Valbara seminariepass

Seminarie 1
Boken funkar med samverkan – ett samarbete mellan barnhälsovården och biblioteket
Föreläsare: Susanne Ljunglöf, specialpedagog, Habiliteringens resurscenter, Anne Skaarud, specialpedagog, Habilitering och Hälsas bibliotek

Forskning visar att barn med funktionsnedsättning generellt sett exponeras mindre för tidiga erfarenheter av text, böcker och högläsning. I vårt kliniska arbete har vi sett ett behov av stöd till familjer kring detta. Vi ser också ett ökat behov av kunskap från bibliotek om hur man kan tillgängliggöra och anpassa bokläsning.
Vi har genom stöd från Kulturrådet- Bokstart startat språknätverket Boken funkar -Region Stockholm. I samverkan med bibliotek och barnhälsovård har vi kartlagt och identifierat vad som underlättar samt försvårar mötet med boken för barn med funktionsnedsättning. Tillsammans har vi sedan hittat nya samarbetsformer, arenor och arbetssätt som främjar goda och positiva läsupplevelser för alla barn, oavsett funktionsförmåga.
Vi vill berätta om våra erfarenheter och resultat av samverkan i språknätverket Boken funkar. Allt från tips kring den konkreta lässtunden till hur olika aktörer behöver samverka för att stödja familjer och möjliggöra alla barns rätt till bokens och berättandets magiska värld.


Anne Skaarud	Susanne Ljunglöf

Seminarie 2
Boken som redskap att utveckla berättande och förberedande läsförmåga hos personer som använder AKK -forskning och praktiska exempel
Föreläsare: Gunilla Thunberg, Britt Claesson, AKK-pedagog, Dart

Boken är fortfarande central som redskap för berättande och språkinlärning i vår västerländska kultur. För personer med olika utvecklingsrelaterade svårigheter i behov av AKK finns stora utmaningar att ta sig in böckernas värld: att förstå ord och text, att kunna prata om innehållet, ställa frågor och bearbeta innehållet. Så hur kan vi bäst möta dessa utmaningar? Under detta seminarium får du ta del av forskning kring böcker och förberedande läsning (emergent literacy) hos barn och unga i behov av AKK för att se hur vi bäst kan nå framgång. Vi kommer också att visa praktiska exempel hur bokläsning och berättande kan anpassas för barn och unga i behov av AKK.


Britt Claesson	Gunilla Thunberg

Seminarie 3
Styr datorn med hjärnan – kommunikation med hjälp av Brain Computer Interface (BCI)
Föreläsare: Margret Buchholz, Sandra Derbring, Sofia Wallin, Dart

Bakgrund: Kommunikation är grundläggande för självbestämmande och delaktighet. För personer med omfattande motoriska funktionsnedsättningar, till exempel vid ALS eller hjärnstamsstroke, kan traditionella kommunikationshjälpmedel vara otillräckliga. Här kan hjärn-datorgränssnitt (BCI) utgöra ett alternativ genom att omvandla hjärnsignaler (EEG) till textbaserad kommunikation.
Frågeställning: Denna studie undersöker användbarheten av ett kommersiellt tillgängligt BCI-system för textkommunikation för personer med omfattande motoriska funktionsnedsättningar.
Metod: Studien genomfördes i samarbete med medforskare med motoriska funktionsnedsättningar. Ett EEG-system utvärderades under fyra sessioner och två intervjuer. Teamet utvecklade även en svensk tangentbordslayout och ordprediktionsfunktion.
Resultat: Deltagarna kunde kalibrera systemet och producera text efter en kort introduktion. Begränsningar identifierades i komforten hos elektroderna, programvarans användarvänlighet och integration av individualiserad talsyntes.
Betydelse: Systemet visar potential för textkommunikation men kräver vidareutveckling för ökad användarvänlighet, komfort och tillgänglighet.


