Med Afa Försäkrings statistikverktyg kan du ta ut egen statistik. Det finns statistik om arbetsskador och sjukfrånvaro för olika yrkesgrupper uppdelat både på kön och ålder. Informationen kommer från vår skadedatabas, det vill säga från de försäkringsärenden som Afa Försäkring hanterar.

9 av 10 har en eller flera av de kollektivavtalade försäkringar som ger extra ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Arbetsskade- och sjukförsäkringsärenden utgör majoriteten av våra försäkringsärenden.

Statistikverktyget innehåller statistik från Afa Försäkrings årsrapport "Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro". Allt finns tillgängligt i ett webbgränssnitt där du med några enkla klick kan ta ut egen statistik när du behöver det.

Mer information: Ta del av interativ statistik

Vill du förebygga och hantera hot och våld i arbetet på ett systematiskt sätt?
I Säkerhetsdialogen finns stöd att identifiera risksituationer och skapa tydliga rutiner för både förebyggande arbete och hantering av incidenter.
Här får du veta mer om hur verktyget hjälper er att stärka tryggheten på arbetsplatsen odh konkreta exempel på hur andra verksamheter har använt verktyget för att förebygga och hantera våld. Säkerhetsdialogen stödjer en strukturerad dialog mellan chefer, medarbetare och skyddsombud och bygger på forskning och erfarenheter från kommuner, regioner och kommunala företag.

Till verktyget: Säkerhetsdialogen

Med Afa Försäkrings statistikverktyg kan du ta ut egen statistik. Det finns statistik om arbetsskador och sjukfrånvaro för olika yrkesgrupper uppdelat både på kön och ålder. Informationen kommer från vår skadedatabas, det vill säga från de försäkringsärenden som Afa Försäkring hanterar.

9 av 10 har en eller flera av de kollektivavtalade försäkringar som ger extra ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Arbetsskade- och sjukförsäkringsärenden utgör majoriteten av våra försäkringsärenden.

Statistikverktyget innehåller statistik från Afa Försäkrings årsrapport "Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro". Allt finns tillgängligt i ett webbgränssnitt där du med några enkla klick kan ta ut egen statistik när du behöver det.

Mer information: Ta del av interativ statistik

Torbjörn Hellmouth berättar om hur man genom ett förebyggande arbete kan undvika många hat-, hot- och våldshändelser, och minska effekterna. Han talar om faktorer som tvärtom ökar risken för hotfulla situationer, och om strategier för att förebygga och minska risker, och metoder för att hantera hotfulla situationer akut.

Han ger vetenskapliga perspektiv på aggressivitet och hotfulla klienter, verktyg för att ge negativa besked och upprätthålla viktiga principer och regler, och enkla modeller för att analysera svåra situationer. Vidare beskriver han varför medarbetare reagerar och påverkas väldigt olika av en till synes likartad hotfull situation. Detta faktum påverkar omfattning och form av stödinsats för olika medarbetare.

Prevents sida Hot och våld i arbetslivet: Till websidan
Suntarbetsllv: Säkerhetsdialogen

Arbetsgivaren ska klargöra att man inte accepterar kränkande särbehandling, och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det. Arbetsgivaren ska ha tydliga rutiner för vad man gör, om detta ändå inträffar. Detta kräver Arbetsmiljöverket i sina förskrifter. Men hur gör man?

Stefan Blomberg har under många år utrett mobbningsärenden, skrivit boken ”Mobbning på jobbet” och varit huvudförfattare till Mynaks riktlinjer inom området. Han har också doktorerat på forskning inom området. Han berättar om mobbning ur både individens och organisationens perspektiv. Vad ska man ska ha koll på, för att tidigt upptäcka tendenser? Hur kan grogrunden se ut? Hur kan man skapa en beredskap för att ge ett bra stöd till någon som blir utsatt?

Prevent: Inkludo
Suntarbetsliv: OSA-kollen 

Det framgår av en rapport från Arbetsmiljöverket 2024, utifrån en inspektionsinsats av arbetsmiljön för första linjens chefer i privat sektor. Liknande resultat finns från en tidigare rapport om kommuner och regioner.

Förutom arbetsmiljöbristerna såg inspektörerna att det inte var självklart att se på chefer som arbetstagare, som också ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och hur har cheferna det med skyddsombud för sin egen arbetsmiljö?

Milla Jonsson möter många chefer på sina arbetsmiljöutbildningar. Hon berättar om varför det ser ut som det gör med chefers arbetsmiljö – och vad man kan göra för att förbättra den.

Suntarbetsliv: Chefoskopet

Starka organisatoriska friskfaktorer ger förutsättningar för att skapa en attraktiv arbetsplats med långtidsfriska medarbetare.

Forskaren Petra Lindfors talar om friskfaktorer som ett sätt att arbeta med arbetsmiljöfrågor, som kompletterar och samspelar med riskbedömningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Suntarbetslivs olika friskfaktorverktyg ger stöd när man vill skapa en starkare friskfaktorkultur, genom beteendeförändringar och förbättrade förutsättningar. Verktygen synliggör det man redan gör som är bra, vilka förutsättningar som finns på plats och vilka som man behöver stärka för att få en friskare arbetsplats.
Charlotte Wiberg Wikholm, Suntarbetsliv, berättar om goda exempel från arbetsplatser där de har använt verktygen, och om praktiska erfarenheter på hur andra har gjort.

Prevent: Hälsofrämjande ledarskap
Suntarbetsliv: Friskfaktorlabbet

Talare

Petra Lindfors

Forskare, Stockholms universitet, psykologiska institutionen

Charlotte Wiberg Wikholm

Verksamhetsutvecklare, 

Suntarbetsliv

Om man väntar med att ingripa mot lågintensiva respektlösa beteenden på arbetsplatsen riskerar man att dessa smittar och sprider sig. Det hävdar Kristoffer Holm, som forskar om hur ohövliga beteenden påverkar individen, gruppen och i förlängningen hela den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. En viktig del i att stävja ohövlighet på jobbet, och förebygga grövre kränkningar eller ohälsa, kan därför vara att arbeta för en arbetsplatskultur som präglas av hövlighet och respekt.

Kristoffer Holm leder nu ett projekt där de utvecklar och utvärderar en insats för att främja hövlighet i organisationer, genom att arbeta med det sociala klimatet.

Suntarbetsliv: Vad är hövlighet?

Forskarna berättar om sitt projekt ”Man får vad man frågar efter! Stöd för kravställning av digital arbetsmiljö i kommunal vård och omsorg”. Målet med projektet var att ta fram kunskap och verktyg som man kan använda för att förbättra upphandlingen av digitala system. De har studerat en stor mängd upphandlingsdokument och ett antal arbetsplatser inom kommunal vård och omsorg.

