Hur hänger god arbetsmiljö, hälsa och bättre ekonomi ihop?

Fortfarande är det alltför vanligt att man ställer produktivitetnyckeltal i motsatsförhållande till arbetsmiljönyckeltal. Mikael Rehnberg menar är ett ”huvudnyckeltal” är ”det sociala kapitalet”, som hänger ihop med att jobba förebyggande och smart med arbetsmiljö, friskfaktorer och delaktighet inom en organisation. Det främjar såväl hälsa och säkerhet som effektivitet och kvalitet.

Talare

Mikael Rehnberg, arbetsmiljöutbildare

Hur kan man arbeta med att ta till vara det som redan fungerar, för att kunna göra mer av det? Hur kan man stärka svaga friskfaktorer?

Starka organisatoriska friskfaktorer ger förutsättningar för att skapa en attraktiv arbetsplats med långtidsfriska medarbetare.

Forskaren Petra Lindfors talar om friskfaktorer som ett sätt att arbeta med arbetsmiljöfrågor, som kompletterar och samspelar med riskbedömningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Suntarbetslivs olika friskfaktorverktyg ger stöd i hur man kan skapa en starkare friskfaktorkultur, genom beteendeförändringar och förbättrade förutsättningar. Verktygen synliggör det man redan gör som är bra, vilka förutsättningar som finns på plats och vilka som man behöver stärka för att få en friskare arbetsplats.

Ann-Charlotte Laurell, verksamhetsutvecklare vid Suntarbetsliv, berättar om goda exempel från arbetsplatser där de har använt verktygen, och om praktiska erfarenheter på hur andra har gjort.

Talare

Petra Lindfors, Stockholms universitet

Ann-Charlotte Laurell, Suntarbetsliv

Hot och våld är ett stort arbetsmiljöproblem. Hur kan man förebygga och undvika detta, och minska effekterna när det ändå inträffat? Vad ökar risken för att det ska uppkomma?

Torbjörn Hellmouth berättar om hur man genom ett förebyggande arbete kan undvika många hot- och våldshändelser, och minska effekterna. Han talar om faktorer som tvärtom ökar risken för hotfulla situationer, och om strategier för att förebygga och minska risker, och metoder för att hantera hotfulla situationer akut. Han ger vetenskapliga perspektiv på aggressivitet och hotfulla klienter, verktyg för att ge negativa besked och upprätthålla viktiga principer och regler, och enkla modeller för analys av svåra situationer.

Vidare beskriver Torbjörn varför medarbetare reagerar och påverkas väldigt olika av en till det yttre likartad hotfull situation. Detta faktum påverkar omfattning och form av stödinsats för olika medarbetare.

Talare

Torbjörn Hellmouth, grupp- och ledarutvecklare

Hur kan man förbättra unga chefers förutsättningar i jobbet, så att fler vill fortsätta och färre vill lämna sina chefsjobb? Vilka arbetsmiljöfaktorer underlättar för dem att gilla jobbet?

Dessa frågor har forskare i Umeå och Stockholm studerat i två projekt och de kommer med konkreta råd om vad som går att göra. Det här är ett område som många funderar på, eftersom mer än varannan ung chef, enligt en undersökning, funderar på att sluta. Ofta är det av skäl som har med arbetsmiljö och arbetsförhållanden att göra.

Talare

Hanna Irehill, Umeå universitet

Chefer ska förebygga ohälsa hos medarbetarna, och vid behov anpassa arbetet. Men hur gör man det? Hur ska man prata med anställda som inte mår bra?

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat och prövat ett stöd för chefer: Arbetsplatsdialog för arbetsgivare (Ada). Det är en frågeguide som underlättar att ställa frågor för att få igång en dialog, såväl vid återgång till arbetet som för att förebygga sjukskrivning. Anpassning av arbetet är en viktig del i detta. Om detta berättar Linda Widar, som deltagit i forskningsarbetet. I samarbete med Prevent och arbetsmarknadens parter har man också tagit fram en digital version, Arbetsplatsdialogen, som chefer har prövat på olika arbetsplatser. Suntarbetsliv har också använt sig av tidigare forskning kring Arbetsplatsdialog för arbetsgivare, verktyget Prehabguiden.

Talare

Therese Eskilsson, Umeå universitet

Automatisering och system som använder artificiell intelligens (AI) kan bli både stöd och hinder. Ny teknik kan både minska och öka effektiviteten, både förbättra och försämra arbetsmiljön. Det beror på hur man utformar och inför den.

Det går att återanvända erfarenheter från tidigare skeden i datorisering och utveckling av IT-stöd. AI, automatisering i olika former och robotar började man ju faktiskt använda redan för mer än ett halvt sekel sedan! Men samtidigt kan såväl nya möjligheter som svårigheter och risker uppstå.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap gav 2022 ut kunskapssammanställningen “Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (2022). En av författarna är Åsa Cajander, som berättar om vad forskarna idag vet - och tror - om utvecklingen inom det här området de närmaste åren. Och de ger råd om saker att tänka på när man vill arbeta för en god automatisering, och en användning av AIs möjligheter som främjar en god arbetsmiljö.