Margret Bucholz	Sandra Derbring	Sofia Wallin

Seminarie 4
ÖLAS - Öka läsförmågan i anpassad grundskola med formativ bedömning LegiLexi
Föreläsare: Jenny Samuelsson, Med. Dr, Logoped, Lisa Palmqvist, Fil Dr, universitetslektor

Att kunna läsa är en förutsättning för att delta på lika villkor i samhället, och att öka läsförmågan hos personer med IF kan bidra till en högre livskvalitet. Syftet med projektet är att utvärdera hur ett formativt bedömningsstöd kan stärka undervisningsplaneringen och därmed stödja läsinlärningen för elever med IF i den anpassade grundskolan.
Cirka 100 elever i lågstadiet testas just nu under två läsår med LegiLexi vid sex tillfällen, enligt LegiLexis grundutförande. För hälften av eleverna genomförs testningen av läraren, som också ansvarar för den efterföljande undervisningsplaneringen och genomförandet. Den andra hälften testas av en utomstående person och fungerar som kontrollgrupp.
Att bedöma elevens läsförkunskaper och läsförmåga är avgörande för att kunna anpassa undervisningens fokus. Lärare som undervisar elever med IF behöver fler verktyg för att undervisa på ett strukturerat och anpassat sätt. Genom detta projekt söker vi svar på om LegiLexi kan vara ett fungerande verktyg för detta ändamål.

Jenny Samuelsson

Seminarie 5
Vår väg till digital delaktighet för personer med IF
Föreläsare: Michael Kjellberg, Kerstin Gatu

När vi startade distanskursen Anpassad IT på Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning blev många av denna målgrupps kommunikativa utmaningar tydliga. Till exempel förstå information, kunna uttrycka sig både i rummet och digitalt samt navigera i sina digitala verktyg. Genom en samskapande process har vi byggt plattformen DigiJag.
Framgångsfaktorer:
- Att våra deltagare har förstått innehåll. Vi har använt kompenserande metoder som bildstöd, film, uppläst text och interaktivitet.
- Att våra deltagare klarat av att hantera digitala miljöer - att hitta, navigera, prata in information.
Men framför allt
- Att våra deltagare har velat och kunnat vara delaktiga. Vi har utgått från deras intressen och skapat ett meningsfullt innehåll. Material vi skapat är Okej på nätet - om nätsäkerhet och Läsfest - om att hitta en intressant bok. DigiJag har utvecklats tillsammans med målgruppen och fylls kontinuerligt med relevant och efterfrågat innehåll. DigiJag är en digital plattform för självständighet och delaktighet.


Michael Kjellberg	Kerstin Gatu

Seminarie 6
Al-baserat kommunikationsstöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Föreläsare: Johan Twedberg, kommunikatör/projektledare, Göteborgs Stad, Bengt Norström, verksamhetsutvecklare/projektledare, Göteborgs Stad, Carina Norman, verksamhetsutvecklare/projektledare, Skellefteå kommun, Berit Norén, verksamhetsutvecklare/projektledare, Skellefteå kommun

Med hjälp av Al finns det nu helt nya möjligheter att göra kommuners och andra myndigheters webbinformation mer tillgänglig. I detta Vinnova-projekt ingår RISE samt kommunerna Göteborg, Skellefteå och Jönköping. Tillsammans har de tagit fram en AI-prototyp som använder generativ Al för att förenkla och anpassa webbinformation genom att utgå från olika behov och förmåga att kunna ta till sig informationen. Projektet har valt att fokusera på målgruppen, personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är en av de största grupperna inom digitalt utanförskap, enligt undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2023. En viktig del i projektet är brukarna i de tre kommunerna som har varit med i utvecklingen under hela projekttiden.
När detta skrivs är prototypen inte klar, ambitionen är att det vid projektets slut ska finnas ett resultat som kan spridas till övriga kommuner och vara till stöd för kravspecifikationer kopplade till språkmodeller vid kommande upphandlingar av en färdig tjänst.


Johan Twedberg	Bengt Norström	Berit Norén

Seminarie 7
Kom igång med Storysharing®! Workshop
Föreläsare: Nicola Grove

Under denna praktiska workshop får deltagarna ett smakprov på hur man kan förvandla vardagliga erfarenheter till berättelser genom att hitta, utveckla och dela en liten händelse. Vi kommer att utforska hur samskapande fungerar i berättande – genom att skapa utrymme för bidrag från andra; multimodala förkroppsligade aspekter av narrativ – med hjälp av våra röster, gester, kroppsrörelser, föremål och talande hjälpmedel; aktivt och passivt lyssnande, samt vad man bör och inte bör göra när det gäller diskursstrategier.