De ger en överblick över området, problemen och möjliga lösningar, inklusive illustrativa exempel från verkligheten.

Prevent: Digital arbetsmiljö
Suntarbetsliv: Digi-ronden och Bra IT-system för verksamhet och arbetsmiljö

Arbetsmiljörisker som kan uppstå finns bland annat inom återvinning av allt från byggavfall, textilier, plast och glas till elektronik.  Det gäller också inom produktion och reparation av “gröna” produkter, som litiumbilbatterier och elbilar, och inom transportsektorn.

Tre forskare samtalar om den gröna omställningen i arbetslivet: 
Christian Ståhl leder ett forskningsprogram om hur det praktiskt går till när företag ställer om och vilka erfarenheter de gör, med fokus på industri, skog, transporter och energiproduktion.
Karin Broberg leder studier om arbetsmiljörisker inom metall- och plaståtervinning.
Mattias Elg forskar om omställningar och förändringar och deltog i arbetet med Afa Försäkrings forskningsprogram om arbetsmiljön i den gröna omställningen.

Ett gemensamt förhållningssätt är nödvändigt för att kunna bedöma och hantera de farliga situationer som ändå kommer att uppstå - trots tekniken och rutinerna. Säkerhetsklimatet hänger ihop med hur hela organisationen arbetar med och prioriterar säkerhet. Man behöver också veta hur psykologiska och sociala faktorer samverkar med organisationen och den fysiska miljön.

Hur påverkar chefers ledarskap säkerhetsklimatet? Hur kan man genom träning och handledning utveckla chefers ledarskap kopplat till riskminimering? Hur kan organisationen understödja medarbetare och chefer, så att de kan arbeta på ett sätt som gynnar såväl hälsa och säkerhet, som effektivitet och kvalitet?

Martin Grill och hans forskarkollegor har länge studerat chefers ledarskap inom byggindustrin och andra branscher.

Prevent: Säkerhetskultur
Suntarbetsliv: Säkerhetsdialogen

Fortfarande är det många som trevar om “huret”. Hur får man verklig snurr på “SAM-hjulet”, så att det hänger ihop från ax till limpa: undersöka, riskbedöma, åtgärda, kontrollera? Vilka rutiner behöver vi för att hamna rätt, så att inte olika delar av SAM blir som åtskilda öar?

Hur får man en arbetsmiljöpolicy som säger mer än att man ska följa arbetsmiljölagen, och som går att använda praktiskt när man ska prioritera och fördela resurser, och står inför utvecklings- och förändringsprojekt? Hur gör man med OSA på skyddsronden, hur gör man riskobservationer och rapporterar tillbud?

Cecilia Österman, arbetsmiljöutbildare med bakgrund som forskare, ger råd och rekommendationer.

Prevent: OSA och Arbetsplatsdialogen
Suntarbetsliv: OSA-utbildningen

Talare

Cecilia Österman

Arbetsmiljöutbildare

Hur kan man anpassa arbetet när det gäller arbetsbelastningen? Vad betyder arbetsförhållanden, anställningskontinuitet och kompetensutveckling för ett förlängt arbetsliv?

“Äldre” består av många grupper med olika grundförutsättningar – hur kan man göra det möjligt för fler än priviligierade grupper att förlänga sina arbetsliv?

Forskare vid Södertörns högskola, Umeå universitet och Göteborgs universitet arbetar nu med ett sexårigt projekt om äldre i arbetslivet, med flera stora delprojekt som kommer in på såväl utstötningsmekanismer som anpassningar.

Daniel Seldén redovisar och reflekterar, utifrån dessa studier, och utifrån diskussioner med arbetsgivare i ett nätverk med praktiker som är en del i projektet.

Prevent: Hållbart arbetsliv
Suntarbetsliv: Hållbart arbete genom livet

Maria Vigren har studerat hur man i vården identifierar och uppmärksammar fallolyckor, vad som påverkar att de inträffar, och viktiga åtgärder för att förebygga. Forskarna utvecklar ett stöd till chefer och skyddsombud för att arbeta systematiskt med förebyggande insatser mot fallolyckor.

När olyckan ändå är framme betyder det mycket om man genom träning har förbättrat sin balans och styrka, och om man har lärt sig att falla på rätt sätt. Afa Försäkring har i samarbete med Högskolan Dalarna och Svenska Judoförbundet tagit fram träningsprogrammet Judo4Balance. Programmet kan man genomföra som en del av det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Karin Strömqvist Bååthe har följt projektet och berättar om slutsatser från sin utvärdering och forskning.

Prevent: Fallolyckor
Suntarbetsliv: Förebygg fallolyckor

På en byggarbetsplats kan positiva observationer handla om riskminskande åtgärder eller beteenden när det gäller allt från damm till bra och tydliga gångvägar. Genom att sprida observationerna bidrar man till att förstärka säkra beteenden och förhållanden.

Det nya stödet för att samla och sprida positiva observationer är en del av IA-systemet som parterna, genom Afa Försäkring, står bakom. Stödet prövades i praktiken våren 2025.

Lars-Gunnar Lindberg, Kajsa Linderborg och en användare från ett byggföretag berättar om hur det fungerar och om de första erfarenheterna från provperioden. IA-systemet började utvecklas för 30 år sedan och används i ett 40-tal branscher, i 5 300 verksamheter med 1,8 miljoner anställda. Det är fritt att använda för alla verksamheter med kollektivavtal.

Afa Försäkring: IA-systemet

Talare

Lars-Gunnar Lindberg

Chef för enheten för IA-systemet Afa Försäkring

Kajsa Linderborg

IA-systemspecialist, Afa Försäkring

Starka organisatoriska friskfaktorer ger förutsättningar för att skapa en attraktiv arbetsplats med långtidsfriska medarbetare.

Forskaren Petra Lindfors talar om friskfaktorer som ett sätt att arbeta med arbetsmiljöfrågor, som kompletterar och samspelar med riskbedömningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Suntarbetslivs olika friskfaktorverktyg ger stöd när man vill skapa en starkare friskfaktorkultur, genom beteendeförändringar och förbättrade förutsättningar. Verktygen synliggör det man redan gör som är bra, vilka förutsättningar som finns på plats och vilka som man behöver stärka för att få en friskare arbetsplats.
Charlotte Wiberg Wikholm, Suntarbetsliv, berättar om goda exempel från arbetsplatser där de har använt verktygen, och om praktiska erfarenheter på hur andra har gjort.

