FÖRELÄSARE 

I ordning efter programpunkt. Uppdateras fortlöpande.
 

Helen Dannetun hälsar deltagarna välkomna till till konferensen och Linköpings universitet.

Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet

Som Linköpings universitets rektor har Helen Dannetun det övergripande ansvaret för hela verksamheten. Hon är professor i fysik och är bland mycket annat ordförande i NUS - Nordiska universitetssamarbetet. Helen är också Sveriges ledamot i The European University Association Council, EUA och har varit ordförande i SUHF - Sveriges universitets- och högskoleförbund, 2015-2018.

Linköpings universitet har varit föregångare vad gäller en rad nya utbildningsprogram, pedagogiska metoder, tvärvetenskap och forskarskolor. Med både vetenskaplig och samhällelig relevans tar Linköpings universitetet sig an samtidens utmaningar.

 
 
 
Invigningstalare
Åsa Lindhagen, Jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation.
 
Åsa Lindhagen är utbildad till civilingenjör i industriell ekonomi vid Linköpings universitet. Under åren 2006–2014 satt hon i Rädda Barnens styrelse. År 2012 utsågs Åsa till gruppledare för Miljöpartiet i Stockholms kommunfullmäktige. Mellan åren 2014 och 2018 var hon socialborgarråd i Stockholms stad. I sin roll som socialborgarråd var hon engagerad för människor på flykt, barns rättigheter och arbete mot våld och förtryck. Hon drev frågor kring ekonomiskt bistånd till papperslösa och stöd till ensamkommande unga.
 
 
 

Barnkonventionen som svensk lag

Elisabeth Dahlin, Barnombudsman

Elisabeth Dahlin är sedan September 2018 barnombudsman vid Sveriges barnrättsmyndighet, Barnombudsmannen. Innan dess var hon generalsekreterare för Rädda Barnen mellan 2008 och 2018. Tidigare har hon bland annat tjänstgjort vid Sida och utrikesdepartementet.

 
 
 

Hur kan vi använda både Barnkonventionen och Agenda 2030 för att nå målet att alla former av våld mot barn ska upphöra?

Pernilla Baralt, Generalsekreterare i Unicef

Barnkonventionen firar 30 år och den 1 januari 2020 blir den också svensk lag. Det är tio år kvar till att de 17 globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 ska vara uppfyllda. Det är dags för resultat. Hur ser vi till att använda oss av barns rättigheter och av Agenda 2030 för att öka takten i vårt arbete mot våld? Hur gör vi mål 16.2 i Agenda 2030 om att alla former av våld mot barns ska upphöra, till alla barns verklighet? En viktig del är att föra samman barnrättsarbetet och arbetet med att uppnå Agenda 2030. Att dra nytta av kraften i den nya barnrättslagen och av Agenda 2030 kommer att vara avgörande. Hur blir vi bättre på att sammanföra dessa processer både lokalt, nationellt och globalt? Hur gör vi målen om samverkan mellan berörda aktörer och att arbeta i partnerskap till vår verklighet?

Pernilla Baralt är generalsekreterare för UNICEF Sverige. Pernilla har en bred erfarenhet av att arbeta med barnrättsfrågor såväl nationellt som internationellt. Hon har tidigare varit statssekreterare till barn-, äldre- och jämställdhetsministern och där haft ansvar för propositionen att göra barnkonventionen till lag, för Sveriges bidrag till det globala partnerskapet mot våld mot barn, samt för upprättandet av en nationell barnrättsdelegation. Pernilla sitter också på personligt mandat i styrelsen för Barnafrid.   

 
 
 

Posttraumatisk stress – Från känslor till synapser och tillbaka

Markus Heiligprofessor i psykiatri, avdelningschef för Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap (CSAN), Linköpings universitet. Överläkare, Psykiatriska kliniken, Region Östergötland.

Att lära sig vara rädd för signaler förknippade med fara är en grundläggande psykologisk mekanism som främjar överlevnad och hälsa. Normalt släcks dessa rädslominnen ut när de inte längre är ändamålsenliga. Vid svår traumatisering kan förmågan att släcka ut rädslominnen som inte längre är adekvata svikta, med utveckling av PTSD som följd. Detta är förknippat med omfattande negativa konsekvenser för funktion och livskvalitet, och utgör en viktig riskfaktor för utveckling av beroende. I den här föreläsningen kopplas dessa kliniska processer till nya framsteg i förståelsen för de underliggande processerna i hjärnan. Denna förståelse pekar mot möjligheten till förbättrad behandling.