Nicola Grove

Seminarie 8
Multisensoriskt musikdrama och berättande för personer med flerfunktionsneddsättning: från teori till praktik
Föreläsare: Stefan Eklund, Handledare i musik och aktivitet, Sara Rundqvist, Handledare i musik och aktivitet, Eldorado Resurscenter, Helena Wandin, Logoped och fil. dr, Linn Johnels, musikterapeut & pedagog, fil. dr. Nationellt center för Rett syndrom och närliggande diagnoser

Bakgrund och målsättning
Multisensoriska berättelser är anpassade efter individ eller grupp och förstärks med sinnesintryck. I multisensoriskt musikdrama kombineras berättelse, sinnesintryck med musiksamspel på ett systematiskt sätt. Samspelspartnerns responsiva strategier är också centralt i arbetssättet. Multisensoriskt berättande och musikdrama har i forskning visat sig vara gynnsamt för bl.a. engagemang och initiativtagande hos personer med flerfunktionsnedsättning.

Genomförande och resultat
Under presentationen ges en forskningsöversikt om multisensoriskt berättande och musikdrama. Exempel på praktisk tillämpning från våra verksamheter på Nationellt center för Rett syndrom och närliggande diagnoser och Eldorado Resurscenter ges också.

Betydelse
Multisensoriskt musikdrama och berättande kan fylla många funktioner: vara en motiverande aktivitet, locka till nya kommunikationssätt, ge stöd att använda kommunikationsstödjande strategier samt användas för gemensamt återberättande. Erfarenheter från våra verksamheter visar att aktiviteten har potential att engagera personer i alla åldrar. Arbetssättet har utvärderats i anpassad skola med elever som har flerfunktionsnedsättning och deras personal ansåg det vara användbart.


Stefan Eklund	Sara Rundqvist	Helena Wandin	Linn Johnels

Seminarie 9
Berätta mer om KomBo – Kommunikationsstöd i boende och daglig verksamhet
Föreläsare: Gunilla Thunberg, Helen Göransson, AKK-pedagog från Dart, Kerstin Gatu pedagog, Michael Kjellberg tekniker från DigiJag, Rebecka Törnberg, Victoria Söderström och Carina Ehn från Skellefteå kommun

KomBo är ett nytt insatspaket med inriktning på LSS-verksamhet. Det utvecklades i ett treårigt arvsfondsprojekt med målsättning att öka rätten tilll kommunikation. Med utgångspunkt från aktuell forskning och med resurserna i programmet AKKtiv som KomBo är en del av, utvecklade Dart specialistenhet för kommunikationsstöd tillsammans med medarbetare i fyra kommuner, privata aktörer, assistansförening och vuxenhabilitering en hållbar interventionsmodell. Till stöd finns också utbildningsresurser på webbsidan www.akktiv.se, där personalen kan ta igen tillfällen de missat och där ny personal kan få kunskap. Utvärdering och forskning visar på mycket goda resultat för KomBo. Under seminariet presenterar vi först resurserna. Du får sedan höra vägledarna från Skellefteå kommun berätta om sina erfarenheter och sedan ta del av slutknorren på KomBo: tillgänglig information om KomBo, kommunikationsstöd och AKK som tillhandahålls som fria resurser på DigiJag-webben för personer med IF!


