SCR i offentlig upphandling      

SFS 2022:902 – IDÉBUREN VÄLFÄRD, idéella föreningar 1 januari 2022
Therése Westermark, Enhetschef, Upphandlingstillsyn, Konkurrensverket 

Aktuella spaningar inom hållbarhet
Catharina Piper, advokat, Moll Wendén Advokatbyrå

Behöver du anpassa din upphandling till ett förändrat klimat?
Jens Johansson, hållbarhetsspecialist, Upphandlingsmyndigheten

Moderator: Carin Carlsson

jurist, Sveriges Allmännytta

Therése Westermark

Enhetschef, Upphandlingstillsyn, Konkurrensverket

Catharina Piper

advokat, Moll Wendén Advokatbyrå

Jens Johansson

hållbarhetsspecialist, Upphandlingsmyndigheten

Avtalsändringar - 3 casestudier

Jämkning av viten i upphandlade kontrakt
Carl Bokwall, advokat, BOKWALL RISLUND Advokatbyrå

Förlängning av kontrakt
Viktoria Edelman, advokat, AG Advokat

Ändring av ersättningsmodell
Jenny Kenneberg, advokat, Brick Advokat

Moderator: Helena Rosén Andersson

advokat, Advokatfirman Vinge

Carl Bokwall

advokat, BOKWALL RISLUND Advokatbyrå

Viktoria Edelman

advokat, AG Advokat

Jenny Kenneberg

advokat, Brick Advokat

Stäng

Rättsprinciperna i praktiken

Principerna om likabehandling och icke-diskriminering
Lina Håkansson Kjellén, advokat, BOKWALL RISLUND Advokatbyrå

Principen om öppenhet
Mikael Dubois, jurist, MD JURIDIK & UPPHANDLING

Principen om proportionalitet
Carin Carlsson, jurist, Sveriges Allmännytta

Moderator: Per-Ola Bergqvist

advokat, Advokatfirman Vinge

Lina Håkansson Kjellén,

advokat, BOKWALL RISLUND Advokatbyrå
 

Mikael Dubois

jurist, MD JURIDIK & UPPHANDLING

Carin Carlsson

jurist, Sveriges Allmännytta

Rättsmedel

De nya preklusionsreglerna i domstol
Olof Larsberger, advokat, Kastell Advokatbyrå

Försäkringar mot överprövningar - smart eller omoraliskt?
Per Karlsson, advokat, Advokatfirman Per Karlsson & Co

Skadeståndsmål - skaderekvisitet
Eugenia Arksand, jurist, Adda

Moderator: Fredrik Linder

advokat, Advokatfirman Schjødt

Olof Larsberger

advokat, Kastell Advokatbyrå

Per Karlsson

advokat, Advokatfirman Per Karlsson & Co

Eugenia Arksand

jurist, Adda

Upphandling i kristider

Att som leverantör ta sig ur ett upphandlat avtal
Magnus Johansson, konkurrens- och upphandlingsexpert, Företagarna

Att säga upp ryska avtal
Martin Bogg, advokat, Advokatfirman Delphi

De sju bästa tipsen för en krisberedd inköpsorganisation
Henrik Grönberg, upphandlingsjurist, Upphandlingsmyndigheten

Moderator: Catharina Piper,

advokat, Moll Wendén Advokatbyrå

Magnus Johansson

konkurrens- och upphandlingsexpert, Företagarna

Martin Bogg

advokat, Advokatfirman Delphi

Henrik Grönberg

upphandlingsjurist, Upphandlingsmyndigheten

Stäng

Statstöd och handelshinder

Senaste utvecklingen av statsstöd på upphandlingsområdet
Magnus Lindbäck, jurist, Upphandlingsmyndigheten

Nya EU-regler för att motverka handelshinder
Åsa Edman, chefsjurist, Adda

Självständiga och osjälvständiga anbud vs karteller
Catrin Karlsson Westergren, jur. dr, Westergren juridik

Moderator: Johan Kennemyr

advokat, Eversheds Sutherland Advokatbyrå

Magnus Lindbäck

jurist, Upphandlingsmyndigheten

Åsa Edman

chefsjurist, Adda

Catrin Karlsson Westergren

jur. dr, Westergren juridik

Undantag från upphandlingsregelverket

Hyresundantaget i LOU
Anders Asplund, jurist, Advokatfirman Per Karlsson & Co

Upphandling till stöd för Ukraina
Lorentz Reige, advokat, Setterwalls Advokatbyrå

Gränsen mellan upphandling och bidrag
Per-Owe Arfwedson, advokat, BOKWALL RISLUND Advokatbyrå

Moderator: Annika Blomqvist

advokat, Advokatfirman Cederquist

Anders Asplund

jurist, Advokatfirman Per Karlsson & Co

Lorentz Reige

advokat, Setterwalls Advokatbyrå

Per-Owe Arfwedson

advokat, BOKWALL RISLUND Advokatbyrå

Offentlighet och sekretess

Absolut sekretess under processen
Viktor Hård af Segerstad, advokat, AG Advokat

Rak sekretess efter tilldelningsbeslut
Erik Gadman, advokat, Setterwalls Advokatbyrå