Prevent: Hälsofrämjande ledarskap
Suntarbetsliv: Friskfaktorlabbet

Talare

Petra Lindfors

Forskare, Stockholms universitet, psykologiska institutionen

Charlotte Wiberg Wikholm

Verksamhetsutvecklare, 

Suntarbetsliv

Daniel Lundqvist har studerat samverkan kring arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet på elva arbetsplatser. En slutsats är att det inte bara är själva aktiviteterna i SAM som påverkar arbetsmiljön och hur de anställda mår - det hänger också på hur man organiserar arbetsmiljöarbetet, och vilka förutsättningar (tid, kunskaper, ekonomiska resurser) som de olika aktörerna har.

För ett bra resultat behöver man uppmuntra och underlätta samverkan och samarbete mellan chefer, HR-personer och skyddsombud.

Forskarna har diskuterat resultaten med företrädare för de elva arbetsplatserna, och Daniel Lundqvist berättar om deras reaktioner, reflektioner och lärdomar. Forskarna har tagit fram ett antal frågor om arbetsmiljöarbete, som ett diskussions- och inspirationsunderlag.

Prevents: Systematiskt arbetsmiljöarbete
Suntarbetsliv: SAM-verkstan

Detta blir möjligt om vi ser till att samla, sammanställa och använda uppgifter inom flera olika områden som är berörda – och som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Mikael Rehnberg berättar om praktiska exempel på hur man kan tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö, produktivitet och konkurrenskraft, och han presenterar ett arbetshälsoekonomiskt analysverktyg.

Han redovisar också konkreta räkneexempel som visar att den största ekonomiska kostnaden inte är sjukfrånvaron, utan de sämre arbetsresultaten när medarbetare är på jobbet med nedsatt arbetsförmåga på grund av ohälsa (”sjuknärvaro”). Mikael Rehnberg är medförfattare till skriften ”Nollvision ger ökad konkurrenskraft – basindustrins investeringar i bättre arbetsmiljö, hälsa och säkerhet”, utgiven av Industriarbetsgivarna.

Vad är kognition? Människans kognitiva förmåga handlar om att ta in, tolka och bearbeta sinnesintryck och information så att vi kan begripa vår omvärld och fatta beslut. Kognitiv ergonomi handlar om att anpassa arbetet efter människans mentala kapacitet, precis som man gör inom fysisk ergonomi när det gäller kroppsbelastning. Det går att få en hjärnvänligare arbetsdag, med en god kognitiv arbetsmiljö som utgår från hur vår kognition fungerar.

Hur kan man minimera störningar som gör att man inte kan koncentrera sig? Hur kan man själv göra det lättare att uppmärksamma det som är väsentligt för beslut i arbetet?

Cecilia Berlin går igenom olika aspekter när det gäller kognitiv arbetsmiljö, vad man ska se upp med och vad man kan göra för att förbättra.

Prevent: Hjärnvänlig arbetsmiljö
Suntarbetsliv: Digi-ronden

Inkludering leder till goda arbetsrelationer, arbetstillfredsställelse och engagemang - och bättre hälsa. Exkludering är omvänt en riskfaktor för såväl psykisk ohälsa som för sämre arbetsresultatet. Det visar en kunskapssammanställning som Kristina Palm har skrivit tillsammans med Annika Vänje vid högskolan Dalarna.

Det finns ingen universallösning. Men det gäller att motverka fördomsfulla och negativa föreställningar om arbetskamrater med olika bakgrund. Man behöver utveckla kunskaper och förståelse för olikheter och omedvetna fördomar, och fånga upp både synlig och osynlig diskriminering. Alla måste säga ifrån när diskriminering uppstår.

I SAM kan man göra riskbedömningar för OSA när det gäller inkluderande och exkluderande faktorer.

Vad händer när algoritmen blir arbetsledare på ett lager? Hur kan nya typer av robotar i industrin kommunicera med människor? Vad händer idag och imorgon med operatörens kompetens i ett robotiserat arbete? Vad kan man göra i den egna verksamheten? 

Om dessa frågor samtalar tre forskare:
Carin Håkansta har studerat effekter av så kallat algoritmiskt ledarskap på arbetsmiljö, välbefinnande och hälsa bland transport- och lagerarbetare.
Calle Rosengren har studerat gig-arbete, integritet och övervakning, och hur arbetsmiljön påverkas när anställda får en robot som kollega.
Erik Billing studerar vad som händer med bilbyggares kognitiva arbetsmiljö när de får arbetsinstruktioner och liknande genom digitala verktyg, som bygger på tekniker som virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR).  

Prevent: Digital arbetsmiljö
Suntarbetsliv: Digital automation, AI och arbetsmiljö

Förutsättningarna kan röra chefens beslutsmandat och budgetförutsättningar, men också stöd från HR och företagshälsovården.

På många arbetsplatser finns det sedan länge rutiner för den fysiska arbetsmiljön, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men chefer tycker ofta att de saknar verktyg för OSA.

Magnus Åkerström har forskat om olika sätt att arbeta med att förbättra bristande arbetsmiljö, och om vilka effekter som stora arbetsmiljösatsningar har fått. I ett pågående projekt tittar forskarna på hur man kan organisera och genomföra förebyggande arbetsmiljöarbete, för att åstadkomma hållbara arbetsförhållanden.

Prevent: Jobba med arbetsmiljö
Suntarbetsliv: Arbetsmiljöutbildningen

Det framgår av en rapport från Arbetsmiljöverket 2024, utifrån en inspektionsinsats av arbetsmiljön för första linjens chefer i privat sektor. Liknande resultat finns från en tidigare rapport om kommuner och regioner.

Förutom arbetsmiljöbristerna såg inspektörerna att det inte var självklart att se på chefer som arbetstagare, som också ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och hur har cheferna det med skyddsombud för sin egen arbetsmiljö?

Milla Jonsson möter många chefer på sina arbetsmiljöutbildningar. Hon berättar om varför det ser ut som det gör med chefers arbetsmiljö – och vad man kan göra för att förbättra den.

Suntarbetsliv: Chefoskopet

Dåliga förändringar, och dåligt genomförda förändringar är arbetsmiljöproblem som många kan känna igen.

Förändringskompetens handlar om hur man samtidigt kan utnyttja den kompetens som redan finns, och utveckla och använda ny kompetens som man behöver för att möta förändringar.

Förändringskompetensen kan finnas hos enskilda individer, i grupper eller i organisationen som helhet. Medarbetarnas kunskap och erfarenhet är nödvändiga för ett framgångsrikt förändringsarbete - men cheferna är nyckelpersoner.