Kerstin Gatu	Michael Kjellberg	Gunilla Thunberg

Seminarie 10
Gör skillnad - kommunikation hos vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och deras personal före och efter partnerfokuserad intervention
Föreläsare: Karin Svemer, Anna Nyman (Habilitering & Hälsa, Region Stockholm, samt Karolinska institutet, Gunilla Thunberg

För vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är personalen ofta de viktigaste kommunikationspartnerna och är också de som kan ge stöd för att förbättra individens kommunikation. Syftet med denna studie var att undersöka kommunikation och samspel mellan en person med omfattande kommunikativ funktionsnedsättning och hens personal i samband med att personalen genomgår AKKtiv KomBo, en utbildning med fokus på att använda kommunikationsstöd.
Studien genomförs som en masteruppsats i logopedi och utgörs av en experimentell fallstudie. För närvarande pågår videoanalys av kommunikativa turer, användning av AKK och kommunikativa handlingar. Personalens uppfattning om sin kunskap, användning och uppfattning om kommunikationsstöd före och efter deltagande i KomBo kommer också att kartläggas med enkät och relateras till kommunikationen.
Under seminariet kommer du att kunna ta del av resultat och diskussion som kommer att vara viktiga då det finns få studier om kommunikationsinsatser för vuxna i LSS-verksamhet.


Karin Svemer	Anna Nyman	Gunilla Thunberg

Seminarie 11
Att skriva utan hinder: Hur kan inställningar i dagens teknik samt alternativa styrsätt möjliggöra för skrift hos personer med motoriska funktionsnedsättningar?
Föreläsare: Margret Buchholz, Specialistarbetsterapeut, Lisa Braun, Gunnel Ivarsson Arbetsterapeut, Dart

Personer med finmotoriska funktionsnedsättningar kan ha svårt att skriva med penna. Användning av datorer för skrift kan underlätta, men det kan också vara utmanande att handskas med vardagsteknik. Arbetsterapeuten har en viktig roll i att hitta lösningar för personer med motoriska svårigheter att kunna skriva. Genom att göra justeringar i inställningar på vanliga datorer, surfplattor och mobiltelefoner kan vi ofta uppnå betydande förbättringar med enkla medel. När dessa åtgärder inte är tillräckliga finns alternativa styrsätt och hjälpmedel som kan underlätta. Många personer kämpar i onödan utan att få rätt insatser, och problemet identifieras inte alltid. Denna föreläsning är tänkt att ge en inblick i förutsättningarna för att skapa anpassade lösningar, samt belysa arbetsterapeutens roll i att möjliggöra tillgängliga och effektiva skrivsätt för alla.


Margret Bucholz	Lisa Braun	Gunnel Ivarsson

Seminarie 12
3D-utskriven handkontroll för Tv-spel möjliggör musstyrning i skolarbetet för barn med finmotoriska svårigheter
Föreläsare: Lisa Braun, Gunnel Ivarsson och Margret Buchholz, Dart

Bakgrund: Barn med finmotoriska funktionsnedsättningar har ofta svårt att använda traditionella datormöss, vilket kan påverka deras skolarbete och lärande negativt. Specialanpassade hjälpmedel, såsom större joysticks, rekommenderas ibland. Samtidigt är tv-spel populärt bland barn, och forskning tyder på att spelande kan förbättra finmotoriska färdigheter. Frågeställning: Kan en 3D-utskriven joystickanpassning, inspirerad av tv-spel, förbättra datormusanvändning för dessa barn i skolarbetet?
Metod: En pilotstudie med teknikutveckling och fallbeskrivningar testade ett 3D-utskrivet joystickhandgrepp utformat som en tv-spelskontroll.
Resultat: Flertalet barn med spelvana visade bättre precision med den specialanpassade handkontrollen och föredrog denna framför konventionella


Margret Bucholz	Gunnel Ivarsson	Lisa Braun

Seminarie 13
Utvärdering av en kommunikationsworkshop om hur skolpersonal kan identifiera elevers grafiska AKK frågor i helklassundervisning
Föreläsare: Helena Tegler, biträdande lektor i specialpedagogik.

Betydelse: En anpassad handkontroll kan öka självständighet i skolarbetet utan stigma. Dess låga kostnad och tillgänglighet genom 3D-utskrift gör den praktisk. En klinisk studie planeras för vidare utvärdering.

Bakgrund
Majoriteten av grafiska AKK bidrag utgöra av ensymbolsyttranden. Många tolkas om kommentarer och få som frågor, vilket kan vara problematiskt eftersom funktionen att ställa frågor är viktigt för barns och elevers lärande.

