Program

Vad har EU-domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och kammarrätterna sagt det senaste året?

Erik Olsson, advokat och delägare, och Sofia Linde, biträdande jurist, båda vid Kahn Pedersen

Maria Lidbom, advokat och delägare, och Josefin Karlström, biträdande jurist, båda vid LA PARTNERS          

Det kommer ständigt nya avgöranden från kammarrätterna, vissa mer relevanta än andra. Under första halvan av detta pass kommer Erik Olsson och Sofia Linde att redogöra för kontentan av samtliga kammarrättsavgöranden från det gångna året.

Desto mer sällan kommer avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen, men när de väl kommer brukar det bli föremål för diskussion och viss osäkerhet om vad som nu gäller. Under passets andra halva kommer Maria Lidbom och Josefin Karlström att gå igenom samtliga avgöranden från våra högsta instanser och vad man bör ta med sig från dem. Ett exempel som kommer behandlas är det senaste ”svenska” målet i EU-domstolen och att alla undantag i LOU kanske inte behöver tolkas så restriktivt som man tidigare trott.

Vinster med att planera för skilsmässan redan vid bröllopet?

- Att reglera avtalsslutet redan när avtalet ingås

Annika Edmén, advokat och delägare, LA PARTNERS                       

När man går in i en ny avtalsrelation ligger fokus av naturliga skäl oftast på vad som ska ske under avtalet. Man vill på bästa sätt reglera hur leverans ska ske, vad som händer om någon av parterna inte gör vad de ska under avtalet och liknande näraliggande frågor.

Det ligger inte lika nära till hands att fundera på vad som händer när avtalet upphör men den bästa tiden att göra det är innan avtalet ingås.

Under detta pass kommer advokaten Annika Edmén att redogöra för olika sätt att avtalsmässigt hantera olika möjligheter att avsluta ett avtal samt vad som ska ske vid avtalets upphörande.

Ramavtal och exklusivitet i all ära – är det inte avtalstrohet som är det viktiga?

Marcus Bäckström, upphandlingsstrateg i Simrishamns kommun och Årets inköpare 2020, tillsammans med kollegorna Natalie Seyoum och Jessica Aaltonen 

Hösten 2021 meddelade Högsta domstolen ett uppmärksammat mål om exklusivitet i upphandlande ramavtal. Samtidigt blir frågan om en leverantör har exklusivitet aldrig aktuell, om den upphandlande myndigheten är trogen sina upphandlade avtal.

Under detta pass kommer upphandlingsbloggaren, och Årets inköpare 2020, Marcus Bäckström med kollegor att prata om värdet av att aktivt arbeta med avtalstrohet och hur det går till i praktiken. Passet inleds med en kort redogörelse för Högsta domstolens avgörande.

Spårvägen i Lund – Från idé till förverkligande, politiska strider, projekthinder och mycket mer

Håkan Henmyr, Projektchef för Spårväg i Lund, Skånetrafiken   

Den nya påtalandeskyldigheten!

Kristian Pedersen, advokat och delägare vid Kahn Pedersen

Ett interaktivt pass om skadebegreppet vid överprövning, leverantörers skyldighet att påtala fel och myndighetens roll under frågor och svar

I början av 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen två uppmärksammade avgöranden om leverantörers skyldighet att påtala brister under anbudsskedet. Om bristerna i förfrågningsunderlaget inte påtalas under upphandlingen kan leverantören ha svårt att få upphandlingen överprövad efter tilldelningsbeslutet.

Under detta pass diskuteras Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden, hur de tolkats av kammarrätterna och generellt om när en leverantör ska anses ha lidit skada. Under passet kommer föreläsarna tillsammans med deltagarna försöka ta reda på var gränsen går för en leverantörs skyldighet att påtala brister.

Upphovsrätt, patenträtt, mönsterskydd och varumärkesrätt – hur ska man hantera immateriella rättigheter i offentliga upphandlingar?

Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert och jurist på Svenskt näringsliv        

Oftare än vad många tror, så involverar upphandlingar frågor om hur olika immateriella rättigheter bör hanteras. Den som skapar ritningar, kartor, webbsidor, dataprogram, bilder, möbler m.m. äger rättigheterna till sådana produkter, om inget annat avtalats.

Upphandlande myndigheter behöver därför ha klart för sig hur det som upphandlas ska användas och formulera avtalet för att tillgodose detta behov. Kan myndigheten t.ex. vidareutveckla eller återanvända det som upphandlas? Behöver kommunen verkligen förvärva äganderätten till det som upphandlas, eller räcker det med en rätt att använda resultatet av leverantörens uppdrag?

Under detta pass kommer Ellen Hausel Heldahl gå igenom de vanligaste fallgroparna och missarna kring immateriella rättigheter i offentliga upphandlingar, och dessa frågor bör hanteras.

Nya 19 och 19 a kap. – vad innebär förenklingsreglerna?

Erika Hanses, jurist på Upphandlingsmyndigheten med ansvar för myndighetens frågeservice

I början av 2022 trädde de nya 19 kap. och 19 a kap. i kraft, vilket påverkat alla upphandlingar under tröskelvärdena och bilaga II-tjänster, men även direktupphandlingar.

Under passet kommer Erika Hanses, jurist på Upphandlingsmyndigheten, att gå igenom de viktigaste delarna av förenklingsreglerna och diskutera frågor som vilken flexibilitet reglerna ger de upphandlande myndigheterna, vad det egentligen är som blir enklare och vilka som är de vanligaste frågorna till Upphandlingsmyndigheten om förenklingsreglerna.

Att vinna överprövningar – våra bästa tips och trix!

Kahn Pedersen och LA PARTNERS   

Överprövningar drabbar alla upphandlande myndigheter, men hur ska man hantera dem? Vilka lärdomar kan vi dra av överprövningarna, och kan de hjälpa oss att utforma bättre upphandlingsdokument? Vad är det viktigt att tänka på som leverantör?

Under detta pass delar Kahn Pedersen och LA PARTNERS med sig av sina bästa, handfasta råd om hur man hanterar överprövningar och vad som är viktigt att tänka på för att nå framgång i domstolsprocessen!

Från golvet till taket och tillbaka till golvet – var befinner vi oss i fråga om tak- och golvpriser?

Kahn Pedersen          

Under året har frågor om golvpriser återigen blivit aktuella, men även takpriser, fasta priser och utvärderingsmodeller som inte premierar priser under en viss nivå, vilket ska prövas av Högsta förvaltningsdomstolen.

Under passet kommer vi därför redogöra för hur rättsläget egentligen ser ut –vilka friheter har upphandlande myndigheter egentligen att styra leverantörers prissättnings- och ersättningsmodeller, motverka strategisk prissättning och skapa incitament för kvalitet?

Skadestånd – Hur stor är egentligen risken?

Kahn Pedersen 

Upphandlande myndigheter som bryter mot LOU ska ersätta den skada som uppkommer för en leverantör, dvs. betala skadestånd på grund av brottet mot LOU. Men när riskerar myndigheter egentligen sådan skadeståndsskyldighet, vem är det som faktiskt kan kräva skadestånd och vilka skador kan myndigheten bli skyldig att ersätta? 
Med utgångspunkt i den senaste rapporten i sin skriftserie redogör Kahn Pedersen för förutsättningarna för upphandlingsrättsligt skadestånd, med fokus på vad upphandlande myndigheter kan göra för att undvika eller minska risken för skadeståndsskyldighet på grund av fel i upphandlingar.