Alltför många har synrelaterade besvär som suddig syn, grusiga ögon och ont i nacken - som i sin tur har samband med sådant som belysning, placering av dator och andra verktyg, med mera. Hillevi Hemphälä har utvecklat en lättanvänd metod där man med en läsplatta kan göra en synergonomisk bedömning av ljusförhållanden, som exempelvis bländning och ljusstyrka. Hon berättar om vad man ska tänka på för att få god synergonomi, med exempel på bra lösningar – och vanliga belysningsfallgropar. Varde ljus – ett gott ljus!

Alltför många har synrelaterade besvär som suddig syn, grusiga ögon och ont i nacken - som i sin tur har samband med sådant som belysning, placering av dator och andra verktyg, med mera. Hillevi Hemphälä har utvecklat en lättanvänd metod där man med en läsplatta kan göra en synergonomisk bedömning av ljusförhållanden, som exempelvis bländning och ljusstyrka. Hon berättar om vad man ska tänka på för att få god synergonomi, med exempel på bra lösningar – och vanliga belysningsfallgropar. Varde ljus – ett gott ljus!

Exempel på jobb där det gäller att se upp med dessa risker är arbete med lokalvård, styckning i livsmedelsindustri, monteringsarbete, handpaketering och en del byggarbetsuppgifter. Vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala tar forskare fram metoder för att identifiera och riskbedöma handbelastande arbete. De utvärderar en checklista, en skattningsskala och en ny metod för att mäta muskelbelastning. Och vid KTH har de inom ramen för Ramp, arbetat fram en del som handlar om handbelastningar. Ramp är ett verktyg för att hantera belastningsergonomiska risker vid arbeten med manuell hantering.

Exempel på jobb där det gäller att se upp med dessa risker är arbete med lokalvård, styckning i livsmedelsindustri, monteringsarbete, handpaketering och en del byggarbetsuppgifter. Vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala tar forskare fram metoder för att identifiera och riskbedöma handbelastande arbete. De utvärderar en checklista, en skattningsskala och en ny metod för att mäta muskelbelastning. Och vid KTH har de inom ramen för Ramp, arbetat fram en del som handlar om handbelastningar. Ramp är ett verktyg för att hantera belastningsergonomiska risker vid arbeten med manuell hantering.
 

Gerillaergonomi – det är att vi tar det som vi har till hands, och gör det bästa av situationen, oavsett var och hur vi jobbar. För att lyckas med det behöver vi, förutom kunskapen om kroppen, mod att våga gå vår egen väg. Mod att våga sitta lite fult och veta att våra kroppar inte går sönder av det, så länge som vi varierar. Mod att våga släpa fram våra strykbrädor och köra dem som ståbord en stund. Mod att föreslå ståmöten, planera in regelbundna promenader och byta arbetsställning ofta.

I Arbetsmiljöverkets förskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö står det att arbetsgivaren ska klargöra att man inte accepterar kränkande särbehandling på arbetsplatsen, och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det. Arbetsgivaren ska också ha tydliga rutiner för vad man ska göra, om mobbning ändå inträffar. Stefan Blomberg har under många år utrett mobbningsärenden, skrivit boken ”Mobbning på jobbet” och varit huvudförfattare till Mynaks riktlinjer inom området. Han är också forskare och doktorerade 2022, med avhandlingen “Akta dig för icke-stödjande ledare: Modererande effekter av stödjande ledarskap på risker och effekter kopplade till mobbning i arbetslivet”.  Han berättar om mobbning ur både individens och organisationens perspektiv, och talar om vad man ska ha koll på för att tidigt upptäcka tendenser, om hur grogrunden kan se ut, och om beredskap för att ge ett bra stöd till dem som blir utsatta.

Psykologen Ellinor Eriksson har mött och stöttat många chefer under pandemin. Hon berättar om sina erfarenheter från detta, men tar också ett bredare grepp, särskilt på det förebyggande och ”förberedande” arbetsmiljöarbetet när det gäller kris. Det gäller också krishantering i samband med den oro som uppstått i samband med det senaste året med krig och medföljande kris, med kraftigt höjda mat-, el- och bensinpriser, och risk för allt högre bostadsräntor och högre arbetslöshet.

Psykologen Ellinor Eriksson har mött och stöttat många chefer under pandemin. Hon berättar om sina erfarenheter från detta, men tar också ett bredare grepp, särskilt på det förebyggande och ”förberedande” arbetsmiljöarbetet när det gäller kris. Det gäller också krishantering i samband med den oro som uppstått i samband med det senaste året med krig och medföljande kris, med kraftigt höjda mat-, el- och bensinpriser, och risk för allt högre bostadsräntor och högre arbetslöshet.

Det handlar bland annat om att försöka skapa variation i arbetet när det gäller tempo, uppgifter och plats där man arbetar. En annan viktig faktor är arbetsgemenskapen: bra relationer mellan de anställda, ett samarbete som fungerar, och att man visar att man uppskattar varandra. Och arbetet behöver vara hanterbart, så att de anställda har kontroll över sin arbetssituation och möjligheter att påverka, och att reflektera och att hinna avsluta en uppgift innan de påbörjar nästa. Om allt detta har Lina Ejlertsson skrivit i sin doktorsavhandling, och hon har på olika sätt medverkat i skilda verksamheters satsningar på att få till stånd återhämtning under arbetsvardagen.

