Värmlandsrådskonferens 17-18 juni
Program
17 juni
Välkommen
Fredrik Larsson Region Värmland, Peter Söderström Arvika kommun, Jenny Höög moderator
Utvärdering av Samverkansavtal-Värmland
Magnus Persson, konsult, Jenny Höög moderator
Presentation Samverkansavtal Värmland - Utvärdering våren 2021 (pdf)
Presentation Samverkansavtal Värmland - Analys och rekommendationer (pdf)
Rapport utvärdering av samverkansavtal (pdf)
Utvärdering av samverkansavtal fortsätter, diskussion i mindre grupper sammanfattning samt dialog kring hur vi går vidare
Magnus Persson, konsult, Jenny Höög moderator
Sammanfattning av dag 1, avslutning för dagen.
Under ledning av moderator Jenny Höög
18 juni
Inledning dag 2 samt återkoppling från torsdagen
Under ledning av moderator Jenny Höög
Ställningstagande om gemensamma resurser
Lars Christensen Region Värmland
Ställningstagande Gemensamma resurser (pdf)
Gemensamma resurser (pdf)
Ställningstagande Framtida etableringsfunktion Värmland
Annika Lomarker Grums kommun och Martin Willèn Kristinehamns kommun
Ställningstaganden Etableringsfunktion i Värmland (pdf)
VR 18 juni - etableringsfunktion (pdf)
Region Värmlands regionplan 2022 – övergripande del samt lite mer kring områdena hälso- och sjukvård, regional utveckling, kollektivtrafik och kultur- och bildning
Peter Bäckstrand, Lena Gjevert, Eleonore Åkerlund, Mattias Bergh, Henrik Svensson, Region Värmland
Värmlandsrådet 18 juni- regionplan och verksamhetsområden (pdf)
Nationell och regional plan för transportinfrastruktur
Mattias Landin och Marcus Smedman Region Värmland
Värmlandsrådet nationell och regional plan för infrastruktur (pdf)
Avslutande reflektioner över dagarna, har vi uppnått det vi ville?
Under ledning av moderator Jenny Höög
Minnesanteckningar från Värmlandsrådetskonferens den 17-18 juni 2021
Inbjudan till mötet går till samtliga kommunstyrelseordföranden i länet samt ytterligare en förtroendevald från respektive kommun, till presidierna i Region Värmlands regionstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd samt till ordförande och vice ordförande i regional utvecklingsnämnd, kollektivtrafiknämnd samt kultur- och bildningsnämnd. Inbjudan går även till samtliga kommundirektörer i länet och regiondirektör, biträdande regiondirektör samt regional utvecklingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, trafikdirektör och kultur- och folkhälsodirektör.
17 juni 2021, första dagen
Välkommen
Jenny Höög, moderator
Jenny Höög inleder Värmlandsrådets tvådagarskonferens med att konstatera att en sådan här träff gärna hade fått vara i fysisk form för att även ge tid att mingla, lära känna varandra och prata runt fikaborden. Den här gången genomförs konferensen istället som en TV-sändning där endast några få personer finns på plats på Karlstad CCC, övriga drygt 60 deltagare finns med via länk. I den digitala plattformen Zoom finns möjligheter att ses och diskutera även i mindre grupper, vilket kommer att ske löpande under båda dagarna. Frågor kan ställas via chatten.
Inledning
Fredrik Larsson, Region Värmland
”Nu har vi två spännande dagar framför oss. Idag ska vi ägna tiden åt vårt samverkansavtal och se på den utvärdering som har gjorts av vårt sätt att samverka mellan kommunerna och Region Värmland.”
Peter Söderström, Arvika kommun
”Vårt första år efter regionbildningen förlöpte ju någorlunda normalt, men det var ett uppstartsår. Sedan kom pandemin. Efter Magnus Perssons presentation ska vi landa i slutsatser och diskutera hur vi tar nästa steg tillsammans.”
Utvärdering av Samverkansavtal-Värmland
Magnus Persson, konsult, Grecko AB
Jenny Höög moderator
Uppvärmning
Programpunkten mjukstartar med två frågor som får svar via Mentimeter.
– Om Värmland var en bil, vilket märke?
– Vilka är dina förväntningar på dessa två dagar
Utvärderingen
Under februari och mars 2021 har konsulten Magnus Persson, Grecko AB intervjuat 44 politiker och tjänstepersoner hos parterna i syfte att utvärdera samverkansavtalet ur olika perspektiv. Nu finns han med i studion på Karlstad CCC för att ge en övergripande sammanställning av vad som har kommit fram i intervjuerna, presentera sina slutsatser och förmedla rekommendationer för framtiden.
Samverkansavtalets parter är Region Värmland och länets 16 kommuner. Avtalet är beslutat i samtliga 17 fullmäktigeförsamlingar och gäller från 1 januari 2019. Redan från start beslutades även att en utvärdering av avtalet skulle göras efter två år med hjälp av en extern konsult.
