upplösning och friktionsuppskattning av underlaget) påverkar modellerat flöde; om osäkerheter i översvämningsgränsdragningen i kartorna förmedlas på ett förståeligt sätt; framtagande av applikationer som kan modellera skyfall med och utan användning av temporära mobila översvämningsskydd; samt utveckling av koncept för framtagande av skyddsplaner för redan bebyggd mark, där mobila översvämningsskydd är en del av lösningen.I denna workshop kommer du dels att ta del av, och kanske lära dig något nytt om, översvämningsriskkartering och hur den byggda miljön kan göras mer resilient tack vare dessa risker, men även hjälpa oss att förstå hur översvämningsrisker och tillhörande kartor ska utformas och kommuniceras för att få fram det budskap vi önskar förmedla. |
||
| 12.00 | Lunch & mässbesök | |
| 13.30 | Plenum 1: Invigningssession Scen 1 |
|
|
Välkommen till Kartdagarna 2025 Fredrik Davidsson Välkommen till Skellefteå I samhällets gröna omställning tar Boliden Rönnskär ansvar och levererar nödvändiga metaller Bolidens syfte är att tillhandahålla metaller som är nödvändiga för att förbättra samhället för kommande generationer. Samtidigt är Bolidens vision att vara den mest klimatvänliga och respekterade metalleverantören i världen. Boliden Rönnskärs General Manager berättar om den spännande och utmanande rollen att leverera samhällskritiska metallprodukter, samtidigt ta ansvar och utvecklas på resan mot hållbara och moderna samhällen.
|
||
| 14.30 | Kaffe & mässbesök | |
| 15.00 | 1A | Mitt i ett paradigmskifte Scen 1 |
|
Twin transition: betydelsen av att uppnå Geodatarådets vision för geodataområdet 2040 för den gröna omställningen Vi står idag inför ett flertal utmaningar. Vi behöver alla få ekonomin att gå ihop, säkerhetsläget är högaktuellt och det är nödvändigt att vi lyckas med den gröna omställningen. Digitalisering och hållbar utveckling går hand i hand, men vi behöver samordna oss och arbeta tillsammans för att lyckas med detta. Geodatarådet har tagit fram en vision för Geodataområdet 2040. Hur går vi från ord till handling och vad skulle det betyda för den gröna omställningen? Finansiering och styrning: vad är nästa steg nu när HVD är på plats? Tillgängliggörandet av värdefulla datamängder (HVD) är ett stort kliv på vägen mot mer öppna data till nytta för klimatanpassning, kris och beredskap och samhällsbyggnad för att nämna några områden. Men vad blir nästa steg? Vad händer med INSPIRE inom GreenData4All och HVD framöver som påverkar oss? Och hur kan vi samverka framöver kring finansieringsfrågor som kvarstår? Hur möter vi i infrastrukturen nya krav inom säkerhet? Nu bygger vi det nya tillgängliggörandet av geodata, där förändringarna i omvärlden påverkar utformningen av infrastruktur och tillgång till data. Vad betyder omvärldsläget för att kunna hålla data så öppet som möjligt och så stängt som nödvändigt? Hur designar vi våra system, processer och arbetssätt för att möta de nya kraven inom säkerhet? Tillsammans för världens mest hållbara stad Stockholm Vatten och Avfall är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar vatten- och avfallstjänster med miljöfokus i ett Stockholm som växer. Bolaget har omfattande anläggningar spridda i stora delar av Stockholmsregionen, dessa måste skyddas samtidigt som vi är en offentlig verksamhet. Att ha stockholmarna i fokus, ett nära samarbete med omvärlden och tillgång till aktuell information och geodata är avgörande för hur uppdraget lyckas. Föredraget handlar om digitalisering, utveckling och visionen att arbeta tillsammans för världens mest hållbara stad. |
||
| 1B | Öppna källor Scen 2 |
|
|
Hur vi byggde vår OpenSource miljö för geodata Berättelsen om hur PTS byggde sin miljö för geodata så att handläggare kan lagra, bearbeta, analysera och publicera stora mängder data med hjälp av OpenSource programvaror. En beskrivning av hur vår miljö ser ut och hur vi gör för att den ska vara lätt att förvalta och utveckla. Hur fan funkar egentligen öppen källkod? Öppen källkod är en egendomlig företeelse – du kan ladda ned extremt kraftfulla program och system helt gratis och använda de helt fritt! Men hur kommer det sig egentligen, varför finns det utvecklare och företag som väljer att ge bort sitt arbete helt gratis?Och hur är man en bra och schysst spelare när man använder och interagerar med öppen källkod? Vad förväntas av dig och hur kan du säkerställa att det program du älskar och är beroende av fortsätter att frodas? Föredraget kommer också ta upp några vanliga för- och nackdelar samt myter med öppen källkod och beröra några av de relevanta initiativ på nationell- och EU-nivå som ligger på horisonten. Genomgående kommer exempel från GIS-världen som QGIS, PostgreSQL och Hajk/Origo användas. Öppen geodata skapar jobb på riktigt – Sveriges mest detaljerade karta över skog och mark, baserad på öppen kartdata Många pratar om att öppen geodata skapar fler jobb, driver innovation och skapar samhällsnytta. Jag och mitt företag är ett konkret exempel på att så är fallet. Halvvägs in i mitt yrkesliv bytte jag bana, från en karriär som marknadsförare, produktägare och strateg inom bilbranschen, till att grunda ett företag i en bransch jag knappt visste något om. Drivkraften bakom detta steg var mitt intresse för kartor, min nyfikenhet på teknikens möjligheter och min erfarenhet av att bygga affärer och driva innovation. Genom att kombinera öppen geodata med smart teknik och affärstänkande har jag skapat detaljerade kartprodukter över skog och mark, där den automatiskt genererade orienteringskartan över Sverige är en central del. Kartan kan ses på https://kartor.gokartor.se. Företaget var från början inte planerat – affärsmöjligheterna växte fram genom att jag vågade visa upp en tidig version av min produkt, och hittade användare som såg möjligheter jag inte tänkt på. I mitt föredrag kommer jag att berätta om:
Min resa visar hur innovation, öppenhet och nyfikenhet kan omvandla en passion till en hållbar affärsverksamhet och skapa verklig samhällsnytta - och locka nya människor in i kartbranschen. Välkommen att lyssna! Från öppna data till ekosystemtjänster – Hur gör man? Att kartlägga och analysera ekosystemtjänster är avgörande i utvecklingen av hållbara samhällen och den gröna omställningen. Vi människor behöver, och drar nytta av ekosystemen utan att vi alla gånger vet om det. Det kan handla om växter som renar luft, gräsytor som reglerar vattenflöden, bin som pollinerar grödor eller maskar och bakterier som gör jorden bördig. Men hur vet man vilka ekosystemtjänster som finns på en plats? Och kanske än mer hur påverkas dem av eventuella förändringar? Genom öppna data från offentliga myndigheter arbetar Ekologigruppen med kartläggning av ekosystemtjänster i flera skalor, från den privata markägaren, till kommunövergripande planeringsunderlag till strategiska regionala analyser. Med hjälp av allmänt tillgängliga underlag kan vi identifiera både befintliga och potentiella ekosystemtjänster. Resultaten är användbara som underlag i arbetet med att utforma den ur ekologisk synpunkt mest hållbara markanvändningen i aktuell skala.Genom några exempel från vårt arbete genom åren skulle vi vilja visa hur den stora mängd tillgänglig geografiska data som finns på ett enkelt sätt kan användas för att identifiera och kartlägga ekosystemtjänster, som på sikt kanske kan bidra till en mer hållbar planering. |
||
| 1C | Flyga, GISa & mäta Scen 4 |
|
|
I huvudet på en GIS-strateg I Luleå kommun pågår den gröna omställningen för fullt.Hur används geodata och GIS i detta?Luleå kommun har en lång GIS historik, redan 2001 anställdes kommunens första GIS samordnare. 2017 tog kommunen fram en ny GIS strategi och 2018 anställdes kommunens första GIS-strateg.Vad innebär det att vara GIS strateg eller för den delen GIS samordnare? Under åren 1999-2001 pågick det nationella kompetensprojektet StrateGIS. Behovet av att jobba med GIS samordning blev mer vedertaget. Så vad ska en kommunal GIS-strategi innehålla? Och hur jobbar man med att sprida GIS i en organisation. Luleå Kommuns GIS strateg Jonny Halvarsson delar i detta med sig av tankar och tips. Kanske inte lösningen eller svar på alla frågor men frågor man behöver ställa sig. GIS utveckling. GIS organisation. GIS systemförvaltning. Att jobba med innovation. Hur får vi med oss och hur blir vi fler användare? Vilka är framgångsfaktorerna. Från fält till kartprodukt och vidare ut i världen – få med dig all information! Flera intresseorganisationer arbetar för att dataflytet ska bli bättre. Förutom tidsbesparing leder det bland annat till att mätaren slipper köra ut i fält och mäta på nytt, något som verkar för den gröna omställningen i flera led. Flygning med drönare i kategori specifik – ur ett kommunalt perspektiv Vill du fördjupa dig i Sandvikens kommuns (VGS) resa till ett unikt drönartillstånd, som tillåter flygning över tätort med större drönare, är du välkommen på detta föredrag. Vi kommer gå igenom och visa exempel på hur tillståndet används i praktiken, ajourhållning av baskartan med hjälp av drönare, lidar, 3D och vilka möjligheter det ger oss. Sveriges digitala kartrevolution: Nya insikter i historisk markanvändning med helautomatiska karteringsmetoder Jag tänkte berätta om en maskininlärningsmodell för helautomatisk kartering av markanvändning baserad på Ekonomiska kartan (1:10 000/1:20 000), som producerades av Lantmäteriet mellan 1942 och 1988. Metoden har nyligen publicerats i en vetenskapligt granskad tidskrift: Ågren, A.M. och Lin, Y. (2024) "A