Frågeställning
Syftet med studien var att utvärdera effekten av en kommunikationsworkshop utformad som en Conversation Analytic Role-Pay Method (CARM) workshop. Effektmått var: (1) self-efficacy (känsla av egenmakt) att identifiera/skapa tillfällen för elevers grafiska AKK frågor i helklass samt (2) interaktionell medvetenhet (metakommunikation) om elevers grafiska AKK frågor i helklass.

Genomförande
Interventionen, en 4 timmar lång CARM workshop, baserades på analys av 18 timmars videofilm av klassrumsinteraktion och två publicerade artiklar. Sammanlagt deltog 82 lärare och stödpersonal anställda i anpassad grund- och gymnasieskola. Paneldiskussionerna audioinspelades. Deltagarna besvarade en studiespecifik enkät före och efter interventionen.

Resultat
Studien visade signifikant förändring av self-efficacy, men inte av interaktionell medvetenhet. I presentationen kommer jag visa några videoklipp från workshopen samt diskutera resultatet.

Helena Tegler

Seminarie 14
Hälsoekonomisk studie om kommunikationshjälpmedel
Föreläsare: Elin Pettersson Tobii Dynavox

Miljontals människor världen över har funktionsnedsättningar som påverkar kommunikationen på grund av tillstånd som cerebral pares, autism och ALS, och de behöver kommunikationshjälpmedel för att uttrycka sig. De flesta är dock inte medvetna om att tekniken finns eller är inte berättigade till ekonomisk ersättning. En oberoende studie,”En undersökning om fördelarna med kommunikationshjälpmedel” publicerad 2024 av Augur på uppdrag av Tobii Dynavox, belyser den påverkan som kommunikationshjälpmedel har ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Elin Pettersson

Seminarie 15
Självskattningsinstrument för personer med AKK – en scoping review
Föreläsare: Maja Sigurd Pilesjö, Lektor

Självskattningsinstrument kan vara viktiga för att göra sin röst hörd, i behandling, skola eller andra viktiga delar av livet. AKK-målgruppen är sårbar eftersom individerna har svårigheter att uttrycka sig och/eller förstå språk – färdigheter som behövs vid självskattning.
Yrkesverksamma har hittills inte haft en systematisk praxis för hur personer med AKK kan involveras i frågor som är viktiga för dem.
Syftet med studien var 1) att identifiera de självskattningsinstrument som utvecklats för personer som använder AKK, 2) att beskriva instrumenten, samt 3) att beskriva eventuella luckor som finns i instrumenten. PRISMA-protokollet användes för sökning, inklusion och analys av instrumenten. Även ICFs personliga faktorer användes för analysen. 21 självskattningsinstrument identifierades. Det vanligaste området som undersöktes var tankar och uppfattningar. Vi upptäckte luckor gällande instrument som handlade om känslor och mål. Resultaten ger en lista på instrument inom olika användningsområden. Resultaten visar också vilka instrument som saknas och som eventuellt kan behövas.

Maja Sigurd Pilesjö

Seminarie 16
Att stödja alla elevers delaktighet – en avhandling om att öka kunskap om kommunikation och AKK i anpassad grundskola
Föreläsare: Sofia Wallin, Dart

I Sofia Wallins doktorsavhandling undersöks hur kommunikationen sker i klassrum för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Inriktningen ligger på vardagliga gruppaktiviteter och hur kommunikationen förändras i samband med att personalen går utbildningen AKKtiv Kompis.
Både personal och elever videofilmades med hjälp av sex surfplattor uppsatta i olika vinklar i klassrummet under gruppaktiviteterna samling och fri aktivitet. Skolpersonalen visade sig vara mer aktiva och använde mer AKK (främst tecken) under samling jämfört med fri aktivitet. Vidare framkom förändringar i kommunikationsmönster när Kompis genomfördes. Lärarna väntade in och bekräftade eleverna mer och deras användning av bildbaserad AKK ökade. Eleverna tog mer initiativ när Kompis genomförts och använde mer bildbaserad AKK, med statistisk signifikans vid uppföljning sju månader efter Kompis. Detta visar att det faktiskt går att förändra både personalens och elevernas kommunikation. Lyssna till Sofias presentation av sitt unika projekt och diskutera hur vi kan lyckas med implementering av AKK i skolmiljö.