Talare

Bengt Sandblad, Uppsala universitet

Vilka organisatoriska förutsättningar behöver första linjens chefer för att på ett bra sätt kunna jobba förebyggande, när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön? Vilket stöd och vilket mandat har de? Vad kan man göra?

På många arbetsplatser finns det sedan länge rutiner för den fysiska arbetsmiljön, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men chefer tycker ofta att de saknar verktyg för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Magnus Åkerström och hans forskarkollegor har tidigare forskat om olika sätt att arbeta med att förbättra bristande arbetsmiljö, och om vilka effekter som stora arbetsmiljösatsningar har fått. I ett pågående projekt tittar de på hur man kan organisera och genomföra arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete, så att det blir hållbara arbetsförhållanden för medarbetarna. Det kan röra chefens beslutsmandat och budgetförutsättningar, men också stöd från HR och företagshälsovården.

Talare

Magnus Åkerström, Institutet för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen, och Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet

Ett bättre, välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete - hur kommer man dit? Och hur får man till ett förebyggande arbete när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön? Det finns fällor och fallgropar och stenar på vägen som det gäller att ta sig förbi. Och det finns en rad verktyg som kan vara till stor hjälp.

Hur får man verklig snurr på “hjulet” i det systematiska arbetsmiljöarbetet: undersöka, riskbedöma, åtgärda, kontrollera? Vilka rutiner behöver vi för att hamna rätt, så att inte olika delar blir som åtskilda öar? Hur får man en arbetsmiljöpolicy som säger mer än att man ska följa arbetsmiljölagen, och som går att använda praktiskt när man ute i verksamheten ska prioritera och fördela resurser, och står inför utvecklings- och förändringsprojekt? Cecilia Österman, utbildare med bakgrund som forskare, ger råd och rekommendationer om vad man kan göra, och berättar om verktyg från Prevent, Suntarbetsliv och Afa Försäkring.

Talare

Cecilia Österman, arbetsmiljöutbildare

Hur kan man arbeta med att ta till vara det som redan fungerar, för att kunna göra mer av det? Hur kan man stärka svaga friskfaktorer?

Starka organisatoriska friskfaktorer ger förutsättningar för att skapa en attraktiv arbetsplats med långtidsfriska medarbetare.

Forskaren Petra Lindfors talar om friskfaktorer som ett sätt att arbeta med arbetsmiljöfrågor, som kompletterar och samspelar med riskbedömningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Suntarbetslivs olika friskfaktorverktyg ger stöd i hur man kan skapa en starkare friskfaktorkultur, genom beteendeförändringar och förbättrade förutsättningar. Verktygen synliggör det man redan gör som är bra, vilka förutsättningar som finns på plats och vilka som man behöver stärka för att få en friskare arbetsplats.

Ann-Charlotte Laurell, verksamhetsutvecklare vid Suntarbetsliv, berättar om goda exempel från arbetsplatser där de har använt verktygen, och om praktiska erfarenheter på hur andra har gjort.

Talare

Petra Lindfors, Stockholms universitet

Ann-Charlotte Laurell, Suntarbetsliv

Vilka organisatoriska förutsättningar behöver första linjens chefer för att på ett bra sätt kunna jobba förebyggande, när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön? Vilket stöd och vilket mandat har de? Vad kan man göra?

På många arbetsplatser finns det sedan länge rutiner för den fysiska arbetsmiljön, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men chefer tycker ofta att de saknar verktyg för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Magnus Åkerström och hans forskarkollegor har tidigare forskat om olika sätt att arbeta med att förbättra bristande arbetsmiljö, och om vilka effekter som stora arbetsmiljösatsningar har fått. I ett pågående projekt tittar de på hur man kan organisera och genomföra arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete, så att det blir hållbara arbetsförhållanden för medarbetarna. Det kan röra chefens beslutsmandat och budgetförutsättningar, men också stöd från HR och företagshälsovården.

Talare

Magnus Åkerström, Institutet för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen, och Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet

Chefer ska förebygga ohälsa hos medarbetarna, och vid behov anpassa arbetet. Men hur gör man det? Hur ska man prata med anställda som inte mår bra?

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat och prövat ett stöd för chefer: Arbetsplatsdialog för arbetsgivare (Ada). Det är en frågeguide som underlättar att ställa frågor för att få igång en dialog, såväl vid återgång till arbetet som för att förebygga sjukskrivning. Anpassning av arbetet är en viktig del i detta. Om detta berättar Linda Widar, som deltagit i forskningsarbetet. I samarbete med Prevent och arbetsmarknadens parter har man också tagit fram en digital version, Arbetsplatsdialogen, som chefer har prövat på olika arbetsplatser. Suntarbetsliv har också använt sig av tidigare forskning kring Arbetsplatsdialog för arbetsgivare, verktyget Prehabguiden.