Värmlandsrådets arbetsgrupp för utvärderingen är:
Efter intervjuerna har flera avstämningar skett med arbetsgruppen och dagens workshop i Värmlandsrådet innebär en återkoppling till hela Värmlandsrådet med chans att diskutera resultat och rekommendationer i mindre grupper. De synpunkter, tankar och frågeställningar som grupperna har kompletterar Magnus Perssons underlag och finns med i det slutliga arbetet med rapporten, vars slutliga version ska levereras den 28 juni 2021.
Arbetsblock för dagens workshop om samverkansavtalet
A/ Vad har ni sagt i intervjuerna? Reflektera i grupper. Något som förvånar? Något viktigt som saknas?
B/ Analys och rekommendationer. Reflektera i grupper. Roller och uppdrag med fokus på VR och VRAU. Ordning och reda
C/ Avslutning (Fredrik Larsson och Peter Söderström summerar)
Återkoppling efter diskussioner i mindre grupper
(svar finns även i pdf ovan med sammanställning av Mentimeter-svaren)
Diskussionsfråga: Ser ni något i intervjusvaren som förvånar?
Grupp 1
Vi ser inte något som förvånar oss. Det som har presenterats stämmer väl överens med våra egna synpunkter. Vi konstaterade även att vi befinner oss i en lärprocess, allt kan inte vara på plats från start.
Det finns många bra samarbeten som sker utanför samverkansavtalet. Vi behöver se hur dessa förhåller sig till varandra.
Grupp 4
Vi ser inte något som förvånar oss, det mesta är lyft redan. Vi hade ingen längre diskussion.
Grupp 7
Träffarna mellan kommunstyrelseordförandena har utvecklats under pandemin vilket har gjort att kommundirektörerna hamnat lite vid sidan om. Vi diskuterade även vilka frågor vi tycker ska komma upp i VRAU respektive VR.
Diskussionsfråga: Är det något viktigt perspektiv som saknas?
Grupp 1
Det är en bra rapport och vi saknar inte något perspektiv.
Grupp 13
Vi diskuterade kring förhållandet mellan Nya perspektiv och andra samverkansforum. Vi konstaterade också att Region Värmlands inre organisation har betydelse för Värmlandsrådets arbete.
Grupp 9
Vi diskuterade kring näringslivsfrågor, kompetensfrågor och Värmlandsstrategin. Vi ser utmaningar kopplade till ungdomsarbetslösheten efter pandemin. Det kommer att vara en prioriterad fråga för många kommuner och även för Region Värmland. Det har varit ett bra genomfört arbete med Värmlandsstrategin.
Grupp 3
Vi diskuterade vikten av att involvera kommunerna på ett tidigt stadium och på vilket sätt frågor hamnar på agendan. Vi behöver hitta en lösning på detta. Ett alternativ kan vara att på alla kommunstyrelsemöten i kommunerna finns en fast punkt där man både ger och tar emot information för att ha en ständigt levande dialog med Värmlandsrådet. Vi saknade alltså ”huret ” som perspektiv samt hur vi involverar kommunerna.
Fortsättning utvärdering av Samverkansavtal-Värmland
Magnus Persson, konsult, Grecko AB
Jenny Höög moderator
Under eftermiddagen fortsätter Magnus Persson sin presentation och nu handlar det om analys och rekommendationer. Han konstaterar att regionbildningen och samverkansavtalet innebar en ny spelplan, ett nytt regelverk och en att Värmlandsrådet är en ny viktig arena. Det första året behöver ses som ett uppstartsår och det andra blev ett år präglat av en pandemi.
Rekommendationer
Magnus Persson konstaterar att de rekommendationer han presenterar bygger på det underlag han har fått genom vårens intervjuer samt de egna erfarenheter och lärdomar han bär med sig efter att ha arbetat med utvecklingsfrågor och organisering av samverkan i en rad andra regioner.
Systematiska utvecklingssamtal
Region Värmlands formella uppdrag att samverka med kommunerna kopplas till samverkansstrukturen
Etablera sakområdesråd som dialogforum för förtroendevalda
Utveckla en systematisk relation till Nya perspektiv
Bred information hör hemma i Värmlandsrådet
Tydliggör process-/beslutslogik
Värmlandsrådet tillför perspektiv och gör inspel – arbetsutskottet tar ställning
Värmlandsrådets arbetsutskotts status behöver hojas
Mellankommunala frågor och Värmlandsrådet
Värmlandsrådets arbetsgrupps roll behöver tydliggöras
Beredningsprocessen bör bli tydligare
Organiserad återkoppling på ”hemmaplan”
Ny hemsida och utvecklat årshjul är viktiga verktyg
Mötesrutiner och dokumentation bör ses över
Återkoppling efter diskussioner i mindre grupper
Diskussionsfråga: Bör Värmlandsrådet och Värmlandsrådets arbetsutskott ta de roller som rekommenderas? Motivera!
Grupp 7
Magnus Persson har gjort en klockren analys och vi tycker att vi ska jobba vidare på de rekommendationer som ges.
Grupp 3
Vi anser att det finns goda skäl för att gå vidare enligt den rekommendation som ges. Det är också viktigt med minnesanteckningar från arbetsutskottet.
Grupp 10
Vi ställer oss också bakom det som har redovisats för oss. Precis som intervjuerna har visat så upplever vi att nätverket med kso är det som har fungerat bäst, men vi får ta med oss de goda erfarenheterna framåt för samverkan och tillit. Det är bra att få en tydlig struktur över roller och möten.