Det handlar bland annat om att försöka skapa variation i arbetet när det gäller tempo, uppgifter och plats där man arbetar. En annan viktig faktor är arbetsgemenskapen: bra relationer mellan de anställda, ett samarbete som fungerar, och att man visar att man uppskattar varandra. Och arbetet behöver vara hanterbart, så att de anställda har kontroll över sin arbetssituation och möjligheter att påverka, och att reflektera och att hinna avsluta en uppgift innan de påbörjar nästa. Om allt detta har Lina Ejlertsson skrivit i sin doktorsavhandling, och hon har på olika sätt medverkat i skilda verksamheters satsningar på att få till stånd återhämtning under arbetsvardagen.

Ami Hemviken talar om hur sättet vi kommunicerar på kan göra arbetsdagen roligare, snällare och mer produktiv – och förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vad går att göra på organisatorisk nivå för att främja god kommunikation, och motverka riskfaktorer när det gäller kommunikation? Hon har skrivit två böcker som berör dessa frågor: ”Le! Det är inte tanken som räknas. Om vikten av att ha kul på jobbet” och ”Nå in. Nå fram. Få igenom. Medveten kommunikation på jobbet.”

Paula Lejonkula har bland annat arbetat för Prevent med att ta fram checklistor om sexuella trakasserier, utbildade 800 skyddsombud i frågan under första Metooåret, och i över två år arbetat med ett partsgemensamt projekt inom scenkonst. Hon förmedlar fakta och ger inspiration och idéer att ta med sig hem till arbetet med att förebygga och hantera sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Paula Lejonkula har bland annat arbetat för Prevent med att ta fram checklistor om sexuella trakasserier, utbildade 800 skyddsombud i frågan under första Metooåret, och i över två år arbetat med ett partsgemensamt projekt inom scenkonst. Hon förmedlar fakta och ger inspiration och idéer att ta med sig hem till arbetet med att förebygga och hantera sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Vad får föreställningar om “kvinnojobb” och “mansjobb” för konsekvenser för belastning och arbetsglädje? Jämställdhet på arbetsplatsen handlar inte bara om sådant som lön och rekrytering. Det berör också arbetsmiljön och fördelningen av arbetsuppgifter och arbetsplatser. Arbetsmiljöfrågorna och arbetsmiljöarbetet ser ofta olika ut beroende på om det är en arbetsplats med flest män, eller med flest kvinnor, eller om det är blandat. Lena Abrahamsson och Kristina Johansson berättar om forskning om dessa frågor, inom bland annat handel, industri och gruvor.

Vad får föreställningar om “kvinnojobb” och “mansjobb” för konsekvenser för belastning och arbetsglädje? Jämställdhet på arbetsplatsen handlar inte bara om sådant som lön och rekrytering. Det berör också arbetsmiljön och fördelningen av arbetsuppgifter och arbetsplatser. Arbetsmiljöfrågorna och arbetsmiljöarbetet ser ofta olika ut beroende på om det är en arbetsplats med mest män, eller med mest kvinnor, eller om det är blandat. Lena Abrahamsson och Kristina Johansson berättar om forskning dessa frågor, inom bland annat handel, industri och gruvor.

Mikael Rehnberg talar om hur man kan skapa riktlinjer för organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, för att förebygga psykisk ohälsa, och för att väva in detta arbete i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Mikael Rehnberg talar om hur man kan skapa riktlinjer för organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, för att förebygga psykisk ohälsa, och för att väva in detta arbete i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Därför gäller det att få det systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamhetsutveckling att hänga ihop. Avgörande för hur man lyckas åstadkomma allt detta, blir hur man sätter mål och fattar och följer upp beslut för att nå därhän. Om detta talar Ari Riabacke som har doktorerat i risk- och beslutsanalys. Tillsammans med Mona Riabacke har han skrivit boken “Beslutspyramiden: stegen till klokare beslut”.

Vid Umeå universitet har Therese Eskilsson, utifrån sin forskning, utvecklat och prövat ett stöd för chefer: Arbetsplatsdialog för arbetsgivare (Ada). Det är en frågeguide som underlättar att ställa frågor för att få igång en dialog, såväl vid återgång till arbetet som för att förebygga sjukskrivning. Anpassning av arbetet är en viktig del i detta. I samarbete med Prevent och arbetsmarknadens parter har hon tagit fram en digital version, Arbetsplatsdialogen, som har prövats på arbetsplatser. Suntarbetsliv har också använt sig av en del av Therese Eskilssons forskningsresultat, i verktyget Prehabguiden.