fully automated model for land use classification from historical maps using machine learning." Remote Sensing Applications: Society and Environment, 36, 101349, https://doi.org/10.1016/j.rsase.2024.101349.Jag har nu applicerat denna maskininlärningsmodell på alla 16 063 ekonomiska kartblad och klassificerat kartorna över hela Sverige i fyra kategorier: jordbruksmark, skog, öppen mark och grafik. Historisk statistik visar att Sveriges jordbruksmark nådde sin topp på 1950-talet med cirka 3,7 miljoner hektar i odling. Sedan dess har arealen minskat med 1,2 miljoner hektar, där den största procentuella nedgången skett i de nordliga länen. Områden övergavs på grund av industrialisering och urbanisering. Genom att analysera historiska markanvändningsmönster i kombination med moderna data kan vi stödja hållbara lösningar för framtidens markförvaltning, både nationellt och globalt. Denna innovation bidrar till FN’s globala mål, särskilt mål 13, 15 och 2 (Bekämpa klimatförändringarna, Ekosystem och biologisk mångfald, Ingen hunger), genom att erbjuda verktyg för bättre beslut om markanvändning och matproduktion. Min innovation fyller ett viktigt kunskapsgap genom att tillhandahålla detaljerade kartor över historisk markanvändning, särskilt i norra Sverige, som ej tidigare kartlagts. Att förstå dessa förändringar är avgörande för att hantera frågor som skogsbrukets resiliens, växthusgasutsläpp och framtida matproduktion. |
||
| 1E | Utställare Konstverkstan |
|
|
Så realiseras en Obruten Digital Samhällsbyggnadsprocess med tillförlitlig data För att realisera en Obruten Digital Samhällsbyggnadsprocess behövs moderna och flexibla plattformar som kan hantera stora mängder information från olika system och aktörer. En av de viktigaste faktorerna för att uppnå detta är att säkerställa att den data som används för beslutsfattande alltid är korrekt, lättillgänglig och tillförlitlig. Rätt data vid rätt tillfälle är avgörande för att fatta välgrundade beslut som påverkar allt från detaljplaner till större infrastruktursatsningar. Sokigo, som är en bred leverantör av kommunala verksamhetssystem, har skapat en tydlig vision för hur en Obruten Digital Samhällsbyggnadsprocess kan realiseras för att effektivisera och förbättra arbetet i kommunala verksamheter. Genom att länka samman olika delar av samhällsbyggnadsprocessen, från planläggning och bygglov till mark- och fastighetsinformation, kan kommuner se till att alla involverade parter har tillgång till samma uppdaterade och pålitliga information. Detta förhindrar felaktigheter och minimerar risken för missförstånd eller dubbelarbete, vilket i sin tur leder till effektivare processer. Sokigo ser digitalisering och integration som kärnaspekter i denna transformation. För att realisera denna obrutna digitala kedja behövs moderna och flexibla plattformar som kan hantera stora mängder information från olika system och aktörer. Här redovisar vi några exempel på kundsamarbeten och olika initiativ från kommunala marknaden och våra erfarenheter av detta viktiga arbete. Vikten av att ha ordning på samhällsbärande information (SBI) för ett robust samhälle Tillgänglig och ajourhållen samhällsbärande information (SBI) är avgörande för ett effektivt och fungerande samhälle. En samlad plattform med SBI som bas möjliggör centralisering och hantering av viktig information i realtid, vilket underlättar samarbete mellan myndigheter, företag och invånare. Med stöd av en sådan plattform kan information om exempelvis in- och utflyttning i en kommun enkelt följas och analyseras för bättre planering och resursfördelning. Vi belyser och visar ett antal exempel kring hur SBI-data omvandlas till lättåtkomlig kvalitativ information som ligger till grund för beslut och som då upprätthåller en samhällsstruktur som är flexibel och hållbar över tid. Förnyelseplanering – ett av Sveriges viktigaste arbeten för ett hållbart samhälle Det krävs enorma investeringar i svensk vatteninfrastruktur – allt från avloppsrör till vattenledningar. Annars riskerar hushållens och företagens tillgång till vatten att försämras. Med hjälp av geografisk IT kan arbetet stödjas så att rätt insatser läggs på rätt ställen. Fundamentet för strategisk förnyelseplanering, och tillhörande analyser, utgörs av digitala kartunderlag med information om anläggning samt drift- och underhållsdata. Med dagens teknologi kan vi arbeta med stora mängder data som bygger analyser baserat på kvalitativa geografiska data tillsammans med VA-nätets kondition. Här visar vi och beskriver hur ett sådant arbete går till. FME 2025 - The only All Data, Any-AI Platform FME 2025 är släppt! Ta möjligheten att få en visning av många av de nya funktionerna i både FME Form och FME Flow. |
||
| 1F | Workshop Saiva |
|
|
Paradigmskifte i planmaterialet – Är du redo för gällande digitaliserade detaljplaner? Digitala detaljplaner är en milstolpe i den digitala samhällsbyggnadsprocessen. Trots att nya planer ska vara digitala dras vi ändå med att tidigare fysisk planering vittrar sönder i arkivskåp. Nu höjs röster från planarkitekter, lantmätare, politiker, bygglovshandläggare, GIS:are och kommuninvånare som är redo att slänga papperskartan i papperskorgen och övergå helt till en digital, tillgänglig och överblickbar stadsplanering. Boverket har återigen utrett frågan om att ersätta analoga detaljplaner med digitaliserade och inväntar nu bara regeringens beslut för att gå vidare. Hur tar vi på bästa sätt tillvara på en historisk möjlighet att uppdatera ett föråldrat planmaterial till dagens standard? Vad riskerar vi när vi tar ställning för vad som ska med till framtiden och vad som ska lämnas i arkivskåpet? Kan AI hjälpa till att digitalisera? Och slutligen: vilka möjligheter finns i att en gång för alla ha ett digitalt och standardiserat planmaterial? |
||
| 17.00 | Utställarmingel | |
|
Utställarmingel Tillsammans med mat och dryck får man ta del av olika arrangemang och aktiviteter som utställarna samt Kartografiska Sällskapet arrangerar under kvällen. |
||
| Onsdag 9 april | ||
| Registrering öppnar 08.30 Mässan öppnar 09.00 |
||
| 09.00 | 2A | Strategier & samverkan Scen 1 |
|
Så realiseras en Obruten Digital Samhällsbyggnadsprocess med tillförlitlig data För att realisera en Obruten Digital Samhällsbyggnadsprocess behövs moderna och flexibla plattformar som kan hantera stora mängder information från olika system och aktörer. En av de viktigaste faktorerna för att uppnå detta är att säkerställa att den data som används för beslutsfattande alltid är korrekt, lättillgänglig och tillförlitlig. Rätt data vid rätt tillfälle är avgörande för att fatta välgrundade beslut som påverkar allt från detaljplaner till större infrastruktursatsningar. Sokigo, som är en bred leverantör av kommunala verksamhetssystem, har skapat en tydlig vision för hur en Obruten Digital Samhällsbyggnadsprocess kan realiseras för att effektivisera och förbättra arbetet i kommunala verksamheter. Genom att länka samman olika delar av samhällsbyggnadsprocessen, från planläggning och bygglov till mark- och fastighetsinformation, kan kommuner se till att alla involverade parter har tillgång till samma uppdaterade och pålitliga information. Detta förhindrar felaktigheter och minimerar risken för missförstånd eller dubbelarbete, vilket i sin tur leder till effektivare processer. Sokigo ser digitalisering och integration som kärnaspekter i denna transformation. För att realisera denna obrutna digitala kedja behövs moderna och flexibla plattformar som kan hantera stora mängder information från olika system och aktörer. Här redovisar vi några exempel på kundsamarbeten och olika initiativ från kommunala marknaden och våra erfarenheter av detta viktiga arbete. Uppdrag digitaliseringssamverkan – kommunerna i Stockholm startar upp ny samverkan för digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen Storsthlms geodataråd, vilket består av geodatachefer från länets 26 kommuner, har fått i uppdrag av kommun- och samhällsbyggnadsdirektörerna i länet att undersöka hur vi konkret kan samverkan kring lösningar för en obruten digital samhällsbyggnadsprocess. Speciellt intressanta ur ett digitaliseringsperspektiv har man pekat ut lov-, bygg- och tillsynsprocesserna.Ett första steg för att nå denna samverkan är att genomföra en förstudie, med målet att leverera ett eller flera förslag på praktiskt genomförbara samverkansprojekt, inklusive uppskattningar av nyttor och effekter. Förstudien genomförs under hösten 2024 till våren 2025. Föredraget kommer presentera resultat från förstudien samt hur vi planerar att driva samverkan framåt. Geografisk IT - en strategiskt viktig resurs som kräver en strategi GIS-teknologin har potentialen att stärka organisationers digitala transformation, såväl som deras verksamhets- och beslutsstöd. Organisationer har därför mycket att vinna på att hantera sin GIS-implementation som den strategiskt viktiga resurs den faktiskt är. På så sätt kan geospatial intelligens positiva inverkan på verksamheten maximeras. Något som i sin tur vässar förmågan att fatta beslut och agera snabbt och rätt. Det krävs strategi, styrning, data och teknologi, engagemang och kompetensförsörjning. För att organisationen ska få ut maximalt av investeringar i geografisk IT så ska man satsa på en väl genomarbetad och formulerad Geospatial strategi som pekar ut riktningen. Strategin pekar ut hur GIS ska bidra till att stärka en organisation och dess verksamhet. Med en sådan strategi kan verksamheten fokusera på att lösa organisationens utmaningar och göra kloka prioriteringar. I föredraget ges handfasta råd kring hur en sådan strategi tas fram och olika exempel på vilken nytta denna typ av strategier har gett olika typer av organisationer. |