Cathrine Reineholm har tillsammans med en forskarkollega skrivit kunskapssammanställningen “Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser”, utgiven av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I den beskriver de vad som är viktigt för att åstadkomma en god förändringskompetens.

Prevent: Hälsofrämjande ledarskap

Hur kan man anpassa arbetet när det gäller arbetsbelastningen? Vad betyder arbetsförhållanden, anställningskontinuitet och kompetensutveckling för ett förlängt arbetsliv?

“Äldre” består av många grupper med olika grundförutsättningar – hur kan man göra det möjligt för fler än priviligierade grupper att förlänga sina arbetsliv?

Forskare vid Södertörns högskola, Umeå universitet och Göteborgs universitet arbetar nu med ett sexårigt projekt om äldre i arbetslivet, med flera stora delprojekt som kommer in på såväl utstötningsmekanismer som anpassningar.

Daniel Seldén redovisar och reflekterar, utifrån dessa studier, och utifrån diskussioner med arbetsgivare i ett nätverk med praktiker som är en del i projektet.

Prevent: Hållbart arbetsliv
Suntarbetsliv: Hållbart arbete genom livet

Hjärnvilan är tiden då vi dagdrömmer, låter tankarna komma och gå som de vill. Hjärnvilan är utrotningshotad, hävdar Sissela Nutley. Vi blir mindre effektiva när vi i vår arbetsdag får ett kortare fokus, därför att vi blir överösta av intryck, stimulans och störningsmoment. Kropp och hjärna måste få en chans att återhämta sig, om vi ska kunna vara långsiktigt produktiva och må bra. Därför behöver vi det som hon kallar ”chilltid”: kravlös avkoppling, utan krav på jobbprestation, men också utan för mycket krav på annan mental ansträngning, utan jobbkoppling.

Sissela Nutley är författare till boken ”Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom”. Hon är också aktiv i det ideella projektet ”Det syns inte”, som arbetar för att stärka ungas psykiska hälsa.

Fortfarande är det många som trevar om “huret”. Hur får man verklig snurr på “SAM-hjulet”, så att det hänger ihop från ax till limpa: undersöka, riskbedöma, åtgärda, kontrollera? Vilka rutiner behöver vi för att hamna rätt, så att inte olika delar av SAM blir som åtskilda öar?

Hur får man en arbetsmiljöpolicy som säger mer än att man ska följa arbetsmiljölagen, och som går att använda praktiskt när man ska prioritera och fördela resurser, och står inför utvecklings- och förändringsprojekt? Hur gör man med OSA på skyddsronden, hur gör man riskobservationer och rapporterar tillbud?

Cecilia Österman, arbetsmiljöutbildare med bakgrund som forskare, ger råd och rekommendationer.

Prevent: OSA och Arbetsplatsdialogen
Suntarbetsliv: OSA-utbildningen

Talare

Cecilia Österman

Arbetsmiljöutbildare

Ramp är ett fritt tillgängligt riskhanteringsverktyg för att bedöma och hantera risker vid arbete med manuell hantering. Verktyget har fokus på fysisk belastning och ger en struktur och stöd för att finna och vidta lämpliga åtgärder för att minska riskerna.

Forskare vid KTH har med stöd av Afa Försäkring under många år utvecklat verktyget steg för steg. En ny version, Ramp 2.0, kom 2024. På senare tid har forskarna också studerat hur man i fyra företag har infört och använt Ramp.

Linda Rose talar om hur det fungerar med riskhantering med hjälp av Ramp, och Åsa Gustavsson berättar om de erfarenheter som de har gjort på Falck, när de använt sig av Ramp.

Talare

Linda Rose

Forskare KTH, Ergonomi

Åsa Gustavsson

Ergonom och fysioterapeut Falck

Sådana samtal kan handla om att förbättra arbetssituationen för en person som riskerat att bli sjukskriven, och förebygga att stressproblem leder till sjukskrivning. Det kan även handla om att underlätta återgång i arbetet för anställda som är sjukskrivna.

Elisabeth Björk Brämberg har studerat vilka metoder som kan fungera när man vill förebygga och rehabilitera, genom arbetsanpassning eller på andra sätt. Hon har testat en metod där chefer får utbildning i att hålla problemlösningsbaserade samtal med medarbetare som riskerar psykisk ohälsa. Hur kan man bäst införa sådana insatser? Vilka organisatoriska förutsättningar behöver chefer för att förebygga stress? Vilken roll spelar medarbetarnas livssituation?

Daniel Lundqvist har studerat samverkan kring arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet på elva arbetsplatser. En slutsats är att det inte bara är själva aktiviteterna i SAM som påverkar arbetsmiljön och hur de anställda mår - det hänger också på hur man organiserar arbetsmiljöarbetet, och vilka förutsättningar (tid, kunskaper, ekonomiska resurser) som de olika aktörerna har.

För ett bra resultat behöver man uppmuntra och underlätta samverkan och samarbete mellan chefer, HR-personer och skyddsombud.

Forskarna har diskuterat resultaten med företrädare för de elva arbetsplatserna, och Daniel Lundqvist berättar om deras reaktioner, reflektioner och lärdomar. Forskarna har tagit fram ett antal frågor om arbetsmiljöarbete, som ett diskussions- och inspirationsunderlag.

Prevents: Systematiskt arbetsmiljöarbete
Suntarbetsliv: SAM-verkstan

Vad är psykosocialt säkerhetsklimat? Det handlar om hur medarbetarna uppfattar organisationens riktlinjer, praxis och procedurer för att skydda medarbetarnas psykosociala hälsa och säkerhet – och sist men inte minst: hur ser det ut i praktiken? Stämmer orden med handlingarna?

Ledarskap, krav och resurser är avgörande faktorer för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och för stress, motivation och produktivitet. Hur fungerar det att kartlägga detta på arbetsplatser? Och vad händer om man, utifrån kartläggningen, sen satsar på en utbildning för chefer i riskbedömning och dialog, och genomför åtgärder för att förbättra arbetsplatsens organisatoriska och sociala arbetsmiljö? Om detta har Rachael Tripney Berglund forskat.

Prevent: OSA  och Säkerhetskultur 

Suntarbetsliv: OSA-kollen 

Vad finns det för konkreta strategier och åtgärder som chefer och skyddsombud kan satsa på för att vara redo för en kris? Vilka praktiska tips och verktyg kan man använda för att se till att arbetsmiljön blir så bra som möjligt även när krisen kommer? Hur kan man se till att medarbetarna är väl förberedda?