Vid Umeå universitet har Therese Eskilsson, utifrån sin forskning, utvecklat och prövat ett stöd för chefer: Arbetsplatsdialog för arbetsgivare (Ada). Det är en frågeguide som underlättar att ställa frågor för att få igång en dialog, såväl vid återgång till arbetet som för att förebygga sjukskrivning. Anpassning av arbetet är en viktig del i detta. I samarbete med Prevent och arbetsmarknadens parter har hon tagit fram en digital version, Arbetsplatsdialogen, som har prövats på arbetsplatser. Suntarbetsliv har också använt sig av en del av Therese Eskilssons forskningsresultat, i verktyget Prehabguiden.

Ett champagnetorn består av glas ställda ovanpå varandra. Genom att hälla i det översta glaset så att det flödar över, rinner champagnen och fyller alla andra glas. Den här ovanliga liknelsen använder Caroline Lornudd för att beskriva hur organisatoriska värden – olika styrsignaler – ” rinner” i en vanlig organisation, från den högsta ledningen. 

Hon har studerat hur styrelser i verksamheter kan främja (eller motverka) ansträngningarna att skapa ett hållbart arbetsliv. Caroline Lornudd menar att det är centralt att man inser att de flesta chefer och medarbetare för det mesta har mycket att göra, och måste välja vad de satsar sin tid på. Det valet påverkas i hög grad av de styrsignaler som kommer från champagneglaset ovanför. Hon ger tips om hur man kan styra och leda för att få ”ett sprudlande prestationsklimat” och en god organisatorisk och social arbetsmiljö.

Ett champagnetorn består av glas ställda ovanpå varandra. Genom att hälla i det översta glaset så att det flödar över, rinner champagnen och fyller alla andra glas. Den här ovanliga liknelsen använder Caroline Lornudd för att beskriva hur organisatoriska värden – olika styrsignaler – ” rinner” nedåt i en vanlig organisation, från den högsta ledningen. Hon har studerat hur styrelser i verksamheter kan främja (eller motverka) ansträngningarna att skapa ett hållbart arbetsliv. Caroline Lornudd menar att det är centralt att man inser att de flesta chefer och medarbetare för det mesta har mycket att göra, och måste välja vad de satsar sin tid på. Det valet påverkas i hög grad av de styrsignaler som kommer från champagneglaset ovanför. Hon ger tips om hur man kan styra och leda för att få ”ett sprudlande prestationsklimat” och en god organisatorisk och social arbetsmiljö.

Talarna beskriver metoder för att arbeta med att ta till vara det som redan fungerar, för att kunna göra mer av det - och för att stärka svaga friskfaktorer. Och de berättar om praktiska erfarenheter och visar exempel på hur andra har gjort.

Robert Persson Asplund har tillsammans med Mikael Rehnberg skrivit rapporten ”Nollvision ger ökad konkurrenskraft – basindustrins investeringar i bättre arbetsmiljö, hälsa och säkerhet”, en kunskapsöversikt publicerad av Industriarbetsgivarna. Han berättar om praktiska och inspirerande exempel på hur man kan tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö, produktivitet och konkurrenskraft. Och han utmanar etablerade uppfattningar om sjukfrånvarokostnader, och talar om att den enskilt största kostnadsposten är produktionsbortfall på grund av ohälsonärvaro.

Robert Persson Asplund har tillsammans med Mikael Rehnberg skrivit rapporten ”Nollvision ger ökad konkurrenskraft – basindustrins investeringar i bättre arbetsmiljö, hälsa och säkerhet”, en kunskapsöversikt publicerad av Industriarbetsgivarna. Han berättar om praktiska och inspirerande exempel på hur man kan tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö, produktivitet och konkurrenskraft. Och han utmanar etablerade uppfattningar om sjukfrånvarokostnader, och talar om att den enskilt största kostnadsposten är produktionsbortfall på grund av ohälsonärvaro.

Skadligt bruk är ett betydande hälsoproblem som orsakar försämrad arbetsförmåga på grund av skador och sjukdomar eller sociala problem. Kristina Sundqvist leder en tvärvetenskaplig forskningsgrupp som studerar hur man på arbetsplatser kan förebygga att medarbetare utvecklar problem med alkohol och vad arbetsplatser och chefer kan göra för att stötta och hjälpa medarbetare.

Skadligt bruk är ett betydande hälsoproblem som orsakar försämrad arbetsförmåga på grund av skador och sjukdomar eller sociala problem. Kristina Sundqvist leder en tvärvetenskaplig forskningsgrupp som studerar hur man på arbetsplatser kan förebygga att medarbetare utvecklar problem med alkohol och vad arbetsplatser och chefer kan göra för att stötta och hjälpa medarbetare.

Hur kan man anpassa arbetsmiljön och uppläggningen av arbetet, så att fler anställda ska vilja och kunna arbeta fram till 67 – och helst fortsätta några år till? Äldre anställda är en tillgång på arbetsplatsen – och för samhället i stort. Men det gäller att aktivt anpassa arbetsplatserna och arbetsmiljön för att minska risken för förtida avgång från arbetslivet. Här berättar fyra forskare om resultat från forskning om vad man kan göra rent konkret.