Diskussionsfråga: Hur ser du på att Region Värmland bör tar sitt ansvar för att samverka med kommunerna genom att använda ”sakområdesråd” för denna samverkan?
Grupp 2
Vi tycker att vi ska jobba vidare med den frågan och få i gång sakområdesråd kopplade till de uppdrag som regionen har.
Grupp 8
Vi håller med om rekommendationen om sakområdesråd. Det fanns i gruppen även funderingar på andra saker som behöver lösas, till exempel att säkerställa att det finns en återkoppling och förankringsprocess mellan Värmlandsrådet och de olika parternas organisationer. Samma sak gäller för dessa sakområdesråd. Annars finns en risk att ärenden pågår parallellt och då förlorar kommunledningen kontrollen över vad som sker samtidigt på olika arenor.
Förankringsprocesser är bra för samverkan generellt.
Sedan behöver vi fundera på hur vi delar in och drar gränser mellan sakområden, det finns säkert beröringspunkter och ibland även samma funktion som har ansvaret.
Geografin är ytterligare en fundering vi hade uppe i gruppen. Värmland består i praktiken av fem mindre regioner med olika behov och förutsättningar. Vi har inga konkreta förslag på hur det ska hanteras, men det var en fråga som vi nämnde.
Grupp 11
Vi tror att det kan vara bra med sakområdesråd men känner oss osäkra på dess utformning och vill gärna få ett förtydligande kring detta.
Grupp 12
Vi var inte helt överens i gruppen, men vi var överens om att det behöver diskuteras mer. Vi tycker att det finns oklarheter kring på vilken nivå vi menar och vem som ska representeras. Vi tycker att det är bra om de utgår från regionens struktur. Vi är i grunden positiva till en utveckling av området.
Grupp 5
Det är viktigt att vi har klart för oss vad som ska lösas så att det inte skapas dubbelarbete. Vi tycker också att vi ska se på möjligheten att inrätta tillfälliga sakområdesråd vid behov.
Sammanfattning av dag 1, avslutning för dagen.
Under ledning av moderator Jenny Höög
Fredrik Larsson, Region Värmland, och Peter Söderström, Arvika kommun, summerar slutligen sina upplevelser av presentationer och diskussioner.
Peter Söderström, Arvika kommun
”Det är mycket av det som vi gör i samverkan som redan görs på ett bra sätt, men Magnus Persson har satt fingret på flera delar som vi kan utveckla till det bättre. Det ska bli intressant att läsa slutrapporten om ett par veckor, för att till hösten gå vidare. Jag tycker att vi har fått många bra inspel från grupperna och dessa reflektioner ska nu arbetas in i utvärderingen. Det var mycket bra gjort av oss att lägga in en punkt i samverkansavtalet att vi skulle göra en utvärdering efter ett par år. Jag vill passa på att tacka alla som har tagit sig tid under våren att låta sig intervjuas av Magnus Persson. Det har varit mycket värdefullt.”
Fredrik Larsson, Region Värmland
”Jag uppskattar att så många har varit aktiva och bidragit till denna utvärdering av samverkansavtalet. Sammanfattningsvis tycker jag att vi kan notera tre ledord som vi tar med oss; lärprocess, dialog och tillit.”
Magnus Persson
”Jag vill också tacka för att ni har ställt upp i denna tuffa tid vi har. Jag har lärt mig mycket i våra samtal och jag tycker också att det känns bra att ha fått möjlighet att fånga upp dessa sista synpunkter innan jag lämnar in min rapport.
Ni har en bra samverkansplattform här i Värmland och jag hoppas att mitt arbete ska ge er stöd i utvecklingen framöver.
Tack för idag!
18 juni 2021, andra dagen
Inledning dag 2 samt återkoppling från torsdagen
Under ledning av moderator Jenny Höög
Moderator Jenny Höög hälsar alla välkomna tillbaka och går igenom de punkter som står på dagens agenda. Därefter ber hon två förtroendevalda deltagare att kort dela med sig av några reflektioner efter den första konferensdagen som i sin helhet ägnades åt utvärderingen av Samverkansavtal Värmland.
Ställningstagande om gemensamma resurser
Lars Christensen, Region Värmland
De (så kallade) gemensamma resurserna härrör från regionbildningsprocessen då totalt cirka 200 miljoner kronor från tidigare Region Värmland kommunalförbund, Landstinget i Värmland och Värmlandstrafik sparades för framtiden med intensionen att använda pengarna till bra och viktiga ändamål med fokus på regional utveckling och/eller kollektivtrafik.
En arbetsgrupp inom KDRD-nätverket har tagit fram ett förslag till ställningstagande om vad de gemensamma resurserna kan användas till samt hur det ska säkerställas hur medlen kan prioriteras/användas. Avstämningar har gjorts löpande med KDRD (fyra gånger) och Värmlandsrådet (tre gånger). Förslaget innebär även att juridik och administration säkras under hösten 2021 och att överenskommelsen börjar gälla från och med 2022.