Markus leder Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap (CSAN) vid Linköpings Universitet. Hans forskargrupp studerar mekanismer och behandling för stress- och substansrelaterade sjukdomar, samt deras samsjuklighet. Forskningen spänner från molekylär neurobiologi i djurmodeller, till kliniska behandlingsstudier. Denna forskning har rönt stor uppmärksamhet och Markus Heilig är en flitigt citerad forskare.

 
 
 

För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt.

Kerstin Evelius, beteendevetare och tidigare nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. 

Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa. 

 
 
 

Starka känslor kommer och går – en barnbok om PTSD.  
Trauma på kartan - en nationell och regional utmaning!

 

Poa Samuelberg, Utredare på Barnafrid för regeringsuppdraget Trauma på kartan. 

Maria Schillaci, Utredare på Barnafrid för regeringsuppdraget Trauma på kartan. 

Under detta seminarium presenteras en psykoedukativ bok för yngre barn om PTSD. Boken är översatt och framtagen i samarbete med Canadian Child Protection Centre och New Directions, Kanada. Boken finns på engelska och är nu översatt till svenska, arabiska, somaliska och dari. Lanseringen av boken görs inom ramen för Barnafrids regeringsuppdrag Trauma på kartan vars syfte är att utveckladen psykiatriska traumavården inom första linjen, och barn- och ungdomspsykiatrin för barn i Sverige. Seminariet avslutas med en paneldiskussion tillsammans med modellregionerna för Trauma på kartan, Region Skåne och Region Västerbotten, om arbetet och utmaningarna med att utveckla traumavården. 

Poa är leg psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, tidigare verksam vid Traumaenheten BUP Stockholm. Medförfattare till Traumatisering hos barn – en handbok. Utbildar och handleder i TF-KBT, traumafokuserad kognitiv beteendeterapi.

Maria är leg psykolog tidigare verksam vid barnrättsorganisationerna ECPAT och Rädda Barnen med fokus på nationell och internationell samverkan, påverkan och kunskapsspridning gällande sexuell exploatering av barn.

Paneldiskussion

    

I seminariet medverkar panel med vårdutvecklare, enhetschef och verksamhetsutvecklare från Region Skåne respektive Region Västerbotten, båda modellregioner inom regeringsuppdraget Trauma på kartan. Tillsammans med sina arbetsgrupper leder de det regionala utvecklingsarbetet av den psykiatriska traumavården inom Första linjens insatser för barn och ungas psykiska ohälsa respektive barn- och ungdomspsykiatrin. Med patientens fokus som utgångspunkt arbetar man med implementering av jämlika, säkra rutiner med enhetliga arbetssätt på länets alla mottagningar i såväl patientsäkerhetsarbetet som i patientens väg genom vården.

BUP Skåne har organisatoriskt ansvar för både primärvårdsnivå inom psykisk ohälsa samt den specialiserade psykiatrin i Region Skåne. Första linjen är BUP:s primärvård som ansvarar för att ta emot barn- och ungdomar med lättare till måttlig psykisk ohälsa.

Barn- och ungdomspsykiatri Västerbotten är en länsklinik med specialistverksamhet för barn och ungdomar. I Region Västerbottens första linje ingår hälsocentraler/sjukstugor, ungdomshälsa/ungdomsmottagning, KC MBHV.

Deltagare i panelen
Jessika Nyström Verksamhetsutvecklare, Psykisk hälsa, Primärvård, Processledare HLT, Region Västerbotten. 
Anna Jonsson, Verksamhetsutvecklare BUP Skåne, Processledare, SKL Uppdrag psykisk Hälsa, Nationellt nätverk för Första linjen
Maja Lastavica Enhetschef BUP VO Regional heldygnsvård och specialteam Psykiatri Skåne, Förvaltning Psykiatri och Habilitering
Barbro Helgesson, Vårdutvecklare, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Västerbotten

 
 
 

Barnkonventionen är svensk lag – vad blir det för skillnad för barn som utsätts för våld?

Karin Sjömilla Fagerholm, jurist på Barnombudsmannen. 

Den 1 januari trädde lagen om FN:s konvention om barnets rättigheter ikraft. Vad betyder det för professionella som arbetar med och för barn som utsätts för våld? Och kommer barnen märka någon skillnad? Seminariet försöker reda ut vissa av dessa frågor och diskutera vilka möjligheter och utmaningar lagen innebär för professionella.

Karin har arbetat med barnets rättigheter utifrån olika perspektiv sedan sin juristexamen 2002. Karin började sin karriär på ECPAT, fortsatte vidare till Europarådet och var sedan i 9 år på Rädda Barnen innan hon 2016 började arbeta hos Barnombudsmannen. Karin sitter för närvarande med som expert i Barnkonventionsutredningen, som kartlägger hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen.