Fortfarande står många och trevar om “huret”. Hur får man verklig snurr på “SAM-hjulet”, så att det hänger ihop från ax till limpa: undersöka, riskbedöma, åtgärda, kontrollera? Vilka rutiner behöver vi för att hamna rätt, så att inte olika delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet blir som åtskilda öar? Är arbetsmiljöpolicyn något som “alla har men ingen känner till”, en dammsamlare i pärmen på hyllan (eller i mappen i datorn)? Hur får man en arbetsmiljöpolicy som säger mer än att man ska följa arbetsmiljölagen, och som går att använda praktiskt när man ute i verksamheten ska prioritera och fördela resurser, och står inför utvecklings- och förändringsprojekt? Fortfarande tycker många att det är svårt att få till det med SAM och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön - hur gör man med den på skyddsronden, hur gör man riskobservationer och rapporterar tillbud? Cecilia Österholm, utbildare med bakgrund som forskare, ger råd och rekommendatiom vad man kan göra.

Fortfarande står många och trevar om “huret”. Hur får man verklig snurr på “SAM-hjulet”, så att det hänger ihop från ax till limpa: undersöka, riskbedöma, åtgärda, kontrollera? Vilka rutiner behöver vi för att hamna rätt, så att inte olika delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet blir som åtskilda öar? Är arbetsmiljöpolicyn något som “alla har men ingen känner till”, en dammsamlare i pärmen på hyllan (eller i mappen i datorn)? Hur får man en arbetsmiljöpolicy som säger mer än att man ska följa arbetsmiljölagen, och som går att använda praktiskt när man ute i verksamheten ska prioritera och fördela resurser, och står inför utvecklings- och förändringsprojekt? Fortfarande tycker många att det är svårt att få till det med SAM och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön - hur gör man med den på skyddsronden, hur gör man riskobservationer och rapporterar tillbud? Cecilia Österholm, utbildare med bakgrund som forskare, ger råd och rekommendatiom vad man kan göra.

När pandemin kom var arbetsmarknadens parter mycket snabba på att gemensamt, genom Afa Försäkring, satsa stort på forskning om effekterna på arbetslivet: 37 projekt fick sammanlagt 100 miljoner kronor. Nu tickar resultaten in. Tre forskare samtalar om sina projekt, utifrån bland annat dessa tre frågor:

• Hur kan pandemierfarenheterna underlätta att klara kriser och större förändringar?  
• Många verksamheter ställde om till en stor flexibilitet när det gäller var, när och hur anställda arbetar - hur kan man få ett hållbart lärande när skillnaderna blir stora?  
• Vad händer med “professioner i pandemins skugga", som lärare och socionomer, när man i osäkra tider förändrar hur man styr arbetet?  

Det ska bli lättare att hitta, förstå och använda arbetsmiljöreglerna. För att göra det har man på Arbetsmiljöverket gått igenom de 2 300 paragraferna som finns i nuvarande 67 föreskrifter och sorterat in dem i 15 nya föreskrifter. Dessa föreskrifter kommer också att finnas i ett digitalt format. Talare från Arbetsmiljöverket berättar om resultaten av arbetet med regelförnyelsen - varför det ser ut som det gör, och hur det kommer att fungera när föreskrifterna i den nya strukturen börjar gälla den 1 januari 2025. 

Dessa frågor har forskare i Umeå och Stockholm studerat i två projekt och de kommer med konkreta råd om vad som går att göra. Det här är ett område som många funderar på, eftersom mer än varannan ung chef, enligt en undersökning, funderar på att sluta. Ofta är det av skäl som har med arbetsmiljö och arbetsförhållanden att göra.

Dessa frågor har forskare i Umeå och Stockholm studerat i två projekt och de kommer med konkreta råd om vad som går att göra. Det här är ett område som många funderar på, eftersom mer än varannan ung chef, enligt en undersökning, funderar på att sluta. Ofta är det av skäl som har med arbetsmiljö och arbetsförhållanden att göra.

”Ledarskapets betydelse för medarbetares välbefinnande och prestation” heter en kunskapssammanställning som Myndigheten för arbetsmiljökunskap gav ut 2022. Där framgår bland annat att det i stort sett aldrig handlar om chefer som individer är ”goda” eller ”onda”. Istället handlar det om ledarbeteenden, och vilka organisatoriska förutsättningar som chefer har. Om detta berättar Anders Stenling, en av författarna till kunskapssammanställningen. Han tillhör en forskargrupp som i flera projekt har studerat konstruktiva ledarskapsbeteenden och deras motsatser. Chefen kan genom sitt beteende främja god organisatorisk och social arbetsmiljö, och de anställdas välbefinnande och prestation!