Vad ska pengarna användas till? (förslag)
alternativt
Hur kan vi tillgängliggöra medlen? (förslag)
Tidplan framåt
Efter Lars Christensens presentation diskuteras förslagen i mindre, blandade grupper utifrån frågeställningar kopplade till former för avtalssamverkan, kapitalets användning/hantering samt prioriteringsprocess för användning av medel.
Vid återsamling i storgrupp presenterar några av grupperna vad de kommit fram till. Gruppernas skriftliga anteckningar samlas in till arbetsgruppen i KDRD.
Grupp 1
– Värmlandsstrategin och Trafikförsörjningsprogrammet ger bra inriktning till i vilket syfte de gemensamma resurserna bör användas.
– Gruppen förordar ett separat samverkansavtal.
– Bra om pengarna kan växlas upp.
– Gruppen är tveksam till krav om medfinansiering eftersom kommunerna har så olika ekonomiska förutsättningar till detta. Det är viktigt att alla kan delta.
– Gruppen förordar konsensus kring hur pengarna ska användas.
– Vill helst inte se framtida en årlig kaptialinsats från parterna.
– Föreslår en stående punkt på kommunstyrelsens agenda för att ge möjlighet att lyfta frågor.
Grupp 4
– Gruppen förordar ett nytt avtal som kan beslutas i respektive ks/kf och som inte kräver en revidering av det stora samverkansavtalet.
– Det är önskvärt att få till uppväxling, men bör ej vara ett krav.
– Ej krav på medfinansiering av kommunerna, men kan eventuellt användas som ”smörjmedel” om olika användningsområden ställs mot varandra i en prioritering.
– Vore bra med årligt tillskott av kapital så att de gemensamma resurserna inte tar slut. Idé att prova och eventuellt permanenta, kanske utifrån invånarantal i kommunen.
– Gruppen föreslår en funktion inom Region Värmland som tar emot förslag till användning, beredning av KDRD-gruppen, prioritering i VR efter politisk beredning i VRAU.
– Beslut om prioritering med konsensus är önskvärt, men för att inte riskera låsning kan även majoritetsbeslut 2/3 diskuteras.
Grupp 6
– Så få inriktningsdokument som möjligt är att föredra.
– Tycker att de gemensamma resurserna kan hanteras inom det stora samverkansavtalet, tycker inte att det ska vara separat avtal.
– Uppväxling av medel är en svår fråga; användningen kan bli styrd, å andra sidan ges möjlighet till större satsningar.
– Vill helst inte se krav på medfinansiering, men kan diskuteras i vissa fall beroende på satsningarnas syfte.
– Gruppen säger nej till ytterligare kapitalinsatser; ”först ska vi göra något bra för de resurser som finns”.
– Värmlandsstrategin utgör ett bra ramverk för hur pengarna ska användas och fångar upp behov i hela Värmland.
– Prioriteringsprocessen kan t ex starta som information på VR som mynnar ut i förslag som VRAU behandlar.
– Konsensus är att föredra.
Grupp 8
– Det behövs en överenskommelse mellan Region Värmland och kommunerna när det gäller avtalssamverkan, eller samverkan genom avtal.
– Konsensus för prioriteringar.
– KDRD bereder ärenden till VR som gör prioriteringarna.
– Kan vara bra med uppväxling av medel i samverkan med extern part, men bör inte vara ett krav.
– Vill ej se krav på medfinansiering och inte heller ett årligt tillskott i kassan. Kommunerna har så olika förutsättningar.
Grupp 11
– Vi förespråkar separat avtal som bilaga till det stora övergripande samverkansavtal som finns idag.
– Krav på uppväxling är positivt.
– Tveksamma till krav på medfinansiering från kommunerna, men eventuellt från externa parter.
– Innan vi tar beslut om att fylla på kassan ytterligare vill vi se hur det fungerar och göra en utvärdering kring denna form av gemensamma utvecklingsprojekt för Värmland.
– Prioriteringar bör ske med Värmlandsstrategin som vägledning; det är vårt gemensamma inriktningsdokument.
– Föreslår beredning i KDRD, politisk beredning i VRAU och prioritering i VR.
– Prioritering genom konsensus är att föredra.
Grupp 2
– När det gäller samverkansavtalet bör vi först och främst säkerställa långsiktighet och att det finns en förankring i kommunerna.
– Gruppen ställer sig bakom alla tre punkter när det gäller kapitalets användning och hantering.
– Ärenden, projekt och frågor bör kunna väckas av alla samverkansparter. KDRD bereder, politisk beredning i VRAU och prioritering i VR.
– Vi förordar 2/3 majoritet och 16 röster.
Grupp 5
– När det gäller former för avtalssamverkan har vi inget att tillföra mer än det som har sagts tidigare.
– När det gäller kapitalets hantering och användning vill vi ej se något skall-krav för någon av punkterna.
– Kring prioriteringsprocessen har vi inte heller något mer att tillföra i diskussionen.
Fråga: Det är viktigt att vi säkerställer att detta är juridiskt och långsiktigt hållbart. Behöver det formaliseras med beslut i samtliga parters fullmäktige för att inte kunna ifrågasättas längre fram?
