FÖRELÄSARE

I bokstavsordning. Uppdateras fortlöpande.
 


Peter Almgren

Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga


Peter Almgren, barnläkare, fd särskild utredare i utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:01, SOU 2021:34 samt SOU 2021:xx)

Om föreläsningen: I Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka en av de största omställningarna av hälso- och sjukvården på många decennier. Regering och riksdag har fattat tydliga inriktningsbeslut om en nära och tillgänglig vård. Myndigheter, regioner och kommuner arbetar över hela landet i omställningsprocesser till en god och nära vård där en stark primärvård ska utgöra navet i hälso- och sjukvården. Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga tillsattes av regeringen för att utreda och förstärka den pågående omställningen utifrån barn och ungas behov och perspektiv. Uppdraget var också att se hur barn och unga med psykisk ohälsa kunde få mer ändamålsenliga insatser samt hur detta kunde leda mot målet om en köfri BUP.

Utredningens första betänkande som lämnades till regeringen i maj i år, innehåller lagförslag som lyfter fram det hälsofrämjande arbetet och syftar till att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård från graviditet till vuxen ålder. Utredningen föreslår vidare att ett nationellt hälsovårdsprogram skyndsamt behöver tas fram och implementeras, som likvärdigt och med ökad ambition och kvalitet följer barn och ungas hälsa och utveckling under hela uppväxten. Sex steg beskriver också hur barn och unga med psykisk ohälsa kan få ett mer ändamålsenligt och samordnat stöd i vården. Utöver detta läggs andra förslag och bedömningar som rör samverkan och samordnade insatser mellan vård, omsorg och skola.

Över 800 barn och unga har gjorts delaktiga i utredningens arbete, i samarbete med Bris och Tilia.

I slutbetänkandet (inte överlämnat när denna text skrivs) lämnas förslag och bedömningar som ska leda till en stärkt uppföljning av barns och ungas hälsa i Sverige, tillika kvalitetsuppföljning av hälsovårdande verksamheter och deras insatser. Slutligen hur informationsdelning inom och mellan vård- och omsorgsgivare samt gentemot den enskilde kan stärkas.

 
 
 

 
Linnéa Bruno
Våldspreventivt arbete i skolan - kritiska perspektiv, utmaningar och möjligheter

Linnéa Bruno är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad på välfärdsstatens hantering av våld, våldsprevention och särskilt gällande, barn, unga och betydelsen av olika slags ojämlikheter i sammanhanget. Hon är bland annat redaktör och medförfattare till Bruno, L. & Becevic, Z. (red.) 2020. Barn och unga i utsatta livssituationer – perspektiv från forskning och praktik, utgiven av Liber. 

Föreläsningen består av två delar. I den första presenteras resultat från en nationell utvärdering av det universella våldsförebyggande programmet Mentorer i våldsprevention (MVP), som utvecklades i USA på 1990-talet och har börjat implementeras på svenska grund- och gymnasieskolor. I presentationen läggs fokus på den kvalitativa delen av utvärderingen, som bygger på klassrumsobservationer av hela programseriens genomförande i tre olika skolor, samt intervjuer med elever, skolpersonal, skolledare och socionomer som är involverade i programmet.

I den andra delen snävas fokus in på frågor som rör det konkreta arbetet med att tala om sexualiserat våld, samtycke och kroppslig integritet med ungdomar 13–19 år. Utgångspunkten är här samma material som utvärderingen men mer fördjupad, med syfte att utforska strategier för och hinder för att skapa ett transformerande rum för samtal specifikt om det sexualiserade våldet.

 
 
 

 
Mari Brännvall och Veronica Ekström
Att arbeta i ”möjlighetsfönstret”: Polis och socialtjänst i samverkan vid akuta ärenden av våld i familjer med barn


Mari Brännvall, FD i socialt arbete, utvecklingsledare på Västra götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV)

På VKV arbetar Mari med forskning och utveckling inom området hälso- och sjukvårdens arbete med att upptäcka och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Hon forskar för närvarande om rutinmässiga frågor om våld inom hälso- och sjukvården samt om myndighetssamverkan vid akuta händelser av våld i nära relationer.

Veronica Ekström, FD i socialt arbete, lektor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Veronica undervisar och forskar om våld i nära relationer med särskilt fokus på socialtjänstens verksamhet. Under åren 2020-2023 är hon projektledare för ett forskningsprojekt om kvalitet och upphandling av skyddat boende.