”Ledarskapets betydelse för medarbetares välbefinnande och prestation” heter en kunskapssammanställning som Myndigheten för arbetsmiljökunskap gav ut 2022. Där framgår bland annat att det i stort sett aldrig handlar om chefer som individer är ”goda” eller ”onda”. Istället handlar det om ledarbeteenden, och vilka organisatoriska förutsättningar som chefer har. Om detta berättar Anders Stenling, en av författarna till kunskapssammanställningen. Han tillhör en forskargrupp som i flera projekt har studerat konstruktiva ledarskapsbeteenden och deras motsatser. Chefen kan genom sitt beteende främja god organisatorisk och social arbetsmiljö, och de anställdas välbefinnande och prestation!

Pandemitidens stora ”hemflyttning” av arbetet, som berörde cirka hälften av alla anställda, förstärkte den här utvecklingen. Hur kan man använda den nya teknikens möjligheter på ett sätt som är hållbart för individen? Kristina Palm beskriver olika strategier som individer har för att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv. Hon ger konkreta råd och rekommendationer, och presenterar checklistor.

Pandemitidens stora ”hemflyttning” av arbetet, som berörde cirka hälften av alla anställda, förstärkte den här utvecklingen. Hur kan man använda den nya teknikens möjligheter på ett sätt som är hållbart för individen? Kristina Palm beskriver olika strategier som individer har för att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv. Hon ger konkreta råd och rekommendationer, och presenterar checklistor.

Fungerar detta i praktiken? Vilka fördelar och nackdelar finns det? Tekniken kallas för ”Virtual reality”, VR, och hittills är det mest datorspelsvärlden som använt och utvecklat den. Kan man använda det också på jobbet, för att arbeta på nya sätt? Kan man för vissa uppgifter ersätta datorn med en ”informationsvägg”, som man hanterar med sina händer? Cecilia Berlin och Maral Babapour Chafi forskar om en teknik som ännu inte är vanlig på arbetsplatser, och undersöker dess möjliga konsekvenser för arbetsmiljö och välbefinnande. 

• Hur påverkar tekniken hur människor beter sig, mår och presterar?
• Varför bestämmer de sig för att använda eller undvika tekniken?
• Kan nya risker ersätta gamla: VR-nacke istället för musarm?
• Vad händer med hur människor kan koncentrera sig, och kommunicera och samarbeta med andra?

Fungerar detta i praktiken? Vilka fördelar och nackdelar finns det? Tekniken kallas för ”Virtual reality”, VR, och hittills är det mest datorspelsvärlden som använt och utvecklat den. Kan man använda det också på jobbet, för att arbeta på nya sätt? Kan man för vissa uppgifter ersätta datorn med en ”informationsvägg”, som man hanterar med sina händer? Cecilia Berlin och Maral Babapour Chafi forskar om en teknik som ännu inte är vanlig på arbetsplatser, och undersöker dess möjliga konsekvenser för arbetsmiljö och välbefinnande. 

• Hur påverkar tekniken hur människor beter sig, mår och presterar?
• Varför bestämmer de sig för att använda eller undvika tekniken?
• Kan nya risker ersätta gamla: VR-nacke istället för musarm?
• Vad händer med hur människor kan koncentrera sig, och kommunicera och samarbeta med andra?

Det går att återanvända erfarenheter från tidigare skeden i datorisering och utveckling av IT-stöd. AI, automatisering i olika former och robotar började man ju faktiskt använda redan för mer än ett halvt sekel sedan! Detta är ett av budskapen i “Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (2022), som är en kunskapssammanställning för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. En av författarna är Åsa Cajander, som har forskat mycket om ny teknik i arbetslivet. Hon berättar om vad forskarna idag vet - och tror - om utvecklingen inom det här området de närmaste åren. Och hon ger råd om saker att tänka på när man vill arbeta för en god automatisering, och användning av AI som främjar en god arbetsmiljö.

Det går att återanvända erfarenheter från tidigare skeden i datorisering och utveckling av IT-stöd. AI, automatisering i olika former och robotar började man ju faktiskt använda redan för mer än ett halvt sekel sedan! Detta är ett av budskapen i “Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (2022), som är en kunskapssammanställning för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. En av författarna är Åsa Cajander, som har forskat mycket om ny teknik i arbetslivet. Hon berättar om vad forskarna idag vet - och tror - om utvecklingen inom det här området de närmaste åren. Och hon ger råd om saker att tänka på när man vill arbeta för en god automatisering, och användning av AI som främjar en god arbetsmiljö.

Det här diskuterar nio forskare i tre kapitel i boken ”Framtidens arbetsliv. Arbetsvillkor och arbetsmiljö” som kom 2022. Utifrån sin forskning behandlar de vad som kan hända inom olika sektorer. De målar de upp utopier och dystopier i kommunerna, framförallt vården och omsorgen. De frågar om nya tekniksprång i industrin handlar om ”vargen kommer” eller ”Guds gåva till mänskligheten”. Och de diskuterar vad som händer med kontorsarbetares arbetsmiljö när allt färre går varje dag till sin fasta arbetsplats på kontoret. 

Tre av författarna talar i det här passet om kärnfrågorna i de möjliga teknikframtiderna, om skillnader och likheter, och om vad man kan göra för att tillvarata teknikens möjligheter att förbättra arbetsmiljön. 