Svar: Utifrån gruppdiskussionerna har vi hört att det finns önskemål om formalisering; antingen som ett separat avtal eller integreras i det stora avtalet. I båda fall ska alla 17 parter ta beslut i sina fullmäktige. Förslag för denna process presenteras efter sommaren.
Värmlandsrådets ställningstagande 18 juni:
"Värmlandsrådet ställer sig bakom förslaget till inriktning och hantering av de ’gemensamma resurserna’ och ger Värmlandsrådets arbetsgrupp i uppdrag att utifrån lagt förslag och inspelen från dagens workshop ta fram ett konkret förslag på hur samverkan ska bedrivas inom ramen för Värmlandsrådets verksamhet och struktur. Ambitionen är att de gemensamma resurserna ska kunna användas fr o m ingången av 2022."
Kristina Bengtsson Nilsson meddelar att hon inte deltar i ställningstagandet på grund av sitt uppdrag inom Region Värmlands revision.
Ställningstagande Framtida etableringsfunktion Värmland
Annika Lomarker, Grums kommun, och Martin Willén, Kristinehamns kommun
Nuvarande etableringsfunktion Business Värmland avslutas den 30 juni 2021. Under hösten 2020 och våren 2021 har en arbetsgrupp med representanter från NAV (kommunernas näringslivschefer), KDN (kommundirektörsnätverket) och Region Värmland tagit fram förslag till hur en framtida etableringsfunktion för Värmland kan se ut och organiseras.
En regional etableringsfunktion har flera syften. Den ska utifrån regionövergripande behov arbeta med att attrahera nya företagsetableringar samt stödja investeringar i befintliga företag. En regional etableringsfunktion är en förutsättning för samarbete med Business Sweden. Den samlar även resurser och kompetens kring företagsetableringar som kommer hela regionen till gagn.
Arbetsgruppen har samlat in erfarenheter och kunskap från andra regionen genom benchmarking, vilket resulterat i en rapport daterad februari 2021.
Så här ser förslaget ut – bärande principer:
Beslutspunkter
1. X kommun/Region Värmland ställer sig bakom att Region Värmland, tillsammans med länets kommuner, tar fram förslag till samverkansavtal, organisation och arbetsformer för en gemensam etableringsfunktion i Värmland.
2. Förslag till samverkansavtal, organisation och arbetsformer ska baseras på genomförd utredning samt bärande principer i tjänsteskrivelsen.
3. Etableringsfunktionen ska finansieras genom en årlig kostnad för samtliga parter med en indikativ nivå på 10 sek per invånare.
4. Samverkansavtalet ska beslutas av respektive ingående part.
Efter Värmlandsrådets ställningstagande idag (18 juni 2021) kommer det att behövas ett inriktningsbeslut hos varje part under Q3 2021. Därefter tas skarpa förslag till samverkansavtal fram. Beslut om samverkansavtal tas enligt tidsplan under Q4 2021.
Fråga: Finns det möjlighet för kommunerna att i Q3 komma med synpunkter och medskick, t ex i form av en remiss?
Svar: Business Värmland i sin nuvarande form avslutas nu 30 juni och därefter finns funktionen tillfälligt inom Region Värmland på en minimal nivå för att upprätthålla samverkan med Business Sweden. För att spara tid var förhoppningen att agera utan remiss men vi vill samtidigt inte att kommunerna upplever att ni inte har insyn i frågan.
Kommentar: Det kan vara bra att ha i alla fall någon typ av avstämningspunkt före ärendet ska upp i respektive fullmäktige.
Martin Willén säger att den benchmarking som genomfördes presenteras i rapporten och efter sommaren kan han gärna gå igenom den mer på djupet om det finns behov av det.
Värmlandsrådets ställningstagande 18 juni:
"Värmlandsrådet ställer sig bakom förslag till inriktning av framtida gemensam etableringsfunktion i Värmland som är i drift från den 1 januari 2022 samt uppdrar till Värmlandsrådets arbetsgrupp att ta fram underlag till samverkansavtal, organisation och arbetsformer för framtida etableringsfunktion (i enlighet med förslag i framtagen tjänsteskrivelse)."
Kristina Bengtsson Nilsson meddelar att hon inte deltar i ställningstagandet på grund av sitt uppdrag inom Region Värmlands revision.
Aktuell information om Covid-19, 18 juni 2021
Lena Gjevert, Region Värmland
Det är en utbredd smitta i Värmland av den mutation som kallas Deltavarianten. De senaste dagarna tyder dock på en utplaning smittmässigt. Region Värmland har bett om att få ta till regionala åtgäder för att minska smittspridningen, i dialog mellan smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten.
I dagarna ska det diskuteras lättnader i restriktioner från och med 1 juli. Tidigare kunde åtgärder med regionala skillnader initieras av länsstyrelsen, men idag ligger det ansvaret på Folkhälsomyndigheten. Detta möte ska ske på måndag eller tisdag kommande vecka.
Vi gör allt vi kan för att smittspridningen ska avta och vända neråt. Det är av stor betydelse både för vår personal och för alla invånare som vill ha en bra sommar. Vi är glada över vår goda vaccinationstäckning och att bokningen fungerar bra.
