Mikael Rehnberg, arbetsmiljöutbildare

Hur hänger god arbetsmiljö, hälsa och bättre ekonomi ihop?

Fortfarande är det alltför vanligt att man ställer produktivitetnyckeltal i motsatsförhållande till arbetsmiljönyckeltal. Mikael Rehnberg menar är ett ”huvudnyckeltal” är ”det sociala kapitalet”, som hänger ihop med att jobba förebyggande och smart med arbetsmiljö, friskfaktorer och delaktighet inom en organisation. Det främjar såväl hälsa och säkerhet som effektivitet och kvalitet.

Torbjörn Hellmouth, grupp- och ledarutvecklare

Hot och våld är ett stort arbetsmiljöproblem. Hur kan man förebygga och undvika detta, och minska effekterna när det ändå inträffat? Vad ökar risken för att det ska uppkomma?

Torbjörn Hellmouth berättar om hur man genom ett förebyggande arbete kan undvika många hot- och våldshändelser, och minska effekterna. Han talar om faktorer som tvärtom ökar risken för hotfulla situationer, och om strategier för att förebygga och minska risker, och metoder för att hantera hotfulla situationer akut. Han ger vetenskapliga perspektiv på aggressivitet och hotfulla klienter, verktyg för att ge negativa besked och upprätthålla viktiga principer och regler, och enkla modeller för analys av svåra situationer.

Vidare beskriver Torbjörn varför medarbetare reagerar och påverkas väldigt olika av en till det yttre likartad hotfull situation. Detta faktum påverkar omfattning och form av stödinsats för olika medarbetare.

Bengt Sandblad, Uppsala universitet

Automatisering och system som använder artificiell intelligens (AI) kan bli både stöd och hinder. Ny teknik kan både minska och öka effektiviteten, både förbättra och försämra arbetsmiljön. Det beror på hur man utformar och inför den.

Det går att återanvända erfarenheter från tidigare skeden i datorisering och utveckling av IT-stöd. AI, automatisering i olika former och robotar började man ju faktiskt använda redan för mer än ett halvt sekel sedan! Men samtidigt kan såväl nya möjligheter som svårigheter och risker uppstå.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap gav 2022 ut kunskapssammanställningen “Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (2022). En av författarna är Åsa Cajander, som berättar om vad forskarna idag vet - och tror - om utvecklingen inom det här området de närmaste åren. Och de ger råd om saker att tänka på när man vill arbeta för en god automatisering, och en användning av AIs möjligheter som främjar en god arbetsmiljö.

Cecilia Österman, arbetsmiljöutbildare

Ett bättre, välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete - hur kommer man dit? Och hur får man till ett förebyggande arbete när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön? Det finns fällor och fallgropar och stenar på vägen som det gäller att ta sig förbi. Och det finns en rad verktyg som kan vara till stor hjälp.

Hur får man verklig snurr på “hjulet” i det systematiska arbetsmiljöarbetet: undersöka, riskbedöma, åtgärda, kontrollera? Vilka rutiner behöver vi för att hamna rätt, så att inte olika delar blir som åtskilda öar? Hur får man en arbetsmiljöpolicy som säger mer än att man ska följa arbetsmiljölagen, och som går att använda praktiskt när man ute i verksamheten ska prioritera och fördela resurser, och står inför utvecklings- och förändringsprojekt? Cecilia Österman, utbildare med bakgrund som forskare, ger råd och rekommendationer om vad man kan göra, och berättar om verktyg från Prevent, Suntarbetsliv och Afa Försäkring.

Magnus Åkerström, Institutet för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen, och Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet

Vilka organisatoriska förutsättningar behöver första linjens chefer för att på ett bra sätt kunna jobba förebyggande, när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön? Vilket stöd och vilket mandat har de? Vad kan man göra?

På många arbetsplatser finns det sedan länge rutiner för den fysiska arbetsmiljön, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men chefer tycker ofta att de saknar verktyg för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Magnus Åkerström och hans forskarkollegor har tidigare forskat om olika sätt att arbeta med att förbättra bristande arbetsmiljö, och om vilka effekter som stora arbetsmiljösatsningar har fått. I ett pågående projekt tittar de på hur man kan organisera och genomföra arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete, så att det blir hållbara arbetsförhållanden för medarbetarna. Det kan röra chefens beslutsmandat och budgetförutsättningar, men också stöd från HR och företagshälsovården.

Christina Björklund, Karolinska institutet

Hanna Irehill, Umeå universitet

Hur kan man förbättra unga chefers förutsättningar i jobbet, så att fler vill fortsätta och färre vill lämna sina chefsjobb? Vilka arbetsmiljöfaktorer underlättar för dem att gilla jobbet?

Dessa frågor har forskare i Umeå och Stockholm studerat i två projekt och de kommer med konkreta råd om vad som går att göra. Det här är ett område som många funderar på, eftersom mer än varannan ung chef, enligt en undersökning, funderar på att sluta. Ofta är det av skäl som har med arbetsmiljö och arbetsförhållanden att göra.

Lina Ejlertsson, forskare

Våra möjligheter till återhämtning är avgörande för vårt välbefinnande. Därför behöver vi kunna återhämta oss också under arbetsdagen - inte bara på fritiden. Men hur ska det gå till?

Hur kan vi använda återhämtande aktiviteter och beteenden för att skapa en hälsofrämjande och hållbar arbetsvardag? Vad påverkar vår återhämtning? Det handlar, bland mycket annat, om att skapa variation i arbetet när det gäller tempo, uppgifter och plats där man arbetar. Lina Ejlertsson har skrivit en doktorsavhandling i folkhälsovetenskap om detta område.

Umit Dag, ståuppare. Och Unionenordförande vid ICA centrallager i Västerås

Han presenterar sig själv som “en liten man med ett stort hjärta och en ännu större näsa”. Och han påstår att han är ”Sveriges fegaste”, rädd för det mesta: Trånga utrymmen, vatten, eld och levande djur - allt från vandrande pinnar till katter.

Umit Dag har mött och hanterat arbetsmiljöfrågor i olika roller. Han har varit såväl vanlig anställd som arbetsgivare inom restaurangbranschen. Och inom handel har han arbetat som anställd, första linjens chef - och nu lokal facklig ordförande på heltid. Umit Dag är också framgångsrik ståuppare. Och som sådan vågar han blanda skoj och allvar när han talar tänkvärt om svåra saker. som om arbetsmiljöarbetet, och om integrationen. Själv syrian, född i Turkiet, kan han berätta om familjens färd in i det svenska arbetslivet. Han talar om kulturkrockar och kommer med överraskande reflektioner och frågor: “Hur ska folk lyckas integreras i Sverige, när svenskar inte själva vågar vara svenska? Och hur svensk får man vara? Vem får vara stolt över Sverige?” På sitt CV har Umit Dag också att han i boken ”Innan sagorna dör” nedtecknat sex syrianska folksagor från sin hembygd i Turkiet!