Talare

Therese Eskilsson, Umeå universitet

Automatisering och system som använder artificiell intelligens (AI) kan bli både stöd och hinder. Ny teknik kan både minska och öka effektiviteten, både förbättra och försämra arbetsmiljön. Det beror på hur man utformar och inför den.

Det går att återanvända erfarenheter från tidigare skeden i datorisering och utveckling av IT-stöd. AI, automatisering i olika former och robotar började man ju faktiskt använda redan för mer än ett halvt sekel sedan! Men samtidigt kan såväl nya möjligheter som svårigheter och risker uppstå.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap gav 2022 ut kunskapssammanställningen “Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (2022). En av författarna är Åsa Cajander, som berättar om vad forskarna idag vet - och tror - om utvecklingen inom det här området de närmaste åren. Och de ger råd om saker att tänka på när man vill arbeta för en god automatisering, och en användning av AIs möjligheter som främjar en god arbetsmiljö.

Talare

Bengt Sandblad, Uppsala universitet

Hur kan man förbättra unga chefers förutsättningar i jobbet, så att fler vill fortsätta och färre vill lämna sina chefsjobb? Vilka arbetsmiljöfaktorer underlättar för dem att gilla jobbet?

Dessa frågor har forskare i Umeå och Stockholm studerat i två projekt och de kommer med konkreta råd om vad som går att göra. Det här är ett område som många funderar på, eftersom mer än varannan ung chef, enligt en undersökning, funderar på att sluta. Ofta är det av skäl som har med arbetsmiljö och arbetsförhållanden att göra.

Talare

Hanna Irehill, Umeå universitet

Hot och våld är ett stort arbetsmiljöproblem. Hur kan man förebygga och undvika detta, och minska effekterna när det ändå inträffat? Vad ökar risken för att det ska uppkomma?

Torbjörn Hellmouth berättar om hur man genom ett förebyggande arbete kan undvika många hot- och våldshändelser, och minska effekterna. Han talar om faktorer som tvärtom ökar risken för hotfulla situationer, och om strategier för att förebygga och minska risker, och metoder för att hantera hotfulla situationer akut. Han ger vetenskapliga perspektiv på aggressivitet och hotfulla klienter, verktyg för att ge negativa besked och upprätthålla viktiga principer och regler, och enkla modeller för analys av svåra situationer.

Vidare beskriver Torbjörn varför medarbetare reagerar och påverkas väldigt olika av en till det yttre likartad hotfull situation. Detta faktum påverkar omfattning och form av stödinsats för olika medarbetare.

Talare

Torbjörn Hellmouth, grupp- och ledarutvecklare

Våra möjligheter till återhämtning är avgörande för vårt välbefinnande. Därför behöver vi kunna återhämta oss också under arbetsdagen - inte bara på fritiden. Men hur ska det gå till?

Hur kan vi använda återhämtande aktiviteter och beteenden för att skapa en hälsofrämjande och hållbar arbetsvardag? Vad påverkar vår återhämtning? Det handlar, bland mycket annat, om att skapa variation i arbetet när det gäller tempo, uppgifter och plats där man arbetar. Lina Ejlertsson har skrivit en doktorsavhandling i folkhälsovetenskap om detta område.

Talare

Lina Ejlertsson, forskare

Han presenterar sig själv som “en liten man med ett stort hjärta och en ännu större näsa”. Och han påstår att han är ”Sveriges fegaste”, rädd för det mesta: Trånga utrymmen, vatten, eld och levande djur - allt från vandrande pinnar till katter.

Umit Dag har mött och hanterat arbetsmiljöfrågor i olika roller. Han har varit såväl vanlig anställd som arbetsgivare inom restaurangbranschen. Och inom handel har han arbetat som anställd, första linjens chef - och nu lokal facklig ordförande på heltid. Umit Dag är också framgångsrik ståuppare. Och som sådan vågar han blanda skoj och allvar när han talar tänkvärt om svåra saker. som om arbetsmiljöarbetet, och om integrationen. Själv syrian, född i Turkiet, kan han berätta om familjens färd in i det svenska arbetslivet. Han talar om kulturkrockar och kommer med överraskande reflektioner och frågor: “Hur ska folk lyckas integreras i Sverige, när svenskar inte själva vågar vara svenska? Och hur svensk får man vara? Vem får vara stolt över Sverige?” På sitt CV har Umit Dag också att han i boken ”Innan sagorna dör” nedtecknat sex syrianska folksagor från sin hembygd i Turkiet!

Talare

Umit Dag, ståuppare. Och Unionenordförande vid ICA centrallager i Västerås