||
| 2B | Smarta lösningar Scen 2 |
|
|
Inspireras av hur Haninge kommun förbereder sig för framtidens eventuella kriser med snabb kartproduktion! I en tid av förändrat omvärldsläge har Haninge kommuns GIS-enhet tagit initiativet att stärka sin beredskap. KrisGIS-paketet, som är en vidareutveckling av BrandGIS, markerar starten på denna satsning. Genom ett samarbete mellan Haninge kommun och Sweco, på uppdrag av GISS-föreningen i Stockholms län, har KrisGIS-projektet utvecklats för att ge kommuner och organisationer verktyg och vägledning för snabb kartproduktion vid olika typer av krissituationer, från el- och teleavbrott till krig. Paketet innehåller QGIS-projekt för effektiv kartproduktion, FME-skript för smidig datahantering, och en omfattande rapport med riktlinjer för användning och förvaltning. Fokus ligger på att säkerställa tillgång till nödvändiga datamängder offline och att förbereda teknisk utrustning och kompetens för effektiv krishantering. Under presentationen får du en inblick i hur Haninge kommun har implementerat KrisGIS-paketet, både i förberedelser och under scenarioövningar. Missa inte chansen att lära dig mer om hur vi kan stå bättre rustade med kartor inför framtida kriser tillsammans. Hitta rätt data med paket Vi har fått nya verktyg för att tillhandahålla information smartare i Planeringskatalogen. Vi kallar det paket eller metodstöd. Tanken är att i ett metodstöd kan du få en kokbok för ett arbetsmoment och i det ingår även de data du behöver för att genomföra uppgiften, allt samlat. Först ut att bli paketerat är innehåll kring klimatanpassning och särskilt ras, skred och erosion. Bolidens arkiv blir sökbart med hjälp av AI och metadata Boliden har bedrivit verksamhet sedan tidigt 1900-tal och har idag ett stort arkiv med mängder av analoga kartor. Allt material som finns i arkivet är dokumenterat och sökbart via pärmar med indexkort med metadata, men det bara ett fåtal personer som har kunskap om hur man söker i arkivet. Boliden önskar att all prospekteringspersonal inom företaget på ett enkelt sätt ska kunna söka arkivmaterial och kunna titta på kartorna utan att behöva besöka arkivet. På så sätt kan värdefull kunskap och tidigare undersökningar komma till nytta i dagens prospekteringsarbete. Lösningen blev digitalisera indexkorten och skapa metadata för kartorna och sen publicera informationen till en metadatakatalog. Indexkorten scannades, men det visade sig svårare än väntat att extrahera texten i korten med korrekt tolkning av texterna. För att lösa detta har Googles API:er använts och AI modeller har tränats att tolka indexkorten. Ett viktigt behov för Boliden är att kunna söka geografisk efter vilka arkivkartor som finns i ett visst intresseområde. På indexkorten fanns kartbladsbeteckningar och med hjälp av gamla rutnät med kartbladsindelningar har de analoga kartorna fått en geografisk utbredning och blir möjliga att söka.Boliden har använt GeoNetwork och metadatastandarden ISO 19115, men gjort anpassningar i form av egna nyckelord för att möjliggöra sökning utifrån aspekter som vilken typ av undersökning som gjorts, vilken metod som använts m m. Den AI-extraherade texten från indexkorten bearbetades vidare och nyckelord identifierades. Slutligen skapades fullständiga metadata som kunde laddas till metadatakatalogen. Den gamla informationsskatten i arkivet kommer finnas tillgänglig för all prospekteringspersonal inom företaget och organisationen fortsätter arbetet med att skapa metadata för nyare undersökningar. Målet är att på sikt ska allt material som tas fram, både rapporter och andra underlag, vara sökbara i metadatakatalogen och det ska vara enkelt få kunskap om allt som tidigare. |
||
| 2C | Vår miljö Scen 4 |
|
|
Hur kan miljöinformation komma till nytta i samhällsbyggnadsprocessen? Under föredraget berättar Naturvårdsverket om hur vi tillhandahåller kartbaserad miljöinformation på olika sätt för att den ska kunna komma till nytta i samhällsbyggnadsprocessen. Några exempel är Nationella marktäckedata, Digitala värden i skogen (DVIS), kartverktyget Skyddad natur och Naturvårdsverkets metadatakatalog för geodata. Vi redogör även för pågående myndighetsövergripande arbete med att harmonisera och tillgängligliggöra kartbaserad miljöinformation med stöd av digitalisering, till exempel via Lantmäteriets nationella geodataplattform, länsstyrelsernas planeringskatalog och Sveriges dataportal. Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. I detta ingår att göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänhet och andra berörda. Naturvårdsverket samlar in, bearbetar och tillgängliggör kartbaserad information av olika slag och för olika syften, till exempel för användning i samhällsbyggnadsprocessen. I samhällsbyggnadsprocessen skapas förutsättningar för att planera den byggda miljön men också för andra processer som är viktiga ur ett miljöperspektiv, som till exempel vindkraftsetablering, strandskydd, gruvdrift och miljöfarlig verksamhet. Våtmarkskartering och återvätning Metria genomförde under 2024 flera projekt inom våtmarksområdet. Återvätning av våtmarker är ett viktigt inslag i klimatarbetet. Det är en effektiv åtgärd för att bekämpa klimatförändringar, skydda biologisk mångfald och förbättra vattenhanteringen. Metria har vid flera tillfällen gjort analyser som pekar ut områden som är lämpliga för återvätning, både på nationell och på regional nivå på uppdrag av både myndigheter och kommuner, här visar vi några exempel.Metria har också karterat sump- och svämlövskogar. Genom att kombinera satellitdata, laserdata och andra data som t.ex. jordartskarta nås mycket bra resultat trots att dessa underlag är av mycket skiftande kvalitet. Detta har varit möjligt tack vare en bred kompetens inom fjärranalys, AI-metoder och hydrologiska modeller. Laserskanning och öppna data för digitalisering Laserdata är en av de viktigaste primärdatakällorna för areella sektorer och ger viktig information för om skog, mark, vatten, samhällsbyggnad, riskhantering med mera.Skogsstyrelsen berättar och ger exempel på olika typer av skanning och vad vi kan göra med data. Vi berättas också om läget i den nationella laserskanningen som nu gått i en tredje omgång. |
||
| 2E | Utställare Konstverkstan |
|
|
Upptäck hur GeoAI revolutionerar kartläggningen av rikkärr på Gotland! I ett innovativt projekt har Sweco, på uppdrag av Länsstyrelsen Gotland, använt avancerad fjärranalys och GeoAI-teknik för att kartlägga potentiella rikkärr på Gotland. Genom att kombinera ortofoton med GeoAI har Sweco framgångsrikt identifierat och klassificerat vegetationsområden över hela ön, vilket är avgörande för att bevara dessa artrika miljöer. Projektet har inte bara bidragit till en djupare förståelse av Gotlands ekosystem, utan också lagt grunden för framtida bevarandeinsatser och hållbar förvaltning av dessa viktiga naturtyper. Resultatet illustrerar hur teknik och naturvård kan samverka för att kartera och skydda vår miljö. Metodiken visar på den kraft som finns i att kombinera traditionell kartläggning med modern teknik. |
||
| 2F | Workshop Saiva |
|
|
Sökes: kartografer. OpenStreetMap behöver dig! Världen fortsätter ändras vilket leder till att kartorna behöver uppdateras. Om och om igen. OpenStreetMap (OSM) är en världskarta utan licensavgifter. Alla är välkomna att använda och förbättra den samtidigt som verktyg och rutiner finns för att stoppa vandalism. Kartan används ideellt och kommersiellt av individer, företag och myndigheter runt om i hela världen. Den första versionen av OSM togs fram av den brittiska kartografen och IT-entreprenören Steve Coast 2004. Idag är OSM ett community projekt med över 10 miljoner registrerade användare. Arbetet stöttas av OpenStreetMap Foundation, en icke-vinstdrivande organisation som också ordnar en årlig internationell konferens, State of the Map.Några exempel på användning av OSM:nationell lantmäterimyndighet tillgängliggör fastighetsgränserna (Frankrike), nationell trafikmyndighet underhåller delar av den officiella vägdatabasen i samarbete med allmänheten (Finland)som interaktivt kursmaterial i geografi- och GIS-undervisning på gymnasie- och universitetsnivålogistik och ruttplanering (företag och myndigheter ansvariga för kollektivtrafik)globala tillgänglighetsanalyser vid skolplanering (IIEP-UNESCO; specialfall Madagaskar där eleverna själva digitaliserade OSM)snabbuppdatering av kartor vid naturkatastrofer, för att underlätta det för hjälparbetare som befinner sig fysiskt på plats; t ex jordskalvet i Nepal 2015, Turkiet 2023 (Humanitarian OpenStreetMap Team, HOT).Workshopen ger deltagarna färdigheter att börja redigera data i OSM. Efter registrering får deltagarna välja ett bekant område och prova på digitalisering vid datorn eller hämta data från fält. |
||
| 2G | Staaan har ordet! Kulturtrappan |
|
|