Tre kunniga personer samtalar om dessa frågor:
Per Calleberg är medförfattare till boken ”Krishantering i arbetslivet”, som bygger på erfarenheter av att hjälpa arbetsplatser med krishantering (förberedelser och akut).
Edward Deverell har under lång tid forskat om krishantering och organisatoriskt lärande kopplat till kriser. Han var redaktör för en forskarantologi, “Perspektiv på krishantering”. 
Mattias Elg har lett forskningsprojekt om hur man i olika organisationer hanterade krisen i samband med covidepidemin.

Prevent: Kriser på jobbet
Suntarbetsliv: Hantera oro och kris

Vill du få konkret stöd för att jobba med friskfaktorer på arbetsplatsen?
Med Friskfaktorlabbet får du stöd i hela processen och skapar involvering och engagemang i arbetsgruppen.

Här får du veta mer om hur ni identifierar vad som redan fungerar bra och hur ni bygger vidare på dessa styrkor. Du får även konkreta exempel på hur verktyget använts av andra arbetsplatser och bidragit till ett hållbart arbetsliv med fokus på engagemang och arbetsglädje.

Friskfaktorlabbet är ett forskningsbaserat verktyg som hjälper er att arbeta förebyggande med arbetsmiljön genom att lyfta fram det som skapar hälsa och välbefinnande.

Till verktyget: Friskfaktorlabbet

Vill du arbeta systematiskt med tidiga insatser för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro?

Med tidiga insatser kan ohälsa och sjukfrånvaro många gånger förebyggas. Prehabguiden hjälper chefer och medarbetare att uppmärksamma och agera på tidiga signaler, ger stöd under sjukskrivning och att hantera anpassningar vid återgång. Inspireras av hur andra arbetsplatser har använt Prehabguiden och få praktiska tips på hur du använder verktyget i din organisation.

Prehabguiden är ett forskningsbaserat verktyg som stödjer ett systematiskt förebyggande arbete för att minska sjukfrånvaro och främja ett hållbart arbetsliv.

Till verktyget: Prehabguiden

Användandet av digitala system och verktyg är en viktig arbetsmiljöfråga och behöver riskbedömas på samma sätt som arbetsverktyg och arbetsmiljön i övrigt. Att utveckla eller förbättra digitala system involverar många olika roller och perspektiv, och där är samverkan viktig för att systemen ska bli användbara för alla.

Under det här passet får du tips på hur ni kan jobba systematiskt med den digitala arbetsmiljön för att göra den hjärnvänlig och skapa användbara system som hjälper er i arbetet. Vi visar det stöd som finns webbsidan om digital arbetsmiljö i form av bland annat checklistor, filmer och webbinarier. Prevents material är framtaget tillsammans med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Webbsida om digital arbetsmiljö: Till webbsidan

En checklista är en bra hjälp när du vill undersöka arbetsmiljön, till exempel vid en skydds- eller arbetsmiljörond där chef och skyddsombud deltar. Genom att använda checklistor för arbetsmiljön minskar du risken att missa något viktigt område.

Kom och se hur du kan använda dig av checklistorna i det dagliga arbetsmiljöarbetet! Nu kan du lägga till frågor från vår frågebank eller skapa egna frågor, vilket gör det möjligt att skapa en checklista helt anpassad efter verksamheten. Du får automatiskt en handlingsplan för att riskbedöma, åtgärda och följa upp, och du kan se hänvisningar till Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur. Hos Prevent finns omkring 200 checklistor för olika ämnen och branscher, framtagna tillsammans med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Prevents checklistor för arbetsmiljön: Till checklistor

I "Forskning på 5" sammanfattas aktuell forskning inom arbetsmiljöområdet på ett engagerande och användbart sätt. Här finns forskning som berör både organisatoriska, sociala och fysiska aspekter på arbetsmiljöarbetet – enkla att omsätta till konkreta åtgärder på arbetsplatsen. Häng med på en snabb uppdatering om vad forskningen säger om framgångsfaktorer för ett hållbart arbetsliv.

I "Forskning på 5" sammanfattas aktuell forskning inom arbetsmiljöområdet på ett engagerande och användbart sätt. Här finns forskning som berör både organisatoriska, sociala och fysiska aspekter på arbetsmiljöarbetet – enkla att omsätta till konkreta åtgärder på arbetsplatsen. Häng med på en snabb uppdatering om vad forskningen säger om framgångsfaktorer för ett hållbart arbetsliv.

Om vi tillsammans uppmuntrar säkra beteenden kommer det leda till att vi påverkar säkerhetskulturen i rätt riktning. Det ger många vinster i verksamheten, till exempel färre olyckor, ökad trivsel, lägre sjukfrånvaro och högre produktivitet. Här ger vi praktiska råd om hur ni kan använda enkäten om säkerhetskultur för att undersöka och förbättra säkerhetskulturen hos er. Enkäten innehåller tankeväckande frågor om risker och attityder, och ger en bild av hur ni gör i dag och vad som kan förbättras. Vi visar också filmklipp att använda som pratstartare, och en steg för steg-guide för starkare säkerhetskultur. Allt är framtaget tillsammans med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Webbsida om säkerhetskultur: Till webbsidan

Vill du utveckla en väl fungerande samverkan i arbetsmiljöarbetet?
SAM-verkstan är chefens och skyddsombudets gemensamma verktyg för att få i gång det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i vardagen.

Arbetsmiljöarbete kan upplevas som komplext och omfattande. Många vet vad som ska göras men inte riktigt hur. I SAM-verkstan kan chef, skyddsombud och medarbetare jobba praktiskt med aktiviteter för att göra det systematiska arbetsmiljöarbetet till en del av vardagen. Då börjar SAM-hjulet att snurra vilket skapar goda förutsättningar för bättre arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten.

Till verktyget: Samverkstan

För att vi ska kunna och vilja arbeta längre upp i åldrarna krävs en arbetsmiljö som främjar ett långt och hållbart arbetsliv. Det handlar om att skapa trygga arbetsplatser där fler kan utvecklas, vara friska och må bra – från den första arbetsdagen till den sista.

Under det här passat presenterar vi stöd och verktyg som bidrar till ett långt och lyckligt arbetsliv. I det ingår till exempel stöd för att skapa bra introduktioner för nyanställda och stöd till unga chefer så att de vill stanna kvar och utvecklas i sin roll. Det finns också tips om hur man kan använda sig av mentorskap. Att få syn på fördomar och attityder kring olika åldrar är också viktigt för att främja mångfald och lära av varandra. Materialet är framtaget i samarbete med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Webbsida om hållbart arbetsliv: Till webbsidan

En medarbetarundersökning leder till verklig nytta först när man arbetar vidare med resultatet, chef och medarbetare tillsammans. Vad ligger bakom resultatet? Hur kan man stärka det som redan är bra och hur kan man förbättra det som inte funkar? Vi går igenom de olika stegen i OSA-enkäten och berättar om nya funktioner som släppts det senaste året, till exempel hur man slår samman flera enkäters resultat till ett gemensamt resultat för hela arbetsplatsen.