 
 
 

Ett liv fritt från hedersrelaterat våld och förtryck är en rättighetsfråga.

Juno Blom, partisekreterare Liberalerna och tidigare nationell samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck. 

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Trots det lever idag många barn och unga i ofrihet, utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Även fast kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck har ökat saknas det fortfarande förståelse för hur allvarlig utsattheten kan vara för många barn och unga. När barn och unga åtnjuter sina individuella rättigheter riskerar de bland annat att utsättas för våld, föras ut ur landet och tvingas in i äktenskap. Det kan vi aldrig acceptera. Att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna. Det handlar om att alla, oavsett kön och oavsett familjebakgrund, ska kunna få bestämma över sitt eget liv och sin framtid. Vi kan aldrig låta barn och ungas rättigheter kompromissas bort med hänsyn till religion eller kultur.

 
 
 

Barn som begår våldsbrott

Carin Götblad, regionpolischef Mitt

Polisen har slagit larm om att antalet anmälningar har ökat kraftigt gällande våldsbrott där den misstänkte gärningsmannen är ett barn under 15 år. Hur ser det ut, var sker våldet och vem anmäler? I region Mitt har 390 våldshändelser från 2019 granskats. En första snabbanalys av dessa kommer att presenteras.

– Vi har en stor samhällsutmaning framför oss. Barn under 15 utreds normalt inte av polisen, men det ligger i hela samhällets intresse att förhindra att barn utvecklar kriminalitet, säger Carin.

Carin Götblad är jurist och polischef. Hon startade sin yrkeskarriär som förskollärare för att därefter utbilda sig till jurist. Sedan juristexamen 1987 har Carin Götblad arbetat i ledande positioner, som chefsjurist vid Statens institutionsstyrelse och Ungdomsstyrelsen för att sedan vidareutbilda sig till polischef. Carin har varit polischef i olika län, bland annat länspolismästare i Stockholm i nio år. 2012-2014 var Carin Götblad regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer.


 

 
 
 

Hur bygga motståndskraft i organisationer? - How to build resilience in organizations?

Chris Newlin, Director National Child Advocacy Centre in Huntsville, USA

Chris Newlin, MS LPC - Chris är VD för National Children's Advocacy Center (NCAC; motsv. svenska Barnahus) i Huntsville, USA, där han ansvarar för verksamheten, samt deltar i nationella och internationella utbildningar och ledarskapsaktiviteter när det gäller skydd av barn.

Chris har mer än 22 års erfarenhet av att arbeta på Barnahus som kriminaltekniker, brottsofferföreträdare, terapeut, klinisk chef och verkställande direktör. Han har gett utbildning i fler än 30 länder vid ett flertal internationella konferenser, och fortsätter att regelbundet ge konsultativt stöd till yrkesverksamma som arbetar med att utveckla multidisciplinära team och Barnahus över hela världen.

 
 
 

Barn och familjer som faller fritt i de organisatoriska mellanrummen – hur kan vi förbättra våra skyddsnät?

Dennis Hjelmström är skolchef i Ystads kommun och projektledare för Ystads arbete med ”Tillsammans för hela barnet, hela dagen” - en fördjupad samverkan för tidiga samordnade insatser (TSI), i samarbete med Polisen och Region Skåne. Dennis är i grunden lärare och har även arbetat som rektor i Danderyds kommun.

I nästan varje enskilt fall där ett barn far illa finner man ett sammanhang som är mycket komplicerat. Inte sällan finns en utbredd och djupgående familjeproblematik med i bilden. Av den anledningen behöver olika hjälpande samhällsaktörer arbeta ännu närmare varandra. Att vi behöver fördjupad samverkan är flitigt uttalat, men det är likväl väldigt svårt att uppnå. Vad beror det på? Svaret är sannolikt att vi behöver arbeta med såväl system som med förändring. Systemförändring. Detta innebär att vi måste börja ifrågasätta oss själva; våra arbetsplatskulturer, vanor, traditioner och budgetregler, bland annat.

Dennis Hjelmström resonerar kring detta men ger också exempel på hur Ystads kommun just nu arbetar intensivt och målmedvetet för att fördjupa samverkan mellan såväl olika kommunförvaltningar som Polisen och Regionen. Ett svårt men oerhört inspirerande arbete, som kräver både tid, mod och stort engagemang.