Människans stenåldershjärnor är inte gjorda för dagens växande informationsflod, och alla ständigt förändrade programvaror, i alla typer av arbete. Och allt detta påverkar särskilt arbetsminnet, det vill säga vår förmåga att lagra och bearbeta information i stunden.

Anställda är, i genomsnitt, utsatta för tjugo störningsmoment i timmen, eller ett var tredje minut. Anställda gör numera många saker samtidigt (“multitasking”), som att sitta i en telefonkonferens och samtidigt läsa e-post och arbetsdokument.

Inte underligt då om människor glömmer och får koncentrationssvårigheter.

Men man kan också med teknikens hjälp göra det lättare att hantera information, och anpassa hur man arbetar till de begränsningar som vi människor har. Det går också att använda teknik för träna upp arbetsminnet, i viss utsträckning. Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap och har skrivit böckerna “Den översvämmade hjärnan”, “Den lärande hjärnan”, ”Hjärnan, gener och jävlar anamma” och “Framtidens digitala lärande”. I det här föredraget om vad som krävs för mer hjärnvänliga arbetsplatser, kommer han också in på särskilt barns och ungas lärande. Vad kan tänkas hända i arbetslivet när de unga vuxna, som vuxit upp med internet, sociala medier, datorspel och digitalisering i förskola och skola, börjar jobba? Och hur kan tekniken, på gott och ont, påverka det livslånga lärandet i arbetslivet?

Region Blekinge är verksamma inom hälso- och sjukvård, folkhälsa, regional tillväxt, infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och bildning.

IA-systemet möjliggöra en enkel rapportering och systematisk hantering av risker på arbetsplatsen. Produktutveckling sker hos Afa Försäkring i samverkan med branschorganisationer och på uppdrag av arbetsmarknadens parter. IA-systemet är tillgängligt för alla svenska organisationer som har någon av Afa Försäkrings arbetsskadeförsäkringar och används idag av cirka 3 600 organisationer med sammanlagt fler än 1,5 miljoner anställda inom ett 40-tal branscher runtom i världen.

Ibland kan arbetsmiljöarbetet upplevas som komplext och omfattande. Många vet vad som ska göras men inte riktigt hur. Med stöd av SAM-verkstan jobbar ni tillsammans, chef, skyddsombud och medarbetare, med aktiviteter som får SAM-hjulet att snurra. Då skapar ni goda förutsättningar för bättre arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten.

Verktyget passar både för dig som är ny och för dig som är mer erfaren i din roll. Ni kan välja på att jobba med fem fristående aktiviteter för att få struktur, engagemang och fart i arbetsmiljöarbetet.

Tänk dig att arbeta på ett ställe där man håller reda på vad forskare inom arbetsmiljö kommer fram till, och sedan använder kunskapen för att skapa en bättre arbetsplats. Det är nu möjligt - på suntarbetsliv.se hittar du en mängd olika ”femmor” i syfte att få igång dialogen på arbetsplatsen.

I varje femma finns det en inspirerande fem-minutersfilm, konkreta frågor att prata om i grupp och tips på hur ni kan jobba vidare. De år utformade för att enkelt kunna användas på till exempel en arbetsplatsträff eller ett ledningsgruppsmöte. Börja prata forskning på jobbet!

Suntarbetslivs friskfaktorverktyg ska få fler att agera medvetet och aktivt för att stärka friskfaktorer i arbetsgruppen. Hur har ni det? Hur vill ni ha det? Verktyget synliggör det ni redan gör som är bra. Jobba medvetet och aktivt med att stärka önskad friskfaktor och fokusera på det ni kan påverka. Vilka förutsättningar finns på plats och vilka behöver stärkas för att få en friskare arbetsplats? Verktyget ger också stöd för att hålla i förändringsarbetet och för att följa upp hur det går. Kom och få förhandsinformation!

Ledarskapet är en viktig pusselbit för att få det hybrida kontoret att fungera. Vi demonstrerar verktyget Hälsofrämjande ledarskap, med handfasta metoder om hur du kan arbeta med hälsofrämjande ledarskap i vardagen. Verktyget är till för dig som vill hjälpa din arbetsgrupp att nå nya höjder – genom ett ledarskap där du förstärker det ni är bra på. Du får också veta hur förändringsarbetet vid övergången till hybridkontor hänger ihop med arbetsmiljöarbetet, och hur viktigt det är med samverkan mellan chefer och anställda. Allt vi visar upp är framtaget av Prevent i samarbete med arbetsmarknadens parter.

I spelet Inkludo lär ni er mer om er själva och får i gång konstruktiva samtal om hur ni har det på er arbetsplats och hur ni vill ha det framöver. Kom och testa att spela med hjälp av din mobil! Inkludo tar tempen i realtid, så att gruppens resultat ska kunna diskuteras direkt. Inkludo är framtaget av Prevent och arbetsmarknadens parter i ett projekt om kränkande särbehandling. Spelet är kostnadsfritt och kan användas vid till exempel en arbetsplatsträff.