OSA-enkäten ingår i Prevents stöd inom OSA-området. Vi presenterar även checklistan om OSA och webbutbildningen OSA Introduktion. Allt är framtaget tillsammans med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Samlingssida OSA: Till samlingssidan

Även om mängden hat och hot kan vara svår att påverka, går det att förbereda sig för att mildra konsekvenserna för hälsa och arbetsmiljö. Prevent har både generella och branschspecifika material inom hat, hot och våld. Kom till verktygsscenen för att ta del av filmer och övningar för att öka medvetenheten och främja ett öppnare samtal om hot och våld på arbetsplatsen. Allt material är framtaget i samarbete med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Webbsidan Hot och våld i arbetslivet: Till webbsidan

Kriser och katastrofer skapar påfrestningar i arbetsmiljön, som kräver att samverkan fungerar på alla plan. Robert Karjel har räddat passagerare från Estonia, bekämpat pirater i Adenviken och han har intervjuat människor som deltog i evakueringen ur Afghanistan. Utifrån bland annat dessa – egna och andras - erfarenheter talar han om att hantera det oväntade.

Hur kan man skapa robusta organisationer och hantera beslutsprocesser under press? Hur kan man kommunicera trovärdigt och effektivt under en kris?
För att leda sig själv och andra, behöver man identifiera styrkor, bemästra osäkerheter och fokusera på det som verkligen betyder något. Med exempel från sitt eget arbetsliv ger han konkreta verktyg för att övervinna hinder och hantera rädsla och stress.

Robert Karjel har skrivit böckerna ”Någon att räkna med”, ”Ut ur Kabul” och flera spänningsromaner.

Anna Manikoff är utredare och har arbetat fram det förslag som regeringen kommer ta ställning till.  Hon berättar om hur de har jobbat med förslaget tillsammans med arbetsmarknadens parter m fl, vad som är nytt jämfört med den föregående strategin och vad de föreslår som de viktigaste prioriteringarna.

Hur det ser ut i verkligheten på våra svenska arbetsplatser när det gäller sjukfrånvaro och arbetsskador. Vilka är förutsättningarna för den nya strategin?

Anna Weigelt, chef på Afa Försäkrings analysenhet, presenterar värdefull statistik från Afa Försäkring som ger kunskap om skador och sjukdomar i arbetslivet. I både privat och offentlig sektor.

Hur påverkar då en nationell strategi det som händer i arbetsmiljön på våra arbetsplatser? Hur blir orden till handling? 

Magnus Sverke är en av Sveriges främsta arbetsmiljöforskare, är sedan 30 år professor i arbets- och organisationspsykologi, delar med sig av sina tankar kring förslaget till ny arbetsmiljöstrategi och hur den speglar de utmaningar som han ser att Sveriges arbetsplatser har.

Inkludering leder till goda arbetsrelationer, arbetstillfredsställelse och engagemang - och bättre hälsa. Exkludering är omvänt en riskfaktor för såväl psykisk ohälsa som för sämre arbetsresultatet. Det visar en kunskapssammanställning som Kristina Palm har skrivit tillsammans med Annika Vänje vid högskolan Dalarna.

Det finns ingen universallösning. Men det gäller att motverka fördomsfulla och negativa föreställningar om arbetskamrater med olika bakgrund. Man behöver utveckla kunskaper och förståelse för olikheter och omedvetna fördomar, och fånga upp både synlig och osynlig diskriminering. Alla måste säga ifrån när diskriminering uppstår.

I SAM kan man göra riskbedömningar för OSA när det gäller inkluderande och exkluderande faktorer.

Goda relationer är en grund för det som kallas ”psykologisk trygghet”. Där sådan råder är människor inte rädda för att ställa frågor och de är bekväma med att dela idéer. De kan se oenighet som något positivt, och får göra fel utan att det hålls emot dem. De törs ge av sig själva i mötet med andra, och vågar be om hjälp.

Katarina Blom beskriver de vanligaste fallgroparna på vägen dit, och hur man kan främja beteenden som gynnar, och göra dessa till goda vanor. Hur skapar vi inkludering och gemenskap?
Katarina Blom har skrivit boken ”Tillsammans-effekten: hur goda relationer gör dig starkare, lyckligare och friskare”.

Dåliga förändringar, och dåligt genomförda förändringar är arbetsmiljöproblem som många kan känna igen.

Förändringskompetens handlar om hur man samtidigt kan utnyttja den kompetens som redan finns, och utveckla och använda ny kompetens som man behöver för att möta förändringar.

Förändringskompetensen kan finnas hos enskilda individer, i grupper eller i organisationen som helhet. Medarbetarnas kunskap och erfarenhet är nödvändiga för ett framgångsrikt förändringsarbete - men cheferna är nyckelpersoner.

Cathrine Reineholm har tillsammans med en forskarkollega skrivit kunskapssammanställningen “Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser”, utgiven av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I den beskriver de vad som är viktigt för att åstadkomma en god förändringskompetens.

Prevent: Hälsofrämjande ledarskap

Förutsättningarna kan röra chefens beslutsmandat och budgetförutsättningar, men också stöd från HR och företagshälsovården.

På många arbetsplatser finns det sedan länge rutiner för den fysiska arbetsmiljön, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men chefer tycker ofta att de saknar verktyg för OSA.

Magnus Åkerström har forskat om olika sätt att arbeta med att förbättra bristande arbetsmiljö, och om vilka effekter som stora arbetsmiljösatsningar har fått. I ett pågående projekt tittar forskarna på hur man kan organisera och genomföra förebyggande arbetsmiljöarbete, för att åstadkomma hållbara arbetsförhållanden.

Prevent: Jobba med arbetsmiljö
Suntarbetsliv: Arbetsmiljöutbildningen

Vad är psykosocialt säkerhetsklimat? Det handlar om hur medarbetarna uppfattar organisationens riktlinjer, praxis och procedurer för att skydda medarbetarnas psykosociala hälsa och säkerhet – och sist men inte minst: hur ser det ut i praktiken? Stämmer orden med handlingarna?

Ledarskap, krav och resurser är avgörande faktorer för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och för stress, motivation och produktivitet. Hur fungerar det att kartlägga detta på arbetsplatser? Och vad händer om man, utifrån kartläggningen, sen satsar på en utbildning för chefer i riskbedömning och dialog, och genomför åtgärder för att förbättra arbetsplatsens organisatoriska och sociala arbetsmiljö? Om detta har Rachael Tripney Berglund forskat.

