Workshop, Equalis utbildningsdagar allmän klinisk kemi 2025

Diskussionsämnen - Grupp 1

1. Förvaring som helblod (huvuduppgift)

Alla laboratorier har regler för hur länge prover får förvaras som helblod, innan centrifugering och eventuell separation av blodkroppar.  

1. Inom vilken tid ska centrifugering generellt sett utföras (huvuddelen av analyserna)?
2. För vilka analyser finns specialregler med krav på att provet måste centrifugeras inom en kortare tidperiod efter provtagning, jämfört med den generella rekommendationen (vilken för många laboratorier är 4 timmar efter provtagning)?
3. Är reglerna baserade på egna studier/artiklar?
4. Kontrolleras det om ett prov har centrifugerats inom angiven tid?
5. Om ja på fråga 4, görs det ”manuellt” eller med stöd av något datasystem?
6. Om ett prov inte centrifugerats inom angiven tid: vilken åtgärd vidtas? Läggs en kommentar till analysresultatet eller något annat?
7. P-Homocystein tas numera även på indikationen lustgasmissbruk. I ett ocentrifugerat prov ökar nivån. Hur länge får ett ocentrifugerat prov stå innan centrifugering, i rumstemp och i kyl?

2. Förvaring av blodprover (uppgift i mån av tid)

Instrument- eller transportbanehaveri leder ibland till att prover i väntan på att transporteras/analyseras förvaras i rumstemperatur utan någon kork/plastfilm (”okorkade”) som förhindrar avdunstning.

Hur länge får centrifugerade prover förvaras

1. ”okorkade” i rumstemperatur?
2. ”korkade” i rumstemperatur?
3. ”okorkade”, men i kyl?

Hur länge får centrifugerade småvolymsrör förvaras

4.  ”okorkade” i rumstemperatur?
5. ”korkade” i rumstemperatur?
6. ”okorkade”, men i kyl?

Diskussionsämnen – Grupp 2

1. Obruten värmekedja vid misstanke om/förekomst av kryoglobuliner (huvuduppgift)

Vid förekomst av kryoglobuliner (och även vid förekomst av köldantikroppar) hos patienten kan provets egenskaper påverkas när temperaturen sjunker under kroppstemperatur. För att öka möjligheten att kunna utföra korrekta mätningar ska provet hållas varmt fram till analys, i så kallad ”obruten värmekedja”

1. Vem tar prov med krav på ”obruten värmekedja”; klinisk kemi eller  vårdenhet?
2. Vilka instruktioner finns för att det ska bli en optimal provtagning?
3. Vilka analyser kan utföras på dessa prover?

2. Hur hanteras beställning av kalium vid kapillärprovtagning? (uppgift i mån av tid)

1. Tar labpersonal kapillärt kalium (i så fall i vilka fall)?
2. Godkänns prov i ”mikrorör”?
3. Kontaktas beställaren om prov för kaliumanalys kommer i ”mikrorör”?
4. Läggs en kommentar till analysresultatet?
5. Skiljer man på kapillärt och venöst taget kalium i beställning och resultat?
6. Vid vilken gräns för hemolys lämnas inte kalium ut?

Diskussionsämnen – Grupp 3

1. Urinsamlingar (huvuduppgift)

För att beräkna utsöndringen av en substans krävs ofta samling av urin under ett dygn. Insamlingen sker i hemmet, i en eller flera dunkar och är komplicerat för patienten, men även en utmaning för laboratoriet.

1. Vilka generella instruktioner ges?
2. Vilka tidsperioder accepteras för samling (exakt 24 h, 12 h, flexibel period)?
3. Finns analyser för vilka det krävs en tillsats av en syra eller bas i dunken?
4. Om ja på fråga 3) ange vilka syror/baser (volym och koncentration)?
5. Vilka kriterier finns för att en urinsamling ska godkännas/ej godkännas?

2. Spädning av prov med ett HIL-index över acceptansgränsen? (uppgift i mån av tid)

1. Kan man späda ett prov som har ett av HIL-index över acceptansgränsen för en analys, för att hamna under gränsen, och därmed få ett analysresultat?
2. Vilka begränsningar finns?
3. Finns speciella rutiner när resultatet lämnas ut?