Region Värmlands regionplan 2022 – övergripande del samt områdena hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur- och bildning och kollektivtrafik ur ett samverkansperspektiv
Från Region Värmland: Peter Bäckstrand, Lena Gjevert, Eleonore Åkerlund, Henrik Svensson och Mattias Bergh
Peter Bäckstrand inleder med en uppmaning att ta sig tid att läsa igenom regionplanen, som ger en bra bild av vad Region Värmland står inför och vad man vill åstadkomma 2022. Dagens presentation tar upp några exempel ur innehållet.
Därefter går han igenom betydelsen av regionens vision och värderingar, och konstaterar att värdegrundens perspektiv och innehåll långsiktigt ska prägla verksamheten både internt och externt.
Region Värmlands vision:
Livskvalitet i världsklass
Implementeringen av den framtagna värdegrunden påbörjades före pandemin och kommer att återupptas med kraft under hösten 2021 och våren 2022:
För alla i Värmland
Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.
Tillsammans
Tillsammans blir vi bättre. Därför respekterar vi varandras arbete, ser vår roll i helheten, samarbetar och förstår att alla är viktiga. Olikheter berikar och utvecklar oss – ökad mångfald, jämlikhet och jämställdhet breddar våra perspektiv. Vi lyssnar, är lättillgängliga och kommunicerar tydligt. För oss är god kommunikation alltid schyst och inkluderande.
Framåt
Vi strävar alltid efter att bli bättre. Därför är vi nyfikna, lyhörda och öppna för nya ide´er. Vi förstår att vi måste vara handlingskraftiga och modiga, men aldrig dumdristiga. Därför lär vi av det vi gör bra, men också av det som blir mindre bra. Vi vill bidra till ett Värmland där alla ges förutsättningar till ett gott liv, nu och i framtiden, och där invånarna har tillit och förtroende för vårt arbete. Det gör vi genom att prioritera ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet och ett förhållningssätt som bygger på inkludering och respekt.
Vi bryr oss
Vi är engagerade i det vi gör, tar ansvar och använder vår kunskap, känsla och kompetens för att göra skillnad. Respekten för allas lika och okränkbara värde oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet, social situation eller bostadsort är fundamental – därför uppträder vi alltid respektfullt och professionellt.
Kvalitet
Vår verksamhet kännetecknas av kunskap och kvalitet. Vi tar ansvar för att nå goda resultat genom att ha helhetssyn, vara kostnadseffektiva och ständigt utveckla vår kompetens och våra arbetssätt. Ett engagerat medarbetar- och ledarskap skapar förutsättningar för att vi tillsammans når våra mål.
Region Värmlands effektmål 2022
I budgetarbetet och verksamhetsplaneringen har samtliga nämnder arbetat mot fyra effektmål som kan följas upp:
– Trygga och nöjda invånare
– Attraktivt och hållbart Värmland
– God, jämlik och jämställd hälsa
– Hållbar organisation
Planeringsförutsättningar 2022
+ Verksamhetens intäkter
+ Skatteintäkter
+ Generella bidrag
+ Riktade statsbidrag
+ Finansiella intäkter och förändring pensioner
= budgetram att förhålla oss till 10 214 miljoner kronor
Budgeten behandlades av regionstyrelsen den 25 maj och beslutades i regionfullmäktige den 2 juni 2021. Under hösten upptas budgetberedningar utifrån en skatteoprognos som väntas i slutet av september och en ny helårsprognos efter T2. Beslut om reviderad budget fattas av regionfullmäktige den 8 december 2021.
Område hälso- och sjukvård
Lena Gjevert berättar om hälso- och sjukvårdsnämndens resultatmål och fokusområden.
Hälso- och sjukvårdsnämnden har två resultatmål som bidrar till regionens effektmål God, jämlik och jämställd hälsa:
– Bästa vårdkvalitet
– Tillgänglig vård
Genom nämndens arbetssätt utvecklas hälso- och sjukvård samt tandvård i utvecklingsplanens inriktning.
Resultaten uppnås genom personcentrerad vård, patientsäker vård, fortsatt utveckling av digitala tjänster och möten, vård på rätt vårdnivå, förebyggande och hälsofrämjande vård samt kunskapsbaserad vård och forskning.
Stödverksamheten inom Regionservice bidrar till tillgänglig vård och hög produktion genom att stödja och underlätta för verksamheter att nå övergripande målsättningar.
Hälso- och sjukvårdsnämndens fokusområden för 2022:
Regional och lokal samverkan
– Sammanhållen vårdkedja för barn och unga med missbruk
– Stärka samverkan med Värmlands läns vårdförbund, samordningsförbunden och Nya Perspektiv
– Gemensamt med Värmlands kommuner fortsatt arbeta för omställning till Nära vård och tillsammans utveckla hälsa, vård och omsorg med utgångspunkt från den gemensamt framtagna målbilden och handlingsplanen.
– I delbetänkandet av utredningen God och nära vård SOU 2020:19 föreslås att regioner och kommuner för utformningen av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå ska upprätta en övergripande gemensam plan, ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen 1 januari 2023. (Koppling till utvecklingsplanen).