Islandsmodellen är en samarbetsmodell utvecklad i Göteborg för socialtjänsten, polisen, åklagarmyndigheten samt hälso- och sjukvården i akuta ärenden om våld i nära relationer i familjer med barn. En central tanke i modellen är att det vid akuta våldshändelser öppnas ett ”möjlighetsfönster” som skapar bättre förutsättningar såväl för en effektiv lagföring av brottet, som för att erbjuda brottsoffer stöd och hjälp. Föreläsningen fokuserar hur poliser och socialarbetare förhåller sig till begreppet möjlighetsfönstret när de beskriver sitt arbete utifrån Islandsmodellen, samt vilka betydelser det får för deras syn på våldsutsatta kvinnors aktörskap. Under föreläsningen beskrivs även Islandsmodellen med fokus på arbetet med barn som upplevt eller utsatts för våld.

 
 
 

Nadine Burke Harris
More than a Glimmer of Hope: The Science of Treating Toxic Stress 

We have the power of knowledge to help guide us into a more hopeful future for all. The science behind Adverse Child Experiences (ACEs) and toxic stress is very clear. Now we must use it to inform and implement trauma-informed systems at all levels of our societies worldwide. Join Dr. Burke Harris—pediatrician, ACEs expert, advocate, and California Surgeon General—as she shares her vision for how collectively, we can build a healthier future by fostering enriching communities and environments for our children and families.
   
 
 

Farhiya Feysal

Farhiya Feysal är en poet från Linköping som slog igenom 2018 då hon vann tävlingen Ortens bästa poet. Farhiya har därefter både uppträtt på Dramaten och turnerat med den egna föreställningen Reflekterad olydnad. Farhiya avslutar konferensen med att läsa en av sina dikter.

 
 
 

Maria Helander

Barn med utagerande beteendeproblem i familjer med våld. Orsaker, utvecklingsvägar och behandling

Maria Helander, är forskare på Karolinska Institutet och har disputerat på en avhandling om behandling för barn med trotssyndrom. Maria arbetar också som psykolog på BUP i Stockholm och har tillsammans med kollegor skrivit Svenska BUP Föreningens riktlinjer för barn med beteendesyndrom.

Föreläsningen handlar om barn med utagerande aggressivt beteende och våld i familjen. Hur man kan förstå barn med utagerande beteendeproblem som både kan vara utsatta för trauma och som i sin tur kan utsätta andra? Hur ser utvecklingsvägarna ut för dessa barn i termer av psykisk ohälsa och antisocial utveckling? Vad behöver vi tänka på i behandlingen?

 
 
 

Ingrid Hylander

Skolan som skyddsfaktor - att utveckla en elevhälsa som genomsyrar hela skolan

Ett skolklimat som främjar elevers utveckling mot skolans mål utgör en skyddsfaktor för utsatta barn. Elevhälsas utformning i skolan är en viktig del i att utveckla ett sådant klimat. Enligt skollagen ska  elevhälsan främst verka för att förebygga problem och främja elevers utveckling mot skolans alla mål. Forskning har visat på vikten av samsyn hos rektorer, lärare och elevhälsoteam när det gäller att utveckla elevhälsoarbetet från en ”vid sidan om”-verksamhet till att utgöra en del av skolans kärnuppdrag. Föreläsningen fokuserar på faktorer som främjar en sådan utveckling.

Ingrid Hylander är leg. Psykolog och docent i pedagogik med anknytning till Karolinska Institutet. Ingrid har arbetat som psykolog i skola, förskola och inom barnpsykiatrin samt lett forskningsprojekt om elevhälsa. Ingrid har bland annat skrivit Elevhälsa som främjar lärande tillsammans med Gunilla Guvå, Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete, SPSM, tillsammans med Pia Skott samt Elevhälsa i praktiken  - hur gör vi, tillsammans med Semira Wikström, Erik Hall och Dounya Hayyoun från Visättraskolan i Huddinge.

 
 
 

Sibel Korkmaz
Våld i ungdomars nära relationer

Sibel Korkmaz är doktor i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Korkmaz forskar om våld mellan ungdomar i nära relationer och kommer att presentera resultat från den första större svenska studie som specifikt fokuserar på våld i just ungdomars nära "romantiska" relationer.

 
 
 

Per Kristiansson
Är forskningen om ACE relevant i en svensk kontext? Resultat från en svensk studie om kopplingen mellan negativa upplevelser i barndomen och hälsa i vuxen ålder

Per Kristiansson är specialistläkare i allmänmedicin och universitetslektor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. 

Per Kristiansson med kollegor vid Uppsala universitet har ställt frågor till föräldrapar ett år efter de fått barn om upplevelser av svåra händelser i barndomen såsom misshandel, försummelse, sexuella övergrepp och problematiska familjeförhållanden. En hög andel av deltagarna uppgav att de upplevt någon svår händelse under uppväxten och ca 10 procent uppgav fyra eller fler svåra händelser. Studien visar på en tydlig koppling till sämre hälsa och högre socioekonomiska problem hos de som upplevt flera svåra händelser under barndomen.