Prevent: OSA  och Säkerhetskultur 

Suntarbetsliv: OSA-kollen

Ramp är ett fritt tillgängligt riskhanteringsverktyg för att bedöma och hantera risker vid arbete med manuell hantering. Verktyget har fokus på fysisk belastning och ger en struktur och stöd för att finna och vidta lämpliga åtgärder för att minska riskerna.

Forskare vid KTH har med stöd av Afa Försäkring under många år utvecklat verktyget steg för steg. En ny version, Ramp 2.0, kom 2024. På senare tid har forskarna också studerat hur man i fyra företag har infört och använt Ramp.

Linda Rose talar om hur det fungerar med riskhantering med hjälp av Ramp, och Åsa Gustavsson berättar om de erfarenheter som de har gjort på Falck, när de använt sig av Ramp.

Talare

Linda Rose

Forskare KTH, Ergonomi

Åsa Gustavsson

Ergonom och fysioterapeut Falck

För att må bra behöver människor kunna återhämta sig även under arbetstid. Men hur ska det gå till?

Återhämtning kan vara så mycket mer än passiv vila! Bland annat handlar det om att få in variation i sin arbetsvardag, när det gäller tempo, uppgifter och plats där man arbetar. Man behöver ha en god gemenskap i arbetsgruppen och känna att arbetssituationen är hanterbar.

Lina Ejlertsson forskar om hälsa i arbetslivet och skrev sin doktorsavhandling om återhämtning i arbetsvardagen. Hon har även medverkat i många verksamheters satsningar på att åstadkomma just detta.

Suntarbetsliv: Strategier för återhämtning på jobbet
Prevent: Rörelse och variation på jobbet

Hur det ser ut i olika delar av arbetslivet - när det gäller problem och vad man gjort åt dem. Varför uppstår de? Vad vet vi och vad saknar vi fortfarande kunskap om? Vad kan man göra?  I ett samtal talar tre kunniga personer om dessa frågor, och delar med sig av resultat och reflektioner från sitt arbete. 

Fredric Sjöberg forskar om hat, hot och våld inom sjukvården.  
Sofia Wikman analyserar i en studie de förslag till åtgärder för att förhindra att händelsen sker igen, som har förts fram i arbetsskadeanmälningar 2010–2020.
Analytikern Anna Weigelt har hårdfakta utifrån Afa Försäkrings arbetsskadestatistik.

Prevent: Till samlingssida om hot och våld
Suntarbetsliv: Säkerhetsdialogen

Om man väntar med att ingripa mot lågintensiva respektlösa beteenden på arbetsplatsen riskerar man att dessa smittar och sprider sig. Det hävdar Kristoffer Holm, som forskar om hur ohövliga beteenden påverkar individen, gruppen och i förlängningen hela den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. En viktig del i att stävja ohövlighet på jobbet, och förebygga grövre kränkningar eller ohälsa, kan därför vara att arbeta för en arbetsplatskultur som präglas av hövlighet och respekt.

Kristoffer Holm leder nu ett projekt där de utvecklar och utvärderar en insats för att främja hövlighet i organisationer, genom att arbeta med det sociala klimatet.

Suntarbetsliv: Vad är hövlighet?

Forskarna berättar om sitt projekt ”Man får vad man frågar efter! Stöd för kravställning av digital arbetsmiljö i kommunal vård och omsorg”. Målet med projektet var att ta fram kunskap och verktyg som man kan använda för att förbättra upphandlingen av digitala system. De har studerat en stor mängd upphandlingsdokument och ett antal arbetsplatser inom kommunal vård och omsorg.

De ger en överblick över området, problemen och möjliga lösningar, inklusive illustrativa exempel från verkligheten.

Prevent: Digital arbetsmiljö
Suntarbetsliv: Digironden och Bra IT-system för verksamhet och arbetsmiljö

Sådana samtal kan handla om att förbättra arbetssituationen för en person som riskerat att bli sjukskriven, och förebygga att stressproblem leder till sjukskrivning. Det kan även handla om att underlätta återgång i arbetet för anställda som är sjukskrivna.

Elisabeth Björk Brämberg har studerat vilka metoder som kan fungera när man vill förebygga och rehabilitera, genom arbetsanpassning eller på andra sätt. Hon har testat en metod där chefer får utbildning i att hålla problemlösningsbaserade samtal med medarbetare som riskerar psykisk ohälsa. Hur kan man bäst införa sådana insatser? Vilka organisatoriska förutsättningar behöver chefer för att förebygga stress? Vilken roll spelar medarbetarnas livssituation?

”Allt fler ska gå till jobbet med glädje och kraft, men det ska också finnas kraft kvar till andra viktiga värden i livet.” Så skriver hon i sin bok “Friskt jobbat – om stress, livsbalans och hållbara arbetsplatser”.

Det här är några av de teman som hon, utifrån sina många möten med människor i arbetslivet, reflekterar och resonerar kring:
· Psykologisk trygghet - A och O för arbetsplatsens utveckling
· En sundare digital hantering
· Skapa en uppmuntrande verksamhet
· Skapa luft i systemet
· Lyft bort surdegar
· Ge ditt arbetslag spelregler

Hon berättar om olika typer av övningar och åtgärder som ofta har visat sig vara framgångsrika.

Prevent: Hälsofrämjande ledarskap och Arbetsplatsdialogen  
Suntarbetsliv: Stress och Balans 

På en byggarbetsplats kan positiva observationer handla om riskminskande åtgärder eller beteenden när det gäller allt från damm till bra och tydliga gångvägar. Genom att sprida observationerna bidrar man till att förstärka säkra beteenden och förhållanden.

Det nya stödet för att samla och sprida positiva observationer är en del av IA-systemet som parterna, genom Afa Försäkring, står bakom. Stödet prövades i praktiken våren 2025.

Lars-Gunnar Lindberg, Kajsa Linderborg och en användare från ett byggföretag berättar om hur det fungerar och om de första erfarenheterna från provperioden. IA-systemet började utvecklas för 30 år sedan och används i ett 40-tal branscher, i 5 300 verksamheter med 1,8 miljoner anställda. Det är fritt att använda för alla verksamheter med kollektivavtal.