Utveckling av vården
– Stärka, utveckla och tydliggöra uppdrag för länets tre sjukhus
– Fortsatt utveckling av digitala vårdmöten
– Mobil och prehospital vård inklusive ambulanstillgängligheten i länet
– Utveckling av närsjukvård och rehabilitering
– Reviderinav Utvecklingsplan för framtidens hälso-och sjukvård
Psykisk hälsa
– Stärka första linjens/primärvårdens kompetens och förmåga att möta psykisk ohälsa och sjukdom
– Implementering av Plan för god psykisk hälsa
Vård på lika villkor
– Kompetenscentrum och mottagning för våldsutsatta
– Återställning av uppskjuten vård
Forskning och kunskapsstyrning
– Stärka kontakt och utveckla samverkan med Karlstads universitet
– öka samverkan med Centrum för tjänsteforskning inom området hälsofrämjande och förebyggande samt medskapande patient
– Stärka den lokala kunskapsorganisationen i Region Värmland
Område regional utveckling
Eleonore Åkerlund berättar om regionala utvecklingsnämndens uppdrag, ansvar och fokusområden för 2022.
Uppdrag och ansvar
– Frågor som rör närings- och arbetslivets utveckling inklusive infrastruktur, forskning och innovation, kompetensförsörjning, arbetsmarknad, utbildning, jämställdhet och miljö.
– Ansvara för det statliga tillväxtuppdraget och besluta om stöd till utvecklingsprojekt samt fördela statliga medel till projekt och företagsstöd för regionalt tillväxtarbete.
– Uppgifter inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik, t ex strukturfonder.
– Delstrategier eller handlingsplaner för att genomförande av den regionala utvecklingsstrategin.
– Upprätta förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur samt löpande samordna och följa upp insatserna i länsplanen.
Regionala utvecklingsnämndens fokusområden för 2022:
(urval, de som har mest relevans för relationen mellan Region Värmland och länets kommuner)
– Samordna genomförandet av Värmlandsstrategin och ta fram insatsplaner.
– Omställning av det värmländska näringslivet och arbetsmarknaden.
– Prioritera satsningar för att hela Värmland ska kunna göra en snabb återhämtning efter coronapandemin.
– Arbetet med sammanhållningspolitiken och relationen med Norge.
– Vidareutveckla arbetet med hållbar regionaltillväxt.
– Infrastruktur: Oslo/Stockholm; underhåll, bredband och digitalisering.
– Satsningar för att öka den värmländska livsmedelsproduktionen.
– Satsningar för att stärka den värmländska besöksnäringen.
– Gemensam etableringsfunktion (?)
Område kultur- och bildning
Henrik Svensson berättar om kultur- och bildningsnämndens verksamheter, uppdrag och fokusområden för 2022.
Kultur- och bildningsverksamheten innefattar Region Värmlands fem folkhögskolor (Ingesund, Kyrkerud, Molkom, Kristinehamn och Klarälvdalen), Kulturavdelningen och avdelningen Hållbar utveckling. Det övergripande uppdraget är att:
– bidra till ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet
– bidra till ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället, samt
– stödja hållbar utveckling innefattande arbete i samverkan med andra samhällsaktörer för en god och jämlik hälsa.
Folkhögskolorna
– Folkhögskolorna ha rtilldelats extraplatser (42+45) av FBR dessutom söks det ytterliga 13 extraplatser per skola.
– Utifrån pandemins effekter, med ökad arbetslöshet, är det särskilt viktigt att genom utbildningsinsatser verka för att fler stärker sin ställning på arbetsmarknaden (i samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen, näringsliv, civilsamhället m fl)
Kulturavdelningen
– Stödja kultursektorns återstart när pandemin klingar av
– Värmlands kulturplan på remiss
Hållbar utveckling
– Skapa en stödstruktur för hållbarhetsfrågor där gemensamt lärande kring komplexa samhällsutmaningar står i centrum
– Ta vara på innovations- och transformationskraft till följd av pandemin
– Befolkningsundersökningar
– Folkhälsoplan och miljöplan
– Handlingsplaner inom barnrätt och funktionsrätt, goda matvanor och ökad fysisk aktivitet hos barn och unga, suicidprevention
Område kollektivtrafik
Mattias Bergh berättar om kollektivtrafiknämndens utmaningar i samband med pandemin, mål och fokusområden för 2022.
Pandemin har medfört stora negativa effekter för kollektivtrafiken i Värmland. Resandet med linjetrafiken har halverats. Antalet sjukresor ligger på samma nivå som 2019. Det har varit en resurskrävande period för verksamheten.
I samband med återhämtning blir det än viktigare med offensivt och proaktivt arbete. Det råder oklarheter i om och hur kundernas resmönster kommer att förändras efter pandemin. Troligen ökar antalet sjukresor när vården ska hantera köer/uppskjuten vård efter pandemin. Återhämtningen driver kostnader.
Trots pandemin är 76 procent av resenärerna ”nöjda” och ”mycket nöjda” med kollektivtrafiken i Värmland, att jämföra med riksgenomsnittet 61 procent. 94 procent av kunderna inom servicetrafiken är nöjda, vilket också är högre än riksgenomsnittet. Branschen är optimistisk för framtiden. 74 procent av kunderna säger att de vill återvända när restriktionerna upphör. 8 av 10 i Sverige har rest kollektivt under 2020, nästan hälften har rest minst en gång i månaden. Siffrorna är statistik från den branschgemensamma intervjuundersökningen Kollektivtrafikbarometern.