Dennis är förutom skolchef i Ysta kommun även projektledare för Ystads arbete med ”Tillsammans för hela barnet, hela dagen” - en fördjupad samverkan för tidiga samordnade insatser (TSI), i samarbete med Polisen och Region Skåne. Dennis är i grunden lärare och har även arbetat som rektor i Danderyds kommun.

 
 
 

Små våldsutsatta barn - att förstå, upptäcka och hjälpa

 

Kjerstin Almqvist är professor i psykologi vid Karlstads Universitet och forskningsledare i Region Värmland.

Anna Norlén är leg psykolog och leg psykoterapeut. 

Om hur påfrestningar tidigt i livet påverkar barns utveckling och hur olika verksamheter kan fånga upp de yngsta utsatta barnen samt vad vi vet om effektiva insatser för barn i förskoleåldern.

Kjerstin Almqvist arbetade många år som barnpsykolog med traumatiserade flyktingbarn. Hon har lett ett flertal forskningsprojekt om våldsutsatta barn.  Hon har importerat Child Parent Psychotherapy och Project Support, två evidensbaserade behandlingsmetoder. Kjerstin är en av författarna till böckerna Barn, unga och trauma samt Klinisk barnpsykologi och har medverkat i ett flertal antologier.

Anna Norlén har mångårig erfarenhet av arbete med barn och unga som utsatts för svåra påfrestningar och våld i olika former. Anna har varit verksam inom socialtjänst, BUP, Rädda Barnen och är numera verksamhetschef och rektor på Ericastiftelsen i Stockholm. Vidare är Anna doktorand vid Karlstad universitet och en av medförfattarna till boken ”Barn, unga och trauma”.  

 
 
 

Grooming. Om barn som manipuleras på nätet i sexuellt syfte.

  

Chris Newlin, director National Child Advocacy Center 

Linda Jonsson, Barnafrid, Linköpings universitet.

Carl Göran Svedin, professor emeritus, Barnafrid

Chris Newlin, MS LPC - Chris är VD för National Children's Advocacy Center (NCAC; motsv. svenska Barnahus) i Huntsville, USA, där han ansvarar för verksamheten, samt deltar i nationella och internationella utbildningar och ledarskapsaktiviteter när det gäller skydd av barn.

Chris har mer än 22 års erfarenhet av att arbeta på Barnahus som kriminaltekniker, brottsofferföreträdare, terapeut, klinisk chef och verkställande direktör. Han har gett utbildning i fler än 30 länder vid ett flertal internationella konferenser, och fortsätter att regelbundet ge konsultativt stöd till yrkesverksamma som arbetar med att utveckla multidisciplinära team och Barnahus över hela världen.

Linda Jonsson är socionom och universitetslektor på Barnafrid, Linköpings universitet. Lindas arbete och forskning är inriktat på sexuella övergrepp mot barn. Främsta fokus är sexuell exploatering, sex och sexuella övergrepp på nätet.

Carl Göran Svedin är professor emeritus i barn- och ungdomspsykiatri och forskningsledare vid Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum vid Linköpings Universitet. Carl-Göran är initiativtagare till BUP-Elefanten, Barnahus Linköping, Barnahus Lund och Barnafrid.

 
 
 

Sexuella övergrepp mot barn kan förebyggas. På Darknet och IRL.

 

Christoffer Rahm, Chefsöverläkare Psykiatri Södra Stockholm och forskare på Karolinska Institutet

Tillgång och efterfrågan på sexuellt övergreppsmaterial på barn har med internets utveckling ökat kraftigt. Ny svensk forskning tänder hopp om att pedofila övergrepp mot barn kan förebyggas, på Darknet och IRL. I detta avslutande seminarium ges en inblick i Darknet - internets dolda sida - där övergreppsmaterial på barn är en handelsvara. Banbrytande forskningsfynd presenteras om vad sexuellt intresse för barn egentligen är samt kunskapen om att sexuella övergrepp mot barn faktiskt kan förebyggas genom nya behandlingsmetoder. Men ett nytt förhållningssätt mot potentiella förövare krävs.

Christoffer Rahm är psykiatriker. Disputerade 2013 på en avhandling om schizofrenins neurobiologi. Post doc på Melbourne University, Australien. Sjösatte 2016 studien Priotab (Pedophilia at Risk - Investigations of Treatment and Biomarkers), och 2019 Prevent it. Egen forskargrupp på Karolinska Institutet. Författare till nydanande läroboken "Neurovetenskaplig psykiatri" 2018 och håller i globala online-kursen "From brain to symptom" i MOOC-format på EdX. Tror på sprängkraften i kombinationen av modern neurovetenskap och klassisk medicin.