Skellefteå kommunatlas - Kommunens publika kartapplikationer samlade i en digital kartbok I stort sett all information är direkt eller indirekt kopplad till en geografisk plats. Det gör att den visualiseras på en karta som en punkt, linje, yta, volym eller rasterbild. Det klassiska sättet att visa och söka information på internet är via text, diagram, ljud, bilder eller filmer. Applikationer som Google Maps, Eniro, Hitta och Bing har ändrat på det och gjort många användare vana att istället gå via kartan. Men all slags information finns inte tillgänglig via de kommersiella tjänsterna. Den luckan fyller kommuner och myndigheter med egna kartapplikationer. Hantering av information via kartor används i alla delar av en kommun, och mycket av den information som skapas har även medborgare, besökare, näringsliv och andra externa användare nytta av. Som ett komplement till kommunens hemsida (skelleftea.se) där många kartor finns inbäddade, så finns de även samlade i något vi kallar Skellefteå kommunatlas (kartor.skelleftea.se). AI-klivet för ökad tillämpning av AI inom samhällsbyggnad AI och digitala verktyg revolutionerar vårt sätt att arbeta, och möjligheterna att bättre klara hållbarhetsomställningen och skapa ökad samhällsnytta är stora. Geoforum Sverige är en av initiativtagarna till AI-klivet, en satsning där deltagarna får stöd i att initiera och skala upp AI-tillämpningar inom samhällsbyggnadsområdet.Inom AI-klivet delar experter och praktiker med sig av inspirerande exempel och det ges utrymme för kunskapsdelning, reflektion och diskussion. I skräddarsydda team får deltagarna möjlighet att dela erfarenheter och inspireras av varandra. Hör mer om tjänsten och ta del av exempel på konkreta projekt som har startats inom ramen för AI-klivet. Naturkartan – Guider för friluftsliv och fritid med kartan i centrum Skellefteå är en av Sveriges till ytan största kommuner, faktiskt den största kustkommunen i landet. Landskapet är varierande med 90 mil kustlinje i öster till över 500 meter höga berg i väster. Däremellan tusen sjöar och många vattendrag i olika storlekar, djupa skogar och öppna jordbruksbygder. Fritidsanläggningar såsom badhus, isbanor, motionsspår, skoterleder, vandringsleder, grillplatser mm finns utspridda runt om i kommunen. Tillsammans med storartade ideella insatser från de många föreningar ser kommunen till att dessa är tillgängliga för allmänheten. Både i verkligheten och på kartan. Naturkartan är den mest använda kartprodukten i Sverige när det gäller information om friluftsliv. Genom att Naturkartan automatiskt hämtar data från kommunens databaser så kan många medborgare och besökare enkelt och smidigt ta till sig informationen och låta sig inspireras till att upptäcka Skellefteås fantastiska natur. |
||
| 10.30 | Fika & mässbesök | |
| 11.00 | 3A | Våra basnäringar Scen 1 |
|
Helhetsbild för digitalisering i skogen. Hur kan man realisera Geodata 2040 i en areell sektor? Vi har en perfekt storm för geodata och en ambitiös digitaliseringspolitik i EU och Sverige. Skogssektorn och areella sektorer står samtidigt i en förändring drivet av klimatförändringar, krav på ökad virkesproduktion, biologisk mångfald, och mycket annat. För att en hel sektor ska lyfta behövs samtidigt bättre dataförsörjning, interoperabilitet, juridiska ramverk, planeringssystem, kompetens och samverkan. Patrik André berättar om skogen och skogsstyrelsens förslag till helhetsbild för digitalisering i skogssektorn. Digitalisering inom skogen tar stora steg – Jakten på det gröna guldet När skogen används mer intensivt uppstår ett “trilemma” där det blir en utmaning att balansera motstridiga mål, inte minst för Sveriges kommuner och offentlighet. Dessa mål inkluderar att öka kolinlagringen, främja användningen av träbaserade produkter för att ersätta fossila råvaror, och samtidigt bevara skogens mångfald och dess förmåga att leverera miljö- och ekosystemtjänster för människa och natur. Genom att aktivt förvalta skogen med nästa generations skogsbruks-/skogsvårdsplaner och tekniska innovationer där geodata/GIS, fjärranalys utgör en viktig pusselbit, skapas förutsättningar för; Strategisk planering av var, när och vilka volymer som ska transporteras på skogsbilvägar av varierande kvalitet. Kontinuerlig mätning av tillväxt och trädhälsa för att optimera brukningsmetoder. Förarstöd och data för automatiserade maskiner, vilket inkluderar on-site ruttning i skogen och sortimentsuttag optimerat för kvalitet, ekonomiskt utbyte och hållbart skogsbruk. Upprätthålla ett skogsbruk för naturen, miljön, ekonomin och inte minst – människan. Dessa utmaningar sätter GIS:et och kartan i fokus och berör alla aktörer som skogsbolagen, privata skogsägare, kommuner och andra som äger och förvaltar skog. Geodata för att kartlägga gröna värden i praktiken Natur och gröna områden har funktioner som kan möta flera samhällsutmaningar som effekter av klimatförändringen, förlust av biologisk mångfald och sämre folkhälsa. Att ha rätt kunskap och underlag är en förutsättning för en hållbar planering. Naturvårdsverkets presentation kommer att visa vad det finns för underlag, metoder som använts för att kartlägga gröna värden samt några exempel på användning. Presentationen innehåller en genomgång av nya och uppdaterade underlag från Naturvårdsverket som exempelvis Nationella marktäckedata, data framtaget inom regeringsuppdraget DVIS (Digitala värden i skogen), kartläggning av ljudmiljö i natur- och rekreationsområden och mark lämplig att återväta. Underlagen har tagits fram baserat på nya, innovativa metoder, bland annat med stöd av fjärranalys och AI, för att effektivisera och förbättra produktion och förvaltning av nationella underlag. |
||
| 3B | Storslagna planer Scen 2 |
|
|
Övergång till en mer digital översiktsplanering i Varbergs kommun Den fördjupade översiktsplanen för Väröbacka är Varberg kommuns första digitala översiktsplan. Varberg har tillsammans med flera andra kommuner ett öppet källkod-samarbete (Hajk), där utvecklingen av en digital plattform för översiktsplanering har skett. Syftet med utvecklingen har i huvudsak varit att göra översiktsplaner mer tillgängliga och lättanvända för alla under hela planprocessen. I Varbergs fall har man även valt att till stor del utgå från Boverkets ÖP-modell. Resultatet har blivit en snygg och lättanvänd produkt som tilltalar såväl tjänstepersoner och myndighetsutövare som kommuninvånare, exploatörer och intresseorganisationer. Planen har varit på samråd och utifrån inkomna synpunkter har kommunen nu möjlighet att fortsätta utveckla produkten inför att planen antas. Plattformen har även visat sig vara användbar för att presentera resultat och kommunicera andra samhällsplaneringsprojekt i kommunen. Planer och bestämmelser i fastighetsregistret, vad är på gång? På den tiden då det digitala fastighetsregistret infördes bestämdes att förutom information om fastigheter så skulle även sådan information som är central i fastighetsbildningsprocessen och i andra delar av samhällsbyggnadsprocessen redovisas i fastighetsregistret. Det fanns då inga andra nationella digitala sammanställningar av information i samhällsbyggnadsprocessen. Numera finns det flera digitala sammanställningar (register) där samma information registreras, och vissa är dessutom rättsligt reglerade. Lantmäteriet har länge jobbat för en ny lagstiftning som ger möjlighet till alternativa redovisningssätt av andra myndigheters data i kombination med Lantmäteriets fastighetsinformation. Detta för att komma bort från dubbelregistrering och allt vad det innebär, till exempel kvalitetsbrister och bristande tillförlitlighet. Nu har utredningen Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister (SOU 2024:7) tagit fram ett betänkande med förslag till ny fastighetsregisterlagstiftning. Lantmäteriet har svarat på remissen och är positiva till att den, om den genomförs, ger möjligheter till effektivisering av redovisning av information för samhällsbyggnadsprocessen. I det här föredraget får vi veta vad Lantmäteriet ser för möjliga förändringar i hanteringen av informationen i fastighetsregistret när information finns i nationella geodataplattformen. Detta kan även leda till förändrade processer för de myndigheter som Lantmäteriet samarbetar med. Hur tänker sig Lantmäteriet till exempel att göra för att underlätta för kommunerna så att de kan tillgängliggöra detaljplaner i nationella geodataplattformen både för granskningsprocessen och för registrering i fastighetsregistret? Hur planerar Lantmäteriet att jobba med andra informationsslag som kan bli aktuella för alternativa redovisningssätt som den nya lagstiftningen ger möjligheter till? Koordinatbestämda fastighetsgränser – något vi behöver? I digitaliseringens anda förefaller det som självklart att vi skall arbeta med digitala fastighetsgränser. Frågan är samtidigt om koordinaten skall ha företräde före det fysiska gränsröret? Är vi rustade för detta paradigmskifte? Föredraget resonerar kring pros and cons för koordinatbestämda fastighetsgränser. Mitt bland licentiatuppsatser och pågående regeringsuppdrag ställs ju frågan; Vågar vi? Hur gör vi med arvet? Med arvet avses århundraden av fastighetsbildning med rör, bland annat gestaltat i en inte alltför trovärdig registerkarta. |
||
| 3C | Geodetisk samverkan Scen 4 |
|
|