Sekretess för upphandlingar inom försvaret
Malin de Jounge, Affärsjurist, Försvarets materielverk

Moderator: Charlotte Brunlid

advokat, Advokatfirma DLA Piper Sverige

Viktor Hård af Segerstad

advokat, AG Advokat

Erik Gadman

advokat, Setterwalls Advokatbyrå

Malin de Jounge

Affärsjurist, Försvarets materielverk

Priskonkurrens/tak- och golvpriser

Priskonkurrens vid upphandling och utrymmet att ändra avtal – Nordisk utblick och analys Möjligheten att begränsa anbudsgivares prissättning vid offentlig upphandling och frågan hur långtgående ändringar som är möjliga i upphandlade kontrakt fortsätter att vara högaktuella frågeställningar. Högsta förvaltningsdomstolen har år 2022 hanterat två mål som handlar om frågan om begränsning i prissättning. Ett av dessa handlar om frågan om det är förenligt med upphandlingsregelverket att tillämpa en utvärderingsmodell där priset inte får någon inverkan vid utvärderingen av anbud i den del det understiger en viss prisnivå. Det andra handlar om frågan om ett förbud mot negativa delpriser är godtagbart. Ett tredje mål meddelades så sent som fredagen den 3 februari 2023 och fastställer ett förbud mot negativa priser i offentlig upphandling. Vi ser olika trender i de olika nordiska länderna när det gäller strategisk anbudsgivning därmed också en något olik rättsutveckling. Undantaget om ändring av befintliga kontrakt tillämpas i praktiken på lite olika sätt i de nordiska länderna. Vi presenterar likheter och skillnader i tillämpning av undantaget och diskuterar om den svenska tolkningen är riktig eller om ett vidare utrymme bör ges att ändra befintliga kontrakt.

Charlotte Brunlid

Special Counsel, advokat, Advokatfirma DLA Piper Sverige

Mikala Berg Dueholm, Partner

advokat (L), DLA Piper Denmark

Line Voldstad

Partner, Head of Regulatory and FPR, DLA Piper Norge

Tuija Kaijalainen

Partner, advokat, DLA Piper Finland

Ett drygt år med aktivitetsplikt

Ett drygt år med aktivitetsplikt – hur långt sträcker den sig och kan leverantörer fortfarande vinna framgång med överprövningar om brister i upphandlingsdokumenten och under upphandlingsförfarandet? Den 10 januari 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen domar i de s.k. ”Takmålen”, ref. 4 I och II genom vilka HFD införde en aktivitetsplikt för leverantörerna i offentliga upphandlingar. Aktivitetsplikten innebär att en leverantör som huvudregel måste påtala brister i upphandlingsdokumentationen m.m., och sannolikt även i förfarandet, redan under anbudstiden. I annat fall anses leverantören inte ha lidit skada och kan därmed inte vinna framgång i en överprövningprocess trots bristerna. Takmålen lämnade dock många frågor obesvarade. Under seminariet kommer att redogöras för hur aktivitetspliktens närmare betydelse har tolkats i den underrättspraxis som följt efter Takmålen och diskuteras hur långt leverantörernas aktivitetsplikt sträcker sig och i vilka situationer som en leverantör kan anses lida skada.

Joakim Lavér

advokat, Hannes Snellman Advokatbyrå

Nathalie Miskin

advokat, Hannes Snellman Advokatbyrå

Philip Thorell

advokat, Hannes Snellman Advokatbyrå

 

 

Ändringar i ingångna avtal på grund av yttre faktorer

Världsekonomin och det förändrade säkerhetsläget i Europa har stor påverkan på den offentliga upphandlingen. Skenande material- och drivmedelspriser och den rådande inflationstakten kan göra det omöjligt för leverantörer att hålla avtalade priser utan att riskera förödande förluster under ingångna kontrakt. EU:s sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina och sanktioner kopplade till detta spär på det svåra läget. Dessa och andra yttre faktorer kan göra det nödvändigt att justera priser och andra villkor i ingångna kontrakt, eller att överlåta kontrakt till nya parter på såväl leverantörs- som beställarsidan. Upphandlingslagstiftningen och dess begränsade möjligheter att göra ändringar ingångna kontrakt får därför stor betydelse för både upphandlande myndigheter/enheter och leverantörer. På seminariet går vi igenom och analyserar möjligheter att göra ändringar i ingångna avtal. Vi fokuserar särskilt på de praktiska konsekvenserna för såväl beställare och leverantörer på offentliga marknader. I ett särskilt avsnitt kommer att behandlas hur Byggbranschens standardavtal, närmare bestämt dess regleringar om prisförändringar/tidsförlängning/ändrings- och tilläggsarbeten, förhåller sig till det upphandlingsrättsliga perspektivet. Hur kan och får ändringar på grund av yttre faktorer i en standardavtalsstyrd bransch ske? En utblick sker med bas i AB 04, ABT 06, ABK 09, ABA 99 och ABFF 15 samt när standardavtalen inte tillhandahåller en lösning, t.ex. vid entreprenörens konkurs eller en vägran att avhjälpa.