Sofia Wallin

Seminarie 17
Forskning om skriftspråklig utveckling med assisterande teknik och AI
Föreläsare: Gunilla Almgren Bäck , Rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten

Skrivsvårigheter leder ofta till kortare texter med bestående utmaningar i stavning, grammatik, ordförråd och begriplighet, vilket kan begränsa elevers möjligheter att delta i utbildning och samhälle. Almgren Bäcks (2024) avhandling vid Linnéuniversitetet innehåller fyra studier som visar hur assisterande teknik kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i att producera berättande texter. Teknik som omvandlar tal till text och uppläsningsteknik som underlättar granskning av egenproducerade texter, användes. Totalt deltog 202 elever. Resultaten visar teknikens potential att överbrygga hinder genom att möjliggöra längre och mer korrekta texter, stärka språklig rikedom och öka självständigheten. Avhandlingen ger konkret vägledning för implementering av tekniken i skolmiljöer. Forskningen kompletteras med studier där tekniken kombineras med AI för att eliminera taligenkänningsfel vid tal-till-text och förbättra textens begriplighet. Insikterna är värdefulla för AKK i arbetet med att bredda stöd för skriftspråklig utveckling och delaktighet.

Hämta avhandlingen: https://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1897185&dswid=1674 (Öppnas i nytt fönster)

Gunilla Almgren Bäck

Seminarie 18
Kommunikation och samspel vid måltider hos barn med selektivt ätande och autismspektrumtillstånd
Föreläsare: Paola Zerdan Burgos, Region Östergötland, Habilitering Norrköping

Studien syftar till att undersöka kommunikation och samspel mellan barn med selektivt ätande (SÄ) och autismspektrumtillstånd (AST) och deras vårdnadshavare vid måltidssituationer. Fokus ligger på interaktionen mellan barnet och omgivande personer, inklusive kommunikativa barriärer och beteenden, samt anpassningar som underlättar samspelet. Två olika typer av datainsamling och två analysmetoder tillämpades. Intervjuer med vårdnadshavare genomfördes och analyserades med hjälp av tematisk analys. Videoinspelningar av måltidssituationer i hemmet analyserades genom konversationsanalys. Den tematiska analysen resulterade i fyra teman: 1) utmaningar vid måltidssituationer, 2) verbal och icke-verbal kommunikation utan hjälpmedel, 3) användning av analoga och digitala verktyg som alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), samt 4) faktorer som förbättrar ätande och samspel. Utifrån konversationsanalysen framträdde två fenomen i interaktionen under måltidssituationerna: direktiv och skratt. Vårdnadshavarnas direktiv handlade om att uppmuntra barnen att äta ny mat eller delta vid måltiden. Direktiven uttrycktes verbalt och icke-verbalt, anpassat efter barnens respons och beteende. Skratt uppstod både enskilt och kollektivt och fyllde olika funktioner, såsom att skratta åt andra, dela humor samt uttrycka känslor. Studiens fynd visar att kommunikationen mellan vårdnadshavare och barn med SÄ och AST är komplex och varierar beroende på individ och miljö. Förväntningar från vårdnadshavare på barnens beteende vid måltidssituationer kan leda till kommunikativa utmaningar även i trygga miljöer. För att förbättra barnens upplevelse vid måltider är det avgörande med anpassade och stödjande strategier, inklusive responsiv kommunikation och miljömodifieringar. Individanpassade insatser och samarbeten mellan kliniker och familjer är viktiga för att identifiera behov och möjliggöra positiva förändringar i barnens ätförmåga, kommunikation och sociala interaktioner.

Seminarie 19
BörjaBerätta – hur kan vi stimulera språkutveckling genom att arbeta med AKK och berättande?
Föreläsare: Sebastian Glemme,logoped, Sandra Östberg, logoped, Dart

Berättandet är en central del i människans språk och kultur. Det är därför viktigt att få insatser för att stödja utveckling av berättande, särskilt för personer som är i behov av AKK för att kunna använda språk. Emellertid saknas insatspaket och material för detta på svenska. Inom ramen för ett utvecklingsprojekt är målsättningen att ta fram ett sådant paket, preliminärt kallat Börja Berätta. Detta paket ska kunna ges till föräldrar i grupp eller till personal i förskola eller anpassad skola så att de kan arbeta med barnen på lustfyllt och motiverande sätt. Under denna presentation presenterar vi forskning om berättandeintervention i andra länder och visar ett första utkast till ett svenskt interventionspaket med fokus på att utveckla språk genom berättande och användning av AKK.