Geodesi – en global vetenskap vars leverans är en förutsättning för det moderna samhället! I februari 2015 antog FN en resolution om ”Global Geodetic Refrence Frame for Sustainable development”. Med denna som bakgrund har det etablerats ett ”Global Geodetic Center of Excellence” (GGCE) under FN med lokalisering i Bonn. Under det senaste året har GGCE, tillsammans med intresserade från FNs medlemsländer, tagit fram:- inventering av behov och utvärdering av leveranskedjan från den globala geodesin – en riskvärdering som beskriver hur svagheter i den globala leveranskedjan kan få katastrofal inverkan på kritisk infrastruktur och nationella ekonomier- en första gemensam utvecklingsplan för global geodesiI föredraget kommer den globala geodetiska infrastrukturen beskrivas både ut tekniskt och organisatoriskt perspektiv, och hur vi i Sverige både bidrar och får nytta av den. Även de för Sverige viktiga samarbetena inom Norden och Europa kommer beröras.För att knyta an till årets tema för Kartdagarna kommer vi visa att 11 av FNs 17 globala utvecklingsmål i Agenda 2030 är direkt beroende av en fungerande global geodetisk infrastruktur. Forvaltning av Struves meridianbue i Norge Verdensarven Struves meridianbue strekker seg fra Ukraina til Hammerfest i Norge, en strekning på 2822 km. Formålet ned prosjektet var å få en bedre bestemmelse av Jordens form og størrelse. Den nordligste delen av meridianbuen går gjennom Tornedalen langs grensen mellom Sverige og Finland og videre gjennom Finnmark fylke i Norge til det nordlige endepunktet i Hammerfest. Målingene i Norge ble utført 1845-1850, omtrent samme tidsrom som målingene i Tornedalen. Målearbeidet var svært krevende med lange avstander, vekslende værforhold og til dels bratt terreng. Etter innskrivningen på UNESCOS verdensarvliste i 2005 har de 10 landene et felles ansvar for forvaltning av verdensarven, men forvaltningssystem, lovverk og ansvarsfordeling er ulikt mellom landene. Presentasjonen beskriver hvordan arbeidet er organisert i Norge:- Internasjonalt samarbeid- Ansvarsfordeling mellom ulike aktører: Riksantikvaren, Kartverket, fylkeskommunen og kommunene- Politisk og faglig råd- Verdensarvkoordinator, lokale muséer og besøkssenter- Forvaltningsplan, forvaltnings- og skjøtselstiltak- FormidlingInnholdet i presentasjonen kan koordineres med Lantmäteriets presentasjon så vi unngår for mange gjentakelser. Internationellt samarbete för världsarvet Struves meridianbåge Sedan 2005 har de tio länder som omfattas av det mätningstekniska världsarvet Struves meridianbåge verkat tillsammans i Struve Geodetic Arc Coordinating Committee. I en tid med osäkert geopolitiskt världsläge har Sverige genom Lantmäteriet varit ordförandeland 2022–2024. Att anpassa arbetet och lösa aktuella gemensamma frågeställningar har under denna period varit en utmaning och krävt vissa anpassningar. Förvaltningen av de mätpunkter som utgör världsarvet sker på mer nationell basis. De fyra svenska punkter som har världsarvsstatus ligger i Tornedalen, där kommunerna verkar för att förbättra tillgängligheten till punkterna och informationen om världsarvet. |
||
| 3E | Utställare Konstverkstan |
|
|
Lägg tid på att använda data – inte på att hitta och hämta hem det Många dataprodukter att hantera från många källor? Läggs mycket tid och resurser på datahantering? Är data aktuellt? Det händer så mycket så fort i vår omvärld och det produceras stora mängder data. Det vet vi. Vi vet också att många verksamheter lägger mycket tid på att hitta data och hämta hem det för att kunna bearbeta och analysera. Det finns kanske också behov av att se trender över tid, men eftersom data tar mycket plats så finns det inte alltid utrymme att spara historiska versioner av data. Detta är problem som det finns en lösning på. Vi på Gitter har arbetat med datahantering av geodata under många år hos våra kunder. Vi har sett kampen och förstått utmaningarna. Budskapet är att det går att minimera tiden som läggs på datahantering och att förbättra förutsättningar att analysera data, till exempel genom att ha tillgång till förändringsdata. Lösningen är Gitter Delta, som är en automatiserad dataförsörjningstjänst. Den utgör en central nod som samlar in och levererar geodatadata från flera olika källor. Vi har börjat med öppna data som är enkla att hämta automatiserat, men vi lyssnat och förstått att det finns större behov. Därför erbjuder vi också möjlighet att via samma centrala nod även hämta andra data, både data som behöver beställas och licensierade data. Det finns även möjlighet att hantera verksamhetsdata inom organisationen på samma sätt. Allt data som verksamheten behöver hanterat på ett och samma sätt i samma informationsförsörjningsprocess! Vi kommer att visa och berätta hur Delta-tjänsten fungerar, vad som krävs för att komma i gång, hur enkelt det är att få veta när nytt data finns att hämta och vilken nytta den ger. Vi är övertygade om att Delta gör skillnad i verksamheters datahantering. |
||
| 3F | Workshop Saiva |
|
|
Kom igång med QGIS QGIS är det populäraste GIS-programmet som bygger på öppen källkod. Men som med alla kraftfulla och komplexa program kan det vara svårt att ta sig över den första tröskeln för att börja använda det.I den här workshopen får du en snabbkurs i att öppna QGIS, skapa ett projekt, lägga till data från fil och webbtjänst, stilsätta, göra enkla editeringar samt några vanliga GIS-analyser. För att kunna delta på workshoppen behöver du ha egen dator (Windows, MacBook eller Linux). För att kunna nyttja workshoptiden optimalt bör du även ha installerat QGIS i förväg. |
||
| 3G | Om kartor och GIS för oss alla, del 1 Kulturtrappan |
|
|
Kartering av grön infrastruktur i Skellefteå tätort, Skellefteå kommun Vilken betydelse har din favoritskog i förhållande till det omgivande landskapet? Vilka områden ska vi arbeta för att skydda för att säkerställa arters spridningsmöjligheter genom staden? Var och hur kan vi öka stadsgrönskans kapacitet att förse invånare med olika ekosystemtjänster? I takt med Skellefteå kommuns expansion krävs det att vi lyfter blicken och ser de storskaliga sambanden, för att skapa en långsiktigt funktionell grön infrastruktur som värnar om stadens ekologiska och sociala värden. Karteringar görs löpande i form av bl a spridningsanalyser för känsliga naturmiljöer och arter samt kartering av ekosystemtjänster. Dessa karteringar kommer i föredraget att visas och diskuteras. I huvudet på en GIS-strateg I Luleå kommun pågår den gröna omställningen för fullt.Hur används geodata och GIS i detta?Luleå kommun har en lång GIS historik, redan 2001 anställdes kommunens första GIS samordnare. 2017 tog kommunen fram en ny GIS strategi och 2018 anställdes kommunens första GIS-strateg.Vad innebär det att vara GIS strateg eller för den delen GIS samordnare? Under åren 1999-2001 pågick det nationella kompetensprojektet StrateGIS. Behovet av att jobba med GIS samordning blev mer vedertaget. Så vad ska en kommunal GIS-strategi innehålla? Och hur jobbar man med att sprida GIS i en organisation. Luleå Kommuns GIS strateg Jonny Halvarsson delar i detta med sig av tankar och tips. Kanske inte lösningen eller svar på alla frågor men frågor man behöver ställa sig. GIS utveckling. GIS organisation. GIS systemförvaltning. Att jobba med innovation. Hur får vi med oss och hur blir vi fler användare? Vilka är framgångsfaktorerna. AI-analyser av satellitbilder för att förutspå algblomning Under 2024 har SMHI tillsammans med RISE genomfört en förstudie åt EUMETSAT för att utforska hur data och tjänster från plattformen Destination Earth Data lake (DEDL) och den digitala tvilling av Östersjön som är under uppbyggnad kan nyttjas för att få en ökad förståelse över algblomningen i Östersjön. Algblomning med förekomst av cyanobakterier är en återkommande händelse i Östersjön under sommarmånaderna, som kan skapa problem för allmänheten då vissa av dessa bakterier innehåller toxiner. I detta projekt har vi utforskat relevanta data från plattformen samt undersökt om vi med stöd av maskininlärningsalgoritmer kan förutsäga när och var blomning kan ske. RISE AI-experter har med stöd av SMHI både utvärderat kvaliteten på data och tjänster som tillhandahålls av DEDL, liksom fått en ökad förståelse för möjligheterna att med stöd av AI analysera satellitbilder och andra relevanta data och förstå hur dessa kan ge oss en bättre förståelse av Östersjöns miljö. Under föredraget kommer vi både presentera plattformen och de data och tjänster som utvärderades samt erfarenheter från projektet. |
||
| 12.30 | Lunch & mässbesök | |
| 14.00 | 4A | Folk & Försvar Scen 1 |
|
Dynamisk befolkning utifrån rörelsedata och geodata För att beskriva en befolkning vid en viss tid och plats ställs andra krav på data än traditionella register som bygger på folkbokförda eller antal anställda. Frågor som hur många som besöker ett midsommarfirande i Leksand, sista april i Uppsala eller Möllevången i Malmö på nyår skapar nya behov av snabbare och mer detaljerad statistik. I ett mer utmanande världsläge uppstår frågor om resursfördelning när människor kan behöva utrymma platser i samband med extremväder och andra kriser. Men hur många kan behöva utrymmas? Att beskriva regionförstoring, vardagsresande och turistande både över kommuner men också inom kommuner kan underlättas med uppgifter om en dynamisk befolkning. I kommunaltekniska samband kan en dynamisk befolkning exempelvis utgöra underlag för dimensionering av reningsverk. Användningsområdena är många för att kunna beskriva befolkningen på en viss plats och tidpunkt. Med stöd av Telias rörelsedata har SCB under några år kunnat utforska möjligheterna för att beskriva en dynamisk befolkning och föredraget lyfter några exempel där SCB använt rörelsesedata för att ta fram nya siffror som beskriver samhället. Geografisk informationstjänst inom Nato - betydelsen av standarder Sverige och Finland är sedan 2024 medlemmar i Nato. Det nya geografiska området mellan Centraleuropa och Nordpolen står i nytt fokus i försvaret av alliansen. Vilka nya behov av geografisk information innebär detta för Sverige och hur ska våra nationella geodata och produkter förstås av utländska allierade militära enheter? Här presenterar Försvarsmakten hur geografisk informationstjänst fungerar inom Nato, betydelsen av gemensamma standarder och det pågående arbetet med att harmonisera nordisk information och kartprodukter inom alliansen. |