Daniel Wendelsson

advokat, Vinge

Helena Rosén Andersson

advokat, Vinge

Kristoffer Sällfors

advokat, Vinge

Per-Ola Bergqvist

advokat, Vinge

Dialog – möjligheter, gränser och risker

Dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer lyfts ofta fram som en nyckel för att åstadkomma bättre offentliga upphandlingar och bättre affärer. Under seminariet tar vi ett helhetsgrepp på den så viktiga dialogen före, under och efter en upphandling, men också på de möjligheter till dialog och samarbete som finns mellan leverantörer. Under seminariet analyseras möjligheter till dialog i upphandlingslagstiftningen. Vi ger våra bästa tips på vad som är viktigt att tänka på och på förhandlingstaktik. Offentlig upphandling är ett riskområde för korruption och det har varnats för att risken kan komma att öka under lågkonjunkturen. Under det senaste året har också ett flertal situationer med misstänkt korruption uppmärksammats i media. Utifrån regelverk och praxis gällande korruption går vi igenom vad som är viktigt för såväl leverantörer och upphandlande myndigheter att tänka på vid dialog och kontakter. Slutligen behandlas möjligheten till dialog och samarbete mellan leverantörer och vilka risker som finns, utifrån senaste praxis på området och utifrån såväl upphandlings- som konkurrensrättsliga aspekter.

Annika Blomqvist

advokat, Advokatfirman Cederquist

Elsa Arbrandt

advokat, Advokatfirman Cederquist

 

 

IT-upphandlingar – framgångar och fällor

Eversheds Sutherland Advokatbyrå

Johan Kennemyr

advokat, Eversheds Sutherland Advokatbyrå

Sara Malmgren

advokat, Eversheds Sutherland Advokatbyrå

Nina Lagerås

biträdande jurist, Eversheds Sutherland Advokatbyrå

 

 

Upphandling av konst
 

I mötet mellan konst och upphandling finns många spännande utmaningar. Upphandlingarnas regelverk kräver väl formulerade underlag. Konstens informella regelverk förväntar sig att konsten inte ska definieras, konst är inget som bara kan beställas. Samtidigt är konst något som beställs för 200 miljoner årligen. Ofta lyfts frågor om överprövningar inom överprövningsintensiva områden som IT medan mängden överprövningar av konst i Sverige är världsledande. Inom upphandling av lokalvård lyfts ofta arbetstagarnas villkor. Inom upphandling av konst riktar sig myndigheter till en högutbildad yrkesgrupp med en medelinkomst på 13 000 kr. Antalet anbud sägs på senare tid ha en svag ökning. Inom konst ligger anbuden som tidigare år på 3-5 anbud per upphandling, men bakom dessa kan det vara över hundratals anbudsansökningar. Sedan regeländringen år 2022 är frågor om CPV-koder och vad egentligen som menas med begreppen vara respektive tjänst något som blivit del av vardagen för många tjänstepersoner inom konst och kultur. För en tjänsteperson innebär frågan ett ställningstagande om en konstnärlig gestaltning faller inom bilaga 2 eller inte. Dessa frågor samt annat inom området upphandling av konst kommer att lyftas under seminariet.

Amanda Creutzer

konsult

 

 

Upphandlingar under tröskelvärdena

Den 1 februari 2022 genomfördes den största förändringen av LOU på många år. Förändringen innebar att 19 kap. i LOU och LUF ändrades i grunden och att upphandlingar under tröskelvärdena delades upp i två kapitel, ett för anonserade upphandlingar och ett för direktupphandlingar. Syftet med de nya bestämmelserna var att göra det enklare och flexiblare att genomföra upphandlingar som inte regleras av EU-direktiven. Under många år hade det i Sverige klagats på att bestämmelserna under tröskelvärdena var för krångliga och omständiga. Lagändringarna har varit ett svar på den kritiken. Går det i dag att se några praktiska förändringar på hur upphandlingar genomförs enligt 19 kap. LOU? Och är det möjligt att ta vara på det nya möjligheterna ännu mer? Under seminariet ges exempel på hur upphandlingar under trösklevärdena m.m. kan genomföras på nya och flexibla sätt. Ett exempel som presenteras är hur ramavtal och andra metoder för återkommande konkurrensutsättning av kontrakt kan användas på andra sätt än vad som tidigare var möjligt

Magnus Nilsson

upphandlingskonsult, Peak Procurement

 

Arbetsmiljökrav i offentlig upphandling
 

Andrea Sundstrand

docent, Stockholms universitet