Sandra Östberg	Sebastian Glemme

Seminarie 20
Att kunna berätta hur man mår - digitalt stöd för att möjliggöra delaktighet och personcentrering i vård av barn och unga med kommunikativ funktionsnedsättning
Föreläsare: Mathilda Waller Jernkrook Logoped;doktorand

Barn med funktionsnedsättning har ofta medicinska besvär som de på grund av kommunikativa nedsättningar har svårt att beskriva. Detta riskerar att påverka den vård som erbjuds och leda till ytterligare försämrad hälsa och livskvalitet. Detta doktorandprojekt avser att undersöka om det digitala verktyget, appen Pictorial support in person-centred care for children (PicPecc), kan underlätta för barn med funktionsnedsättning att berätta hur de mår och bli mer delaktiga i sin egen vård. Med iterativ mixad design kommer barn med funktionsnedsättning själva och deras familjer vara delaktiga i att utveckla och anpassa PicPecc. I denna första delstudie har 17 familjer fått använda PicPecc och intervjuats. Resultaten visar att PicPecc kan underlätta samtal om hälsa, men att anpassningar också behövs. Att gradera sina känslor och symptom gav barnen nya möjligheter att berätta hur de mår. PicPecc fungerade som ett gemensamt språk och påverkade hur omgivningen förstod och lyssnade på barnen.

Seminarie 21
AKKtiv trappstegsmodell: En anpassad version för personer med nedsättning i både syn och hörsel
Föreläsare: Monika Estenberger, pedagog, NKCDB, Helene Ahnlund, Logoped/dövblindpedagog, Dövblindmottagningen region Skåne

De senaste åren har Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) arbetat med att sprida information om kommunikationsutveckling hos barn med nedsättning i både syn och hörsel med utgångspunkt i AKKtiv. Många personer med flerfunktionsnedsättning har också nedsättning i syn och hörsel, vilket påverkar personens kommunikationsutveckling. De utvecklar ofta sin kommunikationsförmåga i samma steg som andra, men på grund av nedsättningarna i syn och hörsel finns det ytterligare utmaningar. Det medför stora svårigheter att bygga upp en förståelse för omvärlden och att utveckla ett språk. Behovet av specifika kunskaper hos omgivningen blir avgörande för personens utveckling och lärande. Nkcdb har tagit fram en anpassad version av AKKtiv trappstegsmodell för personer med nedsättning i både syn och hörsel. Modellen ger en samlad bild av hur förmågor kan se ut i olika trappsteg då kommunikationen bygger på intryck via känseln. Den innehåller också exempel på kommunikationsstödjande strategier.


Monika Estenberger	Helene Ahnlund

Seminarie 22
Alla kan skriva begripligt, och AI ger människor en starkare röst
Föreläsare: Karin Forsell Begripsam

Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan ha svårt att förstå information och att själva uttrycka sig i tal och skrift. Vi har undersökt hur AI kan vara ett stöd i båda dessa utmaningar. Målet är att skapa texter som är enklare att ta till sig – och att göra det möjligt för fler att berätta om sig själva på sina egna villkor.

Hur vi arbetar:
Vi testar AI-verktyg tillsammans med målgruppen och med personer som skriver för målgruppen. Genom återkoppling utvecklar vi metoder som är användarvänliga och relevanta.

AI kan bidra till att:
• göra texter tydligare och mer anpassade
• möjliggöra inlästa berättelser
• ställa frågor som stöd i berättandet
• skapa bilder som förstärker innehållet.

Resultat:
AI gör det lättare att skriva begripligt och stärker användarnas möjligheter att uttrycka sig själva. Det bidrar till ökad delaktighet, inkludering och självbestämmande.

Karin Forsell Begripsam