||
| 4B | Framtida mätare Scen 2 |
|
|
Mätningsteknik för en hållbar samhällsbyggnadsprocess Ta del av branschorganisations arbete! Här får du en uppdatering på vad vi har åstadkommit och vad som är på gång. Fokus ligger på förbättringsområden som kompetensförsörjning, regelverk och standarder, samt BIM och dataflyt. Vi identifierar utmaningar och presenterar lösningar för hur vi kan driva utvecklingen framåt. Hur kommer mättekniken utvecklas de kommande 10 åren, och vilken geodetisk infrastruktur behövs för det? Geodetisk mätning, positionsbestämning och precisionsnavigation är beroende av en geodetisk infrastruktur för att fungera. Så hur kommer mätning för bygg- och anläggning och datainsamling utvecklas under kommande år? Frågor som dessa har betydelse för hur den geodetiska infrastrukturen behöver utvecklas för att stödja ny teknik och nya arbetssätt.Digitalisering är förstås ett spår i utvecklingen, samtidigt som försämrat säkerhetsläge kanske gör att digitaliseringen inte kommer vara så enkel att genomföra som vi hoppats på. Inom byggande är maskinstyrning med CAD-modeller i maskinerna verklighet sedan ”länge” och ett steg i digitalisering. Enhetliga referenssystem är förstås en annan viktig förutsättning som i stort sett redan är genomförd. Artificiell intelligens och maskininlärning (AI/ML) är trender som är mer än en ”fluga”. Men hur kommer det påverka oss inom mätning och positionsbestämning? Utredning pågår också om fastighetsgränser som bestäms av koordinater. Så för fastighetsägarna kommer positionstjänster anpassade för ”icke-professionella” vara bra att ha. Så hur ser framtiden ut för ”noggranna GNSS-tjänster för massmarknad”?Och den traditionella mätningstekniken utvecklas också. GNSS kommer vara en viktig komponent, men kompletteras med totalstation, lidar, drönare ”slam-teknik” mm. Här behöver vi få bättre ”koll på läget”! Lantmäteriet har påbörjat arbetet med en ny strategisk plan för geodesi de kommande 10 åren. Vid tiden för kartdagarna 2025 kommer arbetet ha kommit en god bit på väg, men inte vara klart. Syftet med föredraget är att presentera vad vi bedömer behöver göras, diskutera frågeställningar där det finns vägval, och att få in synpunkter från ”Geodesisverige”. |
||
| 4C | Digitalisera & Automatisera Scen 4 |
|
|
Låter torrt, men är en nödvändighet för digitaliseringen: Specifikationer av kommunernas storskaliga data. Ett samarbete mellan Lantmäteriet och ett antal kommuner Lantmäteriet har i nära samarbete med ett antal kommuner påbörjat ett arbete med att ta fram specifikationer för kommunernas storskaliga data. Att standardisera primärkartan/baskartan har gjorts försök med tidigare. Skillnaden denna gång är att vi tittar på en datamängd i taget och tar fram en specifikation så att den går att ladda upp i Nationella geodataplattformen.Mycket av kommunernas storskaliga data finns i Primärkartan/baskartan. I arbetet kommer vi identifiera och prioritera vilka datamängder vi ska börja med, men även titta på hur dessa datamängder kopplas samman och används i både kommunerna och av externa användare.Standardiserade datamängder är grundbulten i nationell datadelning och för den Nationella geodataplattformen. Det är viktigt när vi tar fram specifikationer att både de som producerar och använder datat är med vid framtagningen av specifikationerna. Arbetet med att ta fram specifikationerna görs därför i nära samarbete mellan ett antal kommuner och Lantmäteriet. Effektivisera din datahantering med automatiseringar Är du trött på tidskrävande och repetitiva moment i din datahantering? För många innebär det en stor utmaning att hålla ordning på data och samtidigt frigöra tid för analys och strategiska beslut. Under föredraget visar vi hur olika metoder, verktyg och appar kopplat till automatisering hjälper dig att effektivisera och skapa ordning i dina datamängder, från integration och transformation till analys och visualisering. |
||
| 4E | Utställare Konstverkstan |
|
|
Den nationella bild- och höjddataförsörjningen Vi beskriver vad som är på gång inom den nationella bild-och höjddata försörjningen, från insamling till tillhandahållande. Vi tar bland annat upp effekterna av implementeringen av värdefulla datamängder (HVD) inom bild- och höjdområdet. |
||
| 4F | Workshop Saiva |
|
|
Skapa data-/statistik-kartor och datadrivna analyser med generativ AI och öppna data! Upptäck hur generativ AI, som ChatGPT, kan revolutionera arbetet med kartor, statistik och datavisualisering! Anders Elias, från Stockholms stad, visar dig hur du kan:
Workshopen är interaktiv och kräver ingen tidigare programmeringskunskap – perfekt för dig som vill kombinera data och samhällsanalys med kraften hos AI. Välkommen till en snabb och inspirerande introduktion till AI/data-drivna kartor! |
||
| 4G | Om kartor och GIS för oss alla, del 2 Kulturtrappan |
|
|
Namnkartan - Varför heter gator och platser i Skellefteå som de gör? Du har kanske funderat på varför kvarter, gator, parker eller torg har fått ett visst namn? I namnkartan redovisas historia och fakta om varför de i Skellefteå kommun heter som de gör, och vem som bestämmer. Allt eftersom nya områden byggs och namnsätts så fylls namnkartan på. Du får även lära dig om olika namntyper, vissa namn har kopplingar till personer eller historia, medan andra är moderna och döpta efter olika kategorier. Fortfarande finns många luckor att fylla, så via kartan finns det möjlighet för vem som helst att komma med uppgifter och synpunkter. Gruvmätning från underjord till rymden Vad handlar gruvmätning om? Vad har rymden med underjorden att göra? En presentation om hur LKAB vet var de är med gruvbrytningen i Kiruna. |
||
| 15.00 | Fika & mässbesök | |
| 15.30 | 5A | Ännu större planer Scen 1 |
|
Hur vi i Umeå kommun arbetar för att få bästa kvalité på grundkarta och plankarta Vi samarbetar mellan avdelningar för att få en korrekt grundkarta och långsiktigt hållbar plankarta. Under planprocessen har vi möjlighet att hela tiden förbättra kartunderlag genom utbyte av information och löpande dialog. Kom och lyssna på hur vi i praktiken får till detta arbete. Digitalt planprogram och 3D tvilling för en Grön Omställning I norra Sverige pågår en grön omställning. I Luleå sker en mängd satsningar där nya stål-, batteri-, vätgas- och konstgödselfabriker planeras och byggs. Och förutom det så byggs Sveriges näst största hamn med allvädersterminaler, farleder muddras, vägar och järnvägar ska dras fram. För detta arbete så behövs det tas fram många detaljplaner och det gäller att få alla att hänga samman. Under ett par års tid har Luleå kommuns Geodata och Plan-sektioner tillsammans med konsultföretaget ARFY med att ta fram ett nytt sätt att ta fram ett digitalt Planprogram över det som kallas Luleå Industripark, där mycket av omställningen sker. Geodata, 3D-modeller, utredningar samlas i ett digitalt planprogram det man kalla en ””digital tvilling”” över planområdet. Det här är en berättelse om hur Luleå kommun tog sig an arbetet med 3D-data, automatiserade dataprocesser, ett arbete med många möjligheter och en del utmaningar. Framtidens digitala översiktsplan De nya föreskrifterna för översiktsplan träder i kraft den 1 januari 2027. Sokigo håller nu på att ta fram en uppdaterad lösning av den nya digitala översiktsplanen (ÖP), baserad på de senaste specifikationerna. Den nya versionen syftar bland annat till att möta framtidens krav på effektivitet och hållbarhet i planeringsprocesser. Den nya ÖP-lösningen möjliggör också en mer användarvänlig, standardiserad och transparent planeringsprocess, som går hand i hand med de senaste tekniska innovationerna. I detta pass vill vi dela med oss våra slutsatser, erfarenheter och hur de nya föreskrifterna påverkar framtagandet av framtidens digitala översiktsplan. Resan mot digitala översiktsplaner fortsätter Boverkets föreskrifter om översiktsplaner trädde i kraft under hösten 2024 och en nationell specifikation för hur informationen kan struktureras och utbytas nationellt är under test. Föreskrifterna ska tillämpas på planer som påbörjas från och med 1 januari 2027. Det stöd som tas fram från myndigheterna för att hjälpa kommunerna att uppfylla föreskrifterna kommer att kunna testas och tillämpas innan dess. Många kommuner tar redan fram digitala översiktsplaner idag, men med ovan delar på plats får vi en nationell enhetlighet i hur informationen i översiktsplanen struktureras och utbyts mellan olika aktörer. Då blir översiktsplanen en del av den digitala samhällsbyggnadsprocessen och större nyttor skapas både för de som tar fram och de som använder översiktsplanen. I detta föredrag kommer vi berätta om det arbete som görs i samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer, och hur de olika delarna i arbetet hänger ihop. |
||
| 5B | Våra coola geodata Scen 2 |
|
|