I spelet Inkludo lär ni er mer om er själva och får i gång konstruktiva samtal om hur ni har det på er arbetsplats och hur ni vill ha det framöver. Kom och testa att spela med hjälp av din mobil! Inkludo tar tempen i realtid, så att gruppens resultat ska kunna diskuteras direkt. Inkludo är framtaget av Prevent och arbetsmarknadens parter i ett projekt om kränkande särbehandling. Spelet är kostnadsfritt och kan användas vid till exempel en arbetsplatsträff.

Känner du dig trygg och säker på din arbetsplats? Har ni koll på risker och rutiner? Oavsett utmaningar går det att arbeta förebyggande mot hot och våld på arbetet. I Säkerhetsdialogen hittar du stöd i att förebygga på bästa sätt:

• Få i gång dialogen genom filmer och aktiviteter
• Hantera hot och våld inom SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete)
• Lär er vikten av tillbudsrapportering
• Få vägledning vid akut händelse
• Stöd i form av skyddsronder och checklistor

Här lär du dig hantera svåra situationer som kan uppstå, till exempel kränkningar, och hur man bemöter upprörda eller hotfulla gäster. Guide genom utbildningen är Sveriges mästerkock 2020 Sofia Henriksson. Utbildningen tar omkring en timme att genomföra och är kostnadsfri. Kom och se smakprov från utbildningen och få tips på hur du med hjälp av handledning och guide kan arbeta med utbildningen i en arbetsgrupp eller för elever.

Filmerna fungerar som pratstartare och hjälper oss att samtala om hur vår egen arbetsplats skulle kunna bli mer hjärnvänlig. De handlar bland annat om hur man gör för att få bättre fokus i arbetet, hur man lär sig nya saker och om varför multitasking inte fungerar. Du får också tips om hur du kan använda både filmerna och de tillhörande diskussionsfrågorna i arbetsgruppen. Materialet är framtaget av Prevent tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Ett visst mått av stress är en naturlig del av arbetslivet, och i lagom mängd något positivt som får oss att fokusera, samla kraft och prestera. Däremot ska ingen behöva bli sjuk av stress på jobbet. Osund stress har ofta sina orsaker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Stressdialogen är till för alla arbetsgrupper och passar att användas på arbetsplatsträffar eller liknande möten. Dialogen i arbetsgruppen bidrar till att ni:

• Lär er känna igen tidiga signaler.
• Får koll på orsaker till stress i arbetet.
• Identifierar åtgärder som minskar stress.

Genom att skicka ut OSA-enkäten till alla anställda får ni svar på vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Till exempel får ni reda på om alla behandlas jämlikt, hur bra ni är på att samarbeta, hur ledarskapet fungerar och om någon eller några utsätts för kränkande särbehandling. Utifrån svaren kan ni sedan diskutera fram åtgärder som passar medarbetarna och verksamheten. Kom och se hur OSA-enkäten fungerar och hur ni kan använda er av verktyget för att få en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. OSA-enkäten är kostnadsfri och framtagen av Prevent tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Kom och se hur du kan använda dig av checklistorna i det dagliga arbetsmiljöarbetet! Du får tips om hur du fyller i dem, och hur de ifyllda checklistorna sedan kan utgöra en handlingsplan för att riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljöarbetet. Hos Prevent finns omkring 200 checklistor för olika ämnen och branscher, framtagna tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Med Afa Försäkrings statistikverktyg kan du ta ut egen statistik. Det finns statistik om arbetsskador och sjukfrånvaro för olika yrkesgrupper uppdelat både på kön och ålder. Informationen kommer från vår skadedatabas, det vill säga från de försäkringsärenden som Afa Försäkring hanterar. 9 av 10 har en eller flera av de kollektivavtalade försäkringar som ger extra ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Arbetsskade- och sjukförsäkringsärenden utgör majoriteten av våra försäkringsärenden. Statistikverktyget innehåller statistik från Afa Försäkrings årsrapport "Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro". Allt finns tillgängligt i ett webbgränssnitt där du med några enkla klick kan ta ut egen statistik när du behöver det.

Talare

Elin Henriksson

Analytiker och statistiker, Afa Försäkring

Emil Askestad

Analytiker, Afa Försäkring

Med Afa Försäkrings statistikverktyg kan du ta ut egen statistik. Det finns statistik om arbetsskador och sjukfrånvaro för olika yrkesgrupper uppdelat både på kön och ålder. Informationen kommer från vår skadedatabas, det vill säga från de försäkringsärenden som Afa Försäkring hanterar. 9 av 10 har en eller flera av de kollektivavtalade försäkringar som ger extra ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Arbetsskade- och sjukförsäkringsärenden utgör majoriteten av våra försäkringsärenden. Statistikverktyget innehåller statistik från Afa Försäkrings årsrapport "Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro". Allt finns tillgängligt i ett webbgränssnitt där du med några enkla klick kan ta ut egen statistik när du behöver det.