Afa Försäkring: IA-systemet

Talare

Lars-Gunnar Lindberg

Chef för enheten för IA-systemet Afa Försäkring

Kajsa Linderborg

IA-systemspecialist, Afa Försäkring

Ett gemensamt förhållningssätt är nödvändigt för att kunna bedöma och hantera de farliga situationer som ändå kommer att uppstå - trots tekniken och rutinerna. Säkerhetsklimatet hänger ihop med hur hela organisationen arbetar med och prioriterar säkerhet. Man behöver också veta hur psykologiska och sociala faktorer samverkar med organisationen och den fysiska miljön.

Hur påverkar chefers ledarskap säkerhetsklimatet? Hur kan man genom träning och handledning utveckla chefers ledarskap kopplat till riskminimering? Hur kan organisationen understödja medarbetare och chefer, så att de kan arbeta på ett sätt som gynnar såväl hälsa och säkerhet, som effektivitet och kvalitet?

Martin Grill och hans forskarkollegor har länge studerat chefers ledarskap inom byggindustrin och andra branscher.

Prevent: Säkerhetskultur
Suntarbetsliv: Säkerhetsdialogen

Maria Vigren har studerat hur man i vården identifierar och uppmärksammar fallolyckor, vad som påverkar att de inträffar, och viktiga åtgärder för att förebygga. Forskarna utvecklar ett stöd till chefer och skyddsombud för att arbeta systematiskt med förebyggande insatser mot fallolyckor.

När olyckan ändå är framme betyder det mycket om man genom träning har förbättrat sin balans och styrka, och om man har lärt sig att falla på rätt sätt. Afa Försäkring har i samarbete med Högskolan Dalarna och Svenska Judoförbundet tagit fram träningsprogrammet Judo4Balance. Programmet kan man genomföra som en del av det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Karin Strömqvist Bååthe har följt projektet och berättar om slutsatser från sin utvärdering och forskning.

Prevent: Fallolyckor
Suntarbetsliv: Förebygg fallolyckor

Arbetsgivaren ska klargöra att man inte accepterar kränkande särbehandling, och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det. Arbetsgivaren ska ha tydliga rutiner för vad man gör, om detta ändå inträffar. Detta kräver Arbetsmiljöverket i sina förskrifter. Men hur gör man?

Stefan Blomberg har under många år utrett mobbningsärenden, skrivit boken ”Mobbning på jobbet” och varit huvudförfattare till Mynaks riktlinjer inom området. Han har också doktorerat på forskning inom området. Han berättar om mobbning ur både individens och organisationens perspektiv. Vad ska man ska ha koll på, för att tidigt upptäcka tendenser? Hur kan grogrunden se ut? Hur kan man skapa en beredskap för att ge ett bra stöd till någon som blir utsatt?

Prevent: Inkludo
Suntarbetsliv: OSA-kollen

Distansarbete är inte möjligt för alla yrkesgrupper, eftersom många måste vara på plats för att utföra arbetet.  Men möjligheten finns i princip för uppemot hälften av alla anställda.  När det gäller arbetsmiljön finns både problem och möjligheter för de anställda med att arbeta hemma. För verksamheten finns det också plus och minus. Och chefens arbetsmiljöarbete påverkas. 

I olika projekt, med skilda inriktning, har Nina Bozic, Marina Heiden och Calle Rosengren forskat om olika arbetsmiljöaspekter av att arbeta på distans, och att växla mellan att arbeta hemma och på jobbet. I ett samtal delar de med sig av resultat och reflektioner.

Prevent: Distansarbete
Suntarbetsliv: Distansarbete

Detta blir möjligt om vi ser till att samla, sammanställa och använda uppgifter inom flera olika områden som är berörda – och som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Mikael Rehnberg berättar om praktiska exempel på hur man kan tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö, produktivitet och konkurrenskraft, och han presenterar ett arbetshälsoekonomiskt analysverktyg.

Han redovisar också konkreta räkneexempel som visar att den största ekonomiska kostnaden inte är sjukfrånvaron, utan de sämre arbetsresultaten när medarbetare är på jobbet med nedsatt arbetsförmåga på grund av ohälsa (”sjuknärvaro”). Mikael Rehnberg är medförfattare till skriften ”Nollvision ger ökad konkurrenskraft – basindustrins investeringar i bättre arbetsmiljö, hälsa och säkerhet”, utgiven av Industriarbetsgivarna.

Torbjörn Hellmouth berättar om hur man genom ett förebyggande arbete kan undvika många hat-, hot- och våldshändelser, och minska effekterna. Han talar om faktorer som tvärtom ökar risken för hotfulla situationer, och om strategier för att förebygga och minska risker, och metoder för att hantera hotfulla situationer akut.

Han ger vetenskapliga perspektiv på aggressivitet och hotfulla klienter, verktyg för att ge negativa besked och upprätthålla viktiga principer och regler, och enkla modeller för att analysera svåra situationer. Vidare beskriver han varför medarbetare reagerar och påverkas väldigt olika av en till synes likartad hotfull situation. Detta faktum påverkar omfattning och form av stödinsats för olika medarbetare.

Prevents sida Hot och våld i arbetslivet: Till websidan
Suntarbetsllv: Säkerhetsdialogen

Vad är kognition? Människans kognitiva förmåga handlar om att ta in, tolka och bearbeta sinnesintryck och information så att vi kan begripa vår omvärld och fatta beslut. Kognitiv ergonomi handlar om att anpassa arbetet efter människans mentala kapacitet, precis som man gör inom fysisk ergonomi när det gäller kroppsbelastning. Det går att få en hjärnvänligare arbetsdag, med en god kognitiv arbetsmiljö som utgår från hur vår kognition fungerar.

Hur kan man minimera störningar som gör att man inte kan koncentrera sig? Hur kan man själv göra det lättare att uppmärksamma det som är väsentligt för beslut i arbetet?

Cecilia Berlin går igenom olika aspekter när det gäller kognitiv arbetsmiljö, vad man ska se upp med och vad man kan göra för att förbättra.

Prevent: Hjärnvänlig arbetsmiljö
Suntarbetsliv: Digi-ronden

Umit Dag har inom restaurang, handel och lager mött och hanterat arbetsmiljöfrågor i olika roller; som anställd, arbetsgivare, anställd chef - och nu lokal facklig ordförande på heltid.

Umit Dag är också en mycket framgångsrik ståuppare. Och som sådan vågar han blanda skoj och allvar när han talar tänkvärt om svåra saker, som om arbetsmiljöarbetet, och om integrationen. Själv syrian, född i Turkiet, kan han berätta om familjens färd in i det svenska arbetslivet. Han talar om kulturkrockar och kommer med överraskande och provocerande reflektioner och frågor.

På sitt CV har Umit Dag också att han i boken ”Innan sagorna dör” nedtecknat sex syrianska folksagor från sin hembygd i Turkiet!