Geoforum Sverige – För att Sverige ska lyfta med geodata Geodata är en nyckelfaktor för Sveriges kommuner, näringsliv, myndigheter och samhällsutveckling. Det handlar om samarbete, där Geoforum Sverige spelar en central roll.Trots ekonomiska utmaningar är det avgörande att vi investerar i geodata och digitalisering för att skapa en smart och hållbar framtid. Oavsett om det handlar om att hantera klimatfrågor, utveckla städer och landsbygd, eller att skapa innovativa produkter och tjänster, är geodata en grundläggande komponent.Hur kan Geoforum bidra till att Sverige når sin fulla potential inom geodata och digitalisering?Vi presenterar idéer för vägen framåt och diskuterar vad som krävs för att uppnå våra gemensamma mål. Geoforum Sverige är branschorganisationen för geodataområdet och samlar omkring 200 organisationer. Tillsammans kan vi göra skillnad! Geodata blir öppen data i Örebro från och med 2025 – men hur ska vi klara av att leverera? I och med införandet av öppna geodata i Örebro kommun har Geodataenheten blivit lovade ekonomisk kompensation av politiken på ca 4-5 miljoner kronor för förväntat intäktsbortfall. Men att öppna upp sin geodata på ett smart och säkert sätt gör sig inte själv. Under föredraget tänker vi berätta om hur vår resa gått såhär långt och vad som återstår att göra. Vad har vi gjort bra och vad skulle vi ha gjort på ett annat sätt om vi skulle börja om projektet på nytt är andra saker vi tänkte berätta om. Digitalisering av landskapselement med maskininlärning: En innovativ ansats för hållbart landskapsbruk Grundvillkorselement är natur- och kulturmiljöer i jordbrukslandskapet som skyddas och bevaras för att främja den biologiska mångfalden och skapa ett mer hållbart jordbruk. Dessa element innefattar diken, stenmurar, småvatten (exempelvis dammar eller naturliga sänkor) och solitärträd (friliggande träd som bidrar till habitat för fåglar och insekter). Bevarandet av dessa grundvillkorselement är en förutsättning för att jordbrukare ska kunna få full ersättning enligt EU:stödsystem CAP. Geoint AB och Geografiska Informationsbyrån använder maskininlärning som huvudsakligt verktyg för att identifiera och klassificera dessa landskapselement. Genom att kombinera Lantmäteriets senaste laserskanningsdata med avancerade algoritmer, kan vi säkerställa en hög nivå av noggrannhet och precision i kartläggningen. Maskininlärningsalgoritmer tränas på data från tidigare kartläggningar och kan därefter självständigt upptäcka de specifika karaktärsdragen hos varje element. Denna metod möjliggör en effektiv digitaliseringsprocess även på landskapsnivå, något som tidigare var en utmaning. Projektet börjar med kartläggning av ett pilotområde där vi optimerar algoritmerna och genomför kvalitetskontroller för att säkerställa att de uppfyller Jordbruksverkets krav. Genom fortlöpande justeringar och kvalitetsgranskningar under hela projektet kan vi kontinuerligt förbättra metodens tillförlitlighet, vilket också skapar en bas för framtida digitaliseringsprojekt och tillämpningar inom flera områden. Denna satsning på AI och maskininlärning inte bara förbättrar effektiviteten och noggrannheten i arbetet, utan bidrar även till hållbar landskapsförvaltning genom att skydda viktiga naturresurser. Genom att tillämpa innovativ teknologi inom ett så traditionellt område skapar vi en modell för hur digitalisering kan stödja en mer hållbar jordbrukssektor. Samarbete kring standardisering av geodata Storstadskommunerna Göteborg, Malmö och Stockholm tillsammans med Lunds universitet har sedan 2020 samarbetat i projektet 3CIM för en gemensam informationsmodell av den fysiska miljön att ha som grund för en digital tvilling av staden. Nu är arbetet inne i ett fortsättningsprojekt där fokus ligger på implementering, utveckling och att hitta en stabil förvaltning av projektresultatet. Vi berättar mer om erfarenheterna från projektet – t ex hur detaljerad marktäckeinformation kan tas in i en 3D-stadsmodell, vilken utveckling som har gjorts i 3DCityDB inom ramen för projektet och hur dialogen om samordning av data inom städerna har hjälpts på traven. 3CIM:s täta samarbete med Lantmäteriet i arbetet med nationella specifikationer fortsätter också och presentationen beskriver vilka nyttor vi ser med samverkan. |
||
| 5C | Samverkan över gränsen Scen 4 |
|
|
Slutförd översyn av riksgränsen mellan Sverige och Norge ur svenskt perspektiv En översyn av riksgränsen på land mellan Sverige och Norge har genomförts 2020–2024. Fältarbetet längs den 1620 km långa sträckan från Idefjordens västra strand upp till Treriksröset har varit utmanande. En svensk gränskommission vid Lantmäteriet har i samarbete med en motsvarande kommission vid norska Kartverket restaurerat och mätt in gränsmärkena samt röjt upp den fem meter breda gränsgatan. Översynen har tydliggjort gränsens sträckning i terrängen samt givit en aktuell och tydlig redovisning av dess läge och hur den är markerad. Den information som idag finns i bägge ländernas geografiska information och fastighetsregister kommer nu att behöva uppdateras. Oppgang av riksgrensa mellom Norge og Sverige 2020-2024 fra norsk synsvinkel Grensekommisjonene i Norge og Sverige er ferdige med oppgangen av riksgrensa. Erfaringer fra oppgangen sett fra norsk sysnvinkel. Hva innebærer det for Norge at riksgrensa er gått opp. Paralelt med oppgangen mellom Norge og Sverige har Norge gjennomført oppgang av riksgrensa med Finland. Framtidens mätningsteknik 2040 Panelen består av: Vi kommer diskutera både om återblickar bakåt i tiden och framåtblickande mot 2040. Var kommer vi befinna oss kring områden så som:
Framtidens mätningsteknik 2040 fortsättning Panelen består av: Vi kommer diskutera både om återblickar bakåt i tiden och framåtblickande mot 2040. Var kommer vi befinna oss kring områden så som:
|
||
| 5E | Utställare Konstverkstan |
|
|
Metadata – den ofta nedprioriterade guldgruvan Upplever Ni metadata som ett nödvändigt ont och inte vet var Ni ska börja? Vilken nytta kan metadata göra för Er organisation? Kan metadata hjälpa Er att uppfylla lagkrav på tillgängliggörande och informationssäkerhet? Stora datamängder, den snabba utvecklingen inom AI och automatiserat beslutsfattande, nya krav inom informationssäkerhet och uppfyllnad av lagkrav är några exempel där metadata som strukturerade data om data är avgörande för ett lyckat resultat. Data är till för att användas och det ställer krav på att kunna hitta rätt data, förstå hur det kan och får användas, men även att ha förtroende för innehållet. Metadata hjälper till att säkerställa att information förvaltas och skyddas på rätt sätt, vilket till exempel är avgörande när nya teknologier som AI används för att analysera och fatta beslut baserade på stora mängder data. Just nu finns många frågetecken kring på vilket sätt organisationer ska leva upp till EU-kommissionens genomförandeförordning, EU 2023/138 om värdefulla datamängder. Här spelar metadata en central roll eftersom det finns krav på att de finns tillgängliga våren 2025. Idag är metadata något många verksamheter pratar om att de behöver, men av olika anledningar inte alltid har prioriterat eller haft rätt förutsättningar för att få på plats. Det behöver inte vara krångligt och tidskrävande, men det gäller att göra det medvetet, strukturerat och målfokuserat. Då är det möjligt att förenkla och i stor utsträckning automatisera processen att skapa och ajourhålla metadata. Låt oss prata om kraften i metadata och vilka stöd som finns för att anpassa till de behov som er verksamhet har. |
||
| 5F | Workshop Saiva |
|
|
Unlock the hidden movements beneath your feet using a new Web GIS service for Sweden (EGMS-Sweden) based on European Ground Motion Service This workshop delves into the European Ground Motion Service and reports the progress of a new service for Sweden, called EGMS-Sweden. EGMS is based on InSAR (Interferometric Synthetic Aperture Radar) analysis and is a groundbreaking tool for monitoring ground deformation in Europe with precision and scale. Discover what EGMS is and how it drives advances in risk assessment, infrastructure resilience, and environmental monitoring. Get hands-on with EGMS-Sweden – a new national platform for visualizing EGMS products – and gain a deeper understanding of how to leverage and use data effectively. Explore real-world applications of EGMS-Sweden data, and, if time allows, take advantage of a bonus session featuring tailored R code for InSAR data analysis. This service is provided and hosted by the Swedish Geotechnical Institute and has been developed by Norconsult Sverige AB. |
||
| 5G | Om kartor och GIS för oss alla, del 3 Kulturtrappan |
|
|