Distans- och hybridarbete ställer nya krav på arbetslivet. Att kunna arbeta hemifrån ger en större möjlighet att skapa balans mellan arbete och fritid för många, men det sker inte utan utmaningar. Ett problem är att gränsen mellan arbete och övrigt liv blivit otydligare. När kontoret flyttar in i hemmet och kollegorna följer med i mobilen eller datorn kan det bli svårare att veta hur tillgängliga vi behöver vara. Vilken är din bästa strategi för att hantera dessa gränser? Och tänk på att den strategi du väljer blir ju din kollegas arbetsmiljö. Under detta pass får du testa på en aktivitet som du kan ta med dig hem för att jobba med i din arbetsgrupp.

I vissa branscher är andelen högre, framförallt vård och omsorg (nära 12 procent) och transporter (nära 9 procent), men problemen kan dyka upp i många typer av verksamheter. Följderna av hot och våld kan för individen bli allvarliga och  långvariga.

Torbjörn Hellmouth berättar om hur man genom att förebygga kan undvika många hot- och våldhändelser, och minska effekterna. Han talar om faktorer som ökar risken för hotfulla situationer, strategier för att förebygga och minska risker, och metoder för att hantera hotfulla situationer akut. Han ger vetenskapliga perspektiv på aggressivitet och hotfulla klienter, verktyg för att ge negativa besked och upprätthålla viktiga principer och regler, och enkla modeller för analys av svåra situationer.

Vidare beskriver Torbjörn Hellmouth varför medarbetare reagerar och påverkas väldigt olika av en till det yttre likartad hotfull situation. Detta faktum påverkar omfattning och form av stödinsats för olika medarbetare.

I vissa branscher är andelen högre, framförallt vård och omsorg (nära 12 procent) och transporter (nära 9 procent), men problemen kan dyka upp i många typer av verksamheter. Följderna av hot och våld kan för individen bli allvarliga och långvariga.

Torbjörn berättar om hur man genom att förebygga kan undvika många hot- och våldhändelser, och minska effekterna. Han talar om faktorer som ökar risken för hotfulla situationer, strategier för att förebygga och minska risker, och metoder för att hantera hotfulla situationer akut. Han ger vetenskapliga perspektiv på aggressivitet och hotfulla klienter, verktyg för att ge negativa besked och upprätthålla viktiga principer och regler, och enkla modeller för analys av svåra situationer.

Vidare beskriver Torbjörn varför medarbetare reagerar och påverkas väldigt olika av en till det yttre likartad hotfull situation. Detta faktum påverkar omfattning och form av stödinsats för olika medarbetare.

 För nyanlända invandrare är allt är nytt – språket, kulturen och de sociala koderna – och det blir lätt att man känner sig osynlig som person. Han talar om vikten av att visa att vi ser varandra – ett “hej” kan rädda ett liv. När man väl har lärt känna varandra spelar det ingen roll varifrån man kommer eller vilken religion man har. Med humor, värme och skratt får du nya insikter om vad mångfald kan innebära.

Befolkningsutvecklingen i Sverige gör att efterfrågan på arbetskraft ökar mer än utbudet. Medellivslängden ökar, samtidigt som vi ägnar allt mindre del av livet åt att förvärvsarbeta. 

• Hur skapar vi förutsättningar för ett hållbart arbetsliv där fler orkar, kan och vill arbeta längre? 

• Hur blir man en attraktiv arbetsgivare i den ökande konkurrensen om arbetskraft? 

• När man talar om “arbetsgivarvarumärke” - är detta kopplat till verksamhetens arbetsmiljöarbete? Finns det något förbättringsutrymme?  

Om detta talar och samtalar tre aktörer, som utifrån olika perspektiv tampas sådana frågor.

IT-systemen på jobbet påverkar arbetsmiljö och de kan både öka och minska arbetsbelastningen, och öka och minska stressen. De kan vara svåra att lära sig att behärska när de blir fler och vi inte använder dem ofta. En dålig digital arbetsmiljö skapar problem när det gäller det kognitiva: hur vi uppfattar, lär och minns saker.

Detta pass ger en överblick om vad digital arbetsmiljö är, vilka utmaningar som finns att tackla, och framförallt konkreta råd och tips på hur man, som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, kan arbeta med dessa frågor, och vilka verktyg som finns hos Suntarbetsliv och Prevent.

Jonas Söderström har skrivit boken “Jävla skitsystem” och har arbetat med användarperspektiv på i -system i snart 30 år.

IT-systemen på jobbet påverkar arbetsmiljö och de kan både öka och minska arbetsbelastningen, och öka och minska stressen. De kan vara svåra att lära sig att behärska när de blir fler och vi inte använder dem ofta. En dålig digital arbetsmiljö skapar problem när det gäller det kognitiva: hur vi uppfattar, lär och minns saker.

Detta pass ger en överblick om vad digital arbetsmiljö är, vilka utmaningar som finns att tackla, och framförallt konkreta råd och tips på hur man, som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, kan arbeta med dessa frågor, och vilka verktyg som finns hos Suntarbetsliv och Prevent.

Jonas Söderström har skrivit boken “Jävla skitsystem” och har arbetat med användarperspektiv på i -system i snart 30 år.