Kollektivtrafiknämndens mål 2022:
Framåt
Nationell och regional plan för transportinfrastruktur
Stina Höök, Mattias Landin och Marcus Smedman Region Värmland
Moderator Jenny Höög startar programpunkten med att konstatera att nationell och regional planering av transportinfrastruktur är en fråga som berör många och ofta röner ett stort engagemang, och där alla önskemål inte alltid kan uppfyllas. Det är ett stort och komplext ämne.
Stina Höök inleder och därefter berättar Mattias Landin och Marcus Smedman från Region Värmland om de parallella processer med en ny nationell plan trafiktransportinfrastruktur och en ny länstransportplan som pågår.
Det råder i nuläget hög osäkerhet kring medel och vad de räcker till. Osäkerhetsfaktorerna handlar om ökade kostnader för vägobjekt. Värmlands fokus är att behålla det som finns i planen. Direktiv från regeringen kommer enligt tidsplanen preliminärt den 24 juni vilket ger tydligare besked om vilka medel i länstransportplanen vi kan räkna med. Remissperiod för både nationell plan för transportinfrastruktur och länstransportplan blir troligen oktober-december 2021.
Värmland ser fem viktiga prioriterade satsningar:
– Drift och underhåll
– Dubbelspår Kil-Kristinehamn
– Slussar Göta älv/Vänern
– E18 Valnäs –Töcksfors
– E45 och Norge/Vänerbanan
Orsaker till kostnadsökningar i vägobjekt är nya krav gällande VGU (vägar och gators utformning) och nya förutsättningar gällande TKI (tid, kostnad, innehåll). Andelen omkörningsbar sträcka har ökat från 20 till 40 procent, krav på faunapassager var 4–6 kilometer, ökad vägbredd från 13 till 14 meter.
Det mest sannolika är att Värmland behöver göra prioriteringar som innebär att vägobjekt skjuts på framtiden. Rekommendationen är att prioritera med utgångspunkt i objektens planeringsmognad, det vill säga stryka objekt som idag finns längst bak i planen. Om det blir en högre tilldelning än väntat (”pengaregn”) finns även en värmländsk önskelista med möjliga objekt att lägga till.
Fråga: Eftersom kostnader för VGU har så stor påverkan på våra möjligheter att prioritera så är frågan vem som bestämmer hur VGU ser ut? Vilka möjligheter har vi att påverka VGU?
Svar: Det är en arbetsgrupp med experter inom Trafikverket som äger frågan om VGU. Vi har framfört att vi tycker att det är konstigt att denna grupp kan ta fram kriterier utan att ha en dialog med oss på regional nivå. Vi är inte remissinstans när VGU tas fram. Andra län har framfört samma åsikter. Vi är dock inte kritiska till kriterierna i sig, men om vi samtidigt inte tilldelas mer medel så blir konsekvensen att tiden för att bygga ut våra vägar fördubblas.
Fråga: När och hur blir vi i kommunerna inkluderade i arbetet med prioriteringar?
Svar: Vi har ännu inte bestämt om vi ska ha ytterligare samråd, som det vi hade i april. Alternativen just nu är att vi skickar ut remiss och tar emot synpunkter i samband med remissvaren, eller att vi anordnar en remisskonferens i anslutning till detta. Bilden kommer att klara när vi får direktiven.
Fråga: Har ni gjort några förändringar efter de yttranden som har kommit in hittills under processen?
Svar: Vi har tagit med dessa i det vidare arbetet med nationell plan för transportinfrastruktur.
Avslutande reflektioner över dagarna, har vi uppnått det vi ville?
Peter Söderström, Arvika kommun
”Det är en hel del som har klarnat som vi tar med oss till höstens arbete och jag tycker att vi har haft jättebra diskussioner. Vägen som vi har framför oss känns något rakare än före de här två dagarna.”
Fredrik Larsson, Region Värmland
”Dag 1 var riktigt och innehållet har fyllt mina tankar sedan dessa. Nu behöver vi få läsa Magnus Perssons rapport under sommaren och så fortsätter vi diskussionerna tillsammans i höst. Vi ska ta till oss det som vi själva har bidragit med i intervjuerna. Det känns också bra att vi har tagit konkreta steg i två strategiskt viktiga ärenden; när det gäller våra gemensamma resurser och en framtida etableringsfunktion i Värmland. Jag tycker att allt detta är goda exempel på praktisk samverkan.”
Både Peter Söderström och Fredrik Larsson framför också ett stort tack till alla som har jobbat hårt för att genomföra den här konferensen på ett så bra sätt, Ingrid Strengsdal, Johanna Berglind de Backer och Britt-Marie Lindgren, och till Jenny Höög som har lotsat deltagarna genom och mellan programpunkterna.
Nästa möte
Värmlandsrådets arbetsutskott har nästa möte den 27 augusti. Mötet genomförs digitalt.
Vid anteckningarna
Katarina Averås