 
 
 

 

Sara Landström

Bemötande av unga brottsutsatta

Sara Landström är PhD, docent i psykologi och verksam som universitetslektor och forskare vid Göteborgs universitet. Hon har ett allmänt rättspsykologiskt forskningsintresse, med särskilt fokus på tillförlitlighet och trovärdighet, sexualbrott, barns vittnesmål och intervju- och förhörsmetodik. Hon ansvarar för flera utbildningar inom rättspsykologi och har mångårig erfarenhet som föreläsare för olika yrkesgrupper inom det svenska rättsväsendet.

Att utsättas för brott under barndomen kan medföra både fysiskt och psykiskt lidande för den enskilt drabbade. Samhällets satsningar för att skydda och stödja unga brottsutsatta är därför många. Men vad händer när samhället sviker, när skulden för brottet läggs på den som utsatts för brottet istället för den som begått gärningen? Med utgångspunkt i uppmärksammade rättsfall kommer Sara Landström prata om sin forskning kring skuldbeläggande av barn och unga brottsutsatta och hur samhället bäst bemöter den som utsatts för brott.

 
 
 

 

Niklas Långström
Varför hamnar barn i kriminalitet och hur minskar vi risken för detta? 

Allvarlig eller varaktig brottslighet har sällan en enda orsak som exempelvis en frånvarande förälder, någon psykiatrisk diagnos, fattigdom eller trauma. Istället handlar det nästan alltid om flera olika faktorer, mer eller mindre synliga för betraktaren, som samverkar komplext. Fungerande insatser för att minska risken att människor börjar med eller återfaller i brott bygger oftast på att man känner till sådana forskningsbaserade orsaksfaktorer. Samt systematiskt utreder vilka av dessa som finns hos och omkring den enskilde brottsligt utagerande personen och därefter använder effektiva och säkra psykologiska, sociala och medicinska behandlingsinsatser för att minska risken. 

Med fokus på barn och unga med utagerande beteende diskuterar jag utifrån forskning och kliniskt-praktiskt arbete vad man kan göra för att förstå och minska risken för allvarligt brottsligt utagerande.  

Niklas Långström är specialistläkare och docent i barn- och ungdomspsykiatri samt medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen. Han har verkat som professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Uppsala universitet och professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet. 

 
 
 

Eamon McCrory
Childhood Trauma and the Brain: What have we learnt from neuroscience?

Eamon McCrory is Professor of Developmental Neuroscience and Psychopathology at UCL, Co-Director of the Developmental Risk and Resilience Unit and Co-Director of the UK Trauma Council (www.uktraumacouncil.org). 

He is also Director of Education and Training at the Anna Freud Centre in London. His research uses brain imaging and psychological approaches to investigate the impact of childhood maltreatment on emotional development and mental health. The long-term aim of his work is to understand how and why mental health problems can unfold following early adversity, and how we might intervene to promote more resilient outcomes for children.

Childhood trauma, in the form of maltreatment and neglect, is one of the strongest predictors of later mental health problems across childhood, adolescence and adulthood. However, the neurobiological mechanisms by which childhood adversity 'gets under the skin' remain poorly understood. Prof. McCrory will highlight the complex relationship between the brain, childhood trauma, the social world and mental health. He will argue that mental health and wellbeing are intrinsically relational phenomena, and it is erroneous to think of them as ‘located’ within an individual or their brain. Rather, we need to think of the brain as a socially embedded organ. The concepts of Stress Generation and Social Thinning will be introduced to illustrate this argument, and implications for prevention and intervention will be noted.
 
 
 

Ann-Charlotte Münger
Barn och unga som bevittnar våld – behovet av samarbete och samverkan mellan skola och socialtjänst

Forskning måste vara till nytta. I mitt arbete som barn-och ungdomsforskare, docent och lektor på Barnafrid använder jag min och andras forskning för att förbättra våldsutsattas barns och unga situation. Min egen forskning utgår från ett barnperspektiv och handlar om hur våra samhälleliga institutioner tillgodoser våldsutsatta barns och ungas behov av skydd, stöd och rätten till delaktighet. Särskilt har jag uppmärksammat hur socialtjänst och förskola/skola identifierar, bemöter och samverkar kring barn och unga som bevittnar våld i nära relationer. Andra samhälleliga aktörer som stått i fokus för min forskning är Stadsmissionen och Bris och deras arbete för att införa ett barnrättsperspektiv på skyddade boende.

Socialtjänsten och skolan har olika uppdrag när det handlar om att skydda och stödja barn och unga när de är utsatta för våld i hemmet. Skolan har en unik möjlighet att upptäcka våld medan socialtjänsten ska utreda skolans misstanke om våld och vid behov skydda och stödja den unga.  I föreläsningen kommer såväl de hinder som möjligheter som präglar samarbetet och samverkan mellan de två institutionerna att presenteras och diskuteras.