Skellefteå och Skanska tar täten i framtidens drönarteknik Drönare kommer att revolutionera hur vi transporterar varor, tjänster och information, och i Skellefteå ligger vi redan steget före. Genom innovativa samarbeten och en gemensam vision har staden blivit en testbädd för framtidens drönarteknik. Nu är arbetet med att etablera Sveriges första droneport i full gång – en banbrytande anläggning där företag kan testa och utveckla sina lösningar, även under de utmanande förhållanden som ett nordligt vinterklimat erbjuder. Martin Lundholm från Skanska, som projeklett bygget av droneporten, delar med sig av insikter från processen. Skanska är en nyckelaktör i projektet och har under arbetets gång använt avancerad drönarteknik för inmätningar, dokumentation och optimering av anläggningsarbetet. Genom denna teknik har precisionen förbättrats och resurser använts mer effektivt, vilket är avgörande för att möta de höga hållbarhetskrav som projektet ställer. Martin kommer även att ge konkreta exempel på hur drönare används i byggprojekt och vad detta kan innebära för både byggbranschen och samhället i stort. Genom hans erfarenheter från Skanska och det pågående arbetet med Skellefteå Droneport får vi en inblick i en framtid där drönarteknik inte bara är en vision, utan en konkret lösning på vår tids utmaningar. Välkommen att inspireras och ta del av nästa steg i utvecklingen! Historiska Skellefteå - Kartapplikation med gamla flygbilder och annan historisk data Kartor berättar mycket om var vi kommer ifrån, hur staden och landskapet har förändrats. Sedan urminnes tider har vi ritat kartor för att beskriva vägen eller för dokumentera egendom. Under 1500- och 1600-talen förfinades mätteknikerna och kartorna gick från att vara schematiska bilder till geometriskt noggranna avbildningar av Jordens yta. Ett stort steg i utvecklingen är flygfotograferingen och förmågan att framställa geometriskt korrekta flygbilder, så kallade ortofoton. Den första kända flygfotograferingen för karteringsändamål över Skellefteå skedde 1946. Sedan 1960-talet har Lantmäteriet kontinuerligt fotograferat Sverige med allt högre upplösning och precision. En annan slags bildskatt är Skellefteå museums bildarkiv. Här finns 10000-tals bilder som kan ges en geografisk position. Sluta gissa om framtiden – svaret finns i geodata För få känner till vad geodata är och vilka spännande och samhällsviktiga jobb som finns inom området – det vill vi ändra på! Geoforum Sverige och Lantmäteriet har därför lanserat en satsning för att inspirera unga att söka utbildningar inom geodataområdet. Under 2024 har vi, tillsammans med branschen, byggt upp en gemensam webbplats med information om utbildningar, yrken och inspirerande material. Vi har också tagit fram en serie filmer och genomfört uppmärksammade kampanjer på Tiktok, Snapchat och Instagram. Men hur har det gått? Vad har vi lärt oss längs vägen? Vad händer nu? Och – hur kan du använda dig av resultatet och engagera dig framöver så att vi får fler att upptäcka geodatabranschen? GIS i skolan – från grundskola till universitet och yrkesutbildningar För många som idag verkar inom GIS-branschen sker det första mötet med GIS inom den högre utbildningen eller i någon av våra yrkeshögskolor, ofta i form av desktop-applikationer. Det GIS som möter studenterna när de tar examen idag är dock många gånger tillgängligt via mobiltelefon och appar närsomhelst och varsomhelst, på samma sätt som vi vant oss vid från andra håll i samhället. Det skiljer sig mycket från den tid där allt eller merparten av allt arbete inom GIS behövde ske lokalt på en dator. Föredraget vänder sig till dig som verkar inom utbildning- och akademien, eller själv är studerande och ger en insikt kring hur ett modernt GIS ser ut och används inom såväl forskning, utbildning och näringsliv. |
||
| 18.45 | Välkomstdrink | |
| 19.00 | Middag med underhållning | |
| 22.00 | Kartdagsparty | |
|
Kartdagsparty Onsdagskvällen bjuder på fördrink, middag underhållning och dans. Hoppas vi ses på dansgolvet! |
||
| Torsdag 10 april | ||
| Registrering öppnar 08.30 Mässan öppnar 09.00 |
||
| 09.00 | 6A | Kraften i NGP Scen 1 |
|
Koll på nivåerna i Kristianstad med NGP Kristianstad anlades år 1614 på en plats som skulle vara lätt att försvara, omgiven av vatten. Nu måste vi försvara oss mot vatten och hålla koll på vallar och nivåer. Nationella Höjddata är en utmärkt källa till att jobba med problematiken. Föredraget belyser dels hur de Nationella Specifikationerna för höjddata har arbetats fram under de senaste åren men även dels hur man kan jobba med uppladdning, sökning och nedladdning av höjddata från den Nationella Geodataplattformen (NGP) i QGIS för att användas i detaljerade analyser av landskap och vallar i kommunen. Att utveckla lösningar med datamängder från NGP Är du utvecklare och vill komma igång och använda datamängder från den Nationella geodataplattformen? Föredraget ger dig en kick-start i arbetet vare sig du arbetar inom kommun, myndighet eller privat!. Det kanske smygs in något kodexempel men framför allt ger vi dig en bra grund för att komma igång på bästa sätt med det stödmaterial som finns framtaget kring NGP. NGP var började vi, var är vi och vart ska vi En tillbakablick på hur vi började med den nationella geodataplattformen, hur tänkte vi? En beskrivning vad vi gjort, hur vi arbetat, vilka framgångsfaktorer ha vi sett.Hur ser vi framtiden, vart är vi på väg.En både teknisk, juridisk och verksamhetsutveckling i symbios för ett nationellt tillhandahållande av geografisk information. |
||
| 6B | Statistik & Energi Scen 2 |
|
|
Nya möjligheter med DeSO version 2025 SCB:s egen indelning Demografiska statistikområden (DeSO) skapades för att bemöta ett behov av statistik på låg regional nivå. Till grund till indelningen låg Sveriges befolkning och även indelningar såsom tätorter och valdistrikt. Sedan publiceringen 2018 har användningen vuxit och DeSO används idag till många fler användningsområden än det som den skapades för. Sveriges befolkning växer och det byggs allt tätare inne i städerna. Det pågår också en samhällsomvandling i norr till följd av gruvdriften. SCB såg därför ett behov av en uppdaterad version av DeSO för att möta dessa förändringar. SCB presenterar vad som gjorts i den nya versionen DeSO 2025. Samt vad den nya versionen öppnar upp för analysmöjligheter. Ett axplock av den öppna data på DeSO som finns att använda fritt presenteras också. Lycksele Vindkraft På fyra berg i Lycksele kommun, med ett avstånd mellan bergen på ca 50 km, bygger vi nu vindkraft om 217 MW installerad effekt med tillhörande infrastruktur. I varje moment används både publik geodata och en stor mängd data framtagen på egen hand. Vill här ge en inblick i det dagliga arbetet kring uppfarandet av parken och geo-datas fördelar och nödvändighet. Påverkan av kraftledningar på GNSS-observationer GNSS-baserad styrning av maskiner används idag i stor utsträckning inom olika sektorer, som byggnation, jordbruk och precisionsnavigering. När GNSS-teknik används nära kraftledningar har det ibland funnits misstankar om att ledningen försämrar kvaliteten på GNSS-signalerna, vilket riskerar att leda till felaktig maskinstyrning. Detta är särskilt kritiskt för användare som är beroende av hög precision och pålitliga resultat. En detaljerad utredning har genomförts för att undersöka omfattningen av denna möjliga kvalitetspåverkan och diskuterar också kring vad användare kan förvänta sig av GNSS-baserad styrning i närheten av kraftledningar. |
||
| 6C | Vår historia Scen 4 |
|
|
Historiska kartor i Norrland och Luleå Luleå kommun fyllde 400 år 2021, mitt under rådande pandemi.Men för att fira jubiléet arbetade Luleå kommun med att skanna och georeferera sina historiska kartor samt bygga en kart-applikation för att kunna dela med sig av sin karthistoria på webben. Historiska dokument och texter över gatunamnens historia. I denna presentation får du ta del av hur Luleå kommun gjorde för att utveckla applikationen, men du får också samtidigt berättelserna om Luleå och den kartografiska utvecklingen i kommunen. Vi delar med av oss av historien om historien av kartor i Luleå helt enkelt. En kartskatt med outnyttjad potential Moderna GIS-verktyg och kartor i vektorformat öppnar dörren för ökad användning av äldre historiska kartor inom forskningen. Vi har en unik kartskatt i Sverige som fler borde få upp ögonen för! Kartkunskap för släktforskare Visa hur du som släktforskare kan använda de historiska kartor som finns att tillgå hos Lantmäteriet och Riksarkivet. En släktforskare vill alltid veta sitt ursprung, nu visar vi hur du hittar gården eller torpet. Vi arbetar från 1700-talet och fram till nutid. |
||
| 6E | Utställare Konstverkstan |
|
|
Kommande utställarspår |
||
| 6F | Workshop Saiva |
|
|
Kom igång med Mergin Maps Mergin Maps är en app byggd på samma grund som QGIS som möjliggör det att ta med oss våra geodata ut i fält. Där kan vi, direkt i appen, se allt data i projektet, samla in data och sätta ut markeringar.I den här workshopen får du lära dig att skapa ett projekt i QGIS som är anpassat för Mergin Maps, överföra det till appen, och börja samla in data i fält. Vi går bl.a. igenom vilka funktioner som stöds/inte stöds i Mergin Maps, hur vi sätter upp projektet för offlineinsamling, hur vi får in extra metadata om GNSS-positionen och hur vi kan hantera bilder vi tar i fält. För att kunna delta på workshoppen behöver du ha egen dator (Windows, MacBook eller Linux) och mobil/surfplatta (Android eller iOS). För att kunna nyttja workshoptiden optimalt bör du även ha installerat QGIS och Mergin Maps (iOS eller Android) i förväg. |
||
| 10.30 | Fika & mässbesök | |
| 11.00 | Plenum 2: Avslutningssession Scen 1 |
|
|
Avslutning Om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen - Terranauterna Genom kartor, ballongfärder och flygfotografi har människor under flera århundraden sökt överblicksperspektiv på jorden. Om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen beskriver Staffan Bergwik vad han kallar överblickens historia. Den går tillbaka till antiken och inrymmer bland annat 1500-talets kartografer som ritade upp världen, 1800-talets georamor, bergsbestigare på 1700-talet och rymdfotografier på 1960-talet. Viljan att kunna överblicka världen ledde den västerländska människan upp på berg och så småningom upp i luften. Men berättelsen om hur jorden upptäcktes och kartlades har också mörkare stråk. Kolonialism och imperialism följde när människan med överblick skaffade sig makt. Staffan har bland annat forskat och skrivit om sinnenas och känslornas historia, Sven Hedins expeditioner och relationen mellan vetenskap och samhälle under 1800- och 1900-talet.
|
||
| 12.30 | Lunch-to-go & mässbesök med avslut kl. 14.00 | |