 
 
 

Petra Ornstein

Kan man sätta ett pris på lidande? Ett samhällsekonomiskt perspektiv på våld

Petra Ornstein är statistiker och har studerat långsiktiga konsekvenser av våld mot vuxna. Hon arbetar bland annat med utvärderingar inom arbetsmarknadspolitiken, statistiska bedömningar av arbetsförmåga och analyser av arbetsmarknadspolitiska insatsers kostnadseffektivitet

 
 
 

Synne Øien Stensland
Terror går på helsa løs! Utøyastudien, (2011-2020)

Synne Øien Stensland, MD, PhD, er pediater (lege med spesialisering i barnesykdommer) og jobber som forsker ved Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (NKVTS) og har jobbet mange år som lege i distrikt og sentrale strøk, og spesialiseringen i barnesykdommer har Stensland fra universitetssykehuset i Nord-Norge (UNN) i Tromsø og Akershus universitetssykehus. Gjennom klinisk arbeid ble Stensland engasjert i forskning med særlig interesse for betydningen av barns traumeopplevelser for psykiske og kroppslige reaksjoner og sykdom. Stensland jobber nå med vold og traumeforskning innen epidemiologi, behandling, katastrofe- og terrorstudier, og formidling av kunnskap til studenter og klinikere. Fra terroren rammet i 2011 har Stensland vært engasjert i Utøyastudien, der hon de siste årene har vært nestleder. Utøyastudien er ledet av Grete Dyb. I forskningen jobber de tett med unge overlevende og andre brukere.

For ti år siden ble over 500 unge rammet av terroren på Utøya 22.juli 2011. Terroren rammet mange midt i overgangen fra ungdom til ung voksen. Fordi fryktelige, vonde minner lett vekkes og terrorangrepet er en del av hele det norske samfunnets historie har de overlevende måttet leve med konsekvensene av de brutale hendelsene hver eneste dag, gjennom den krevende prosessen det er å ta fatt på voksenlivet. I Utøyastudien har åtte av ti overlevende og mange av deres foreldre valgt å dele sine erfaringer. Studien sammenfatter erfaringsbasert kunnskap fra over 2000 intervjuer over hele landet i perioden fra 2011 til 2020. Ti år etter terroren strever mange fortsatt med posttraumatiske stress reaksjoner, angst, tristhet, sorg, sinne, skam og skyldfølelse. Hodepine, smerter, søvnløshet og utmattelse gjør vondt verre. Vi har sett at utfordringene for mange har stått i kø i tiden etter katastrofen. Utøyastudien har hjulpet de som ønsker hjelp til å komme i kontakt med helsetjenestene. I 2019-20 trengte en av tre slik bistand. Det er mye å hente på god behandling for både posttraumatiske stressreaksjoner og andre psykiske og somatiske plager.

 
 
 

Johanna Thulin
Att avslöja sin våldsutsatthet – barns övervägande och vuxnas responser

Johanna Thulin är socionom och lektor vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning rör främst våld i familjen samt barns delaktighet. Frågor som rör barns rättigheter, delaktighet och uppväxtvillkor är av särskilt intresse. Forskningsresultaten visar att barn är kompetenta aktörer med viktig kunskap om sin situation. Deras röster behövs också för att olika professionella som arbetar med barn ska kunna förbättra sin praktik, i syfte att möta våldsutsatta barns behov.

Föreläsningen tar upp olika övervägande som barn som varit utsatta för fysisk barnmisshandel gör i samband med att de överväger att berätta om sin våldsutsatthet. Barnen berättar hur de vill att en vuxen ska vara för att de ska kunna berätta, men deras berättelser spelar också den maktlöshet de ställs inför när deras berättelse nått den vuxna.

 
 
 

 

Semira Vikström och Erik Hall
Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi?

Semira Vikström är rektor på Visättraskolan och Erik Hall arbetar som biträdande rektor med ansvar för elevhälsan. Semira och Erik har arbetat tillsammans på Visättraskolan - En helt (o)vanlig skola, en kommunal F-6-skola i Huddinge, sedan hösten 2013. Resan där skolan har gått från att vara en bortvalsskola, till en skola som genomsyras av kunskap, trygghet och trivsel har på många sätt uppmärksammats.

Semira och Erik ger konkreta exempel på hur en skola kan organiseras utifrån tanken om en prioriterad elevhälsa som genomsyrar hela skolan. I föreläsningen får du även ta del av konkreta exempel på insatser från skolans samlade elevhälsa som involverar hela personalgruppen på skolan.

Innehåll i föreläsningen:

  • Vikten av en vision och ledord som visar riktningen för verksamheten.
  • Den samlade elevhälsan som en del av det systematiska kvalitetsarbetet
  • Konkreta exempel på insatser från skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.