Seminarierna kommer att vara valbara vid anmälan och vi har tre sessioner med seminarier under de två dagarna. Några seminarier innehåller två delar, alltså två föreläsningar i samma seminarietid och du kan läsa om dem alla nedan.
 

Tisdag 24 oktober start kl 11:30  - välj mellan seminarie 1-6

Seminarie 1. Coachande förhållningssätt utifrån AKK. 

Linda Alrikson (lärare)   Jessica Carlsson (elevassistent)

Sara Ekdahl (specialpedagog)   Christian Bengtsson (förstelärare i AKK)

Gruppen kommer att berätta om sina erfarenheter av att stötta personal i att utveckla redskap som stärker elevernas möjligheter till dialog och autonomi.
Vi arbetar sedan hösten 2022 för att utveckla ett coachande förhållningssätt på Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Vi kommer att berätta om våra erfarenheter av att stötta personal i att utveckla redskap som stärker elevernas möjligheter till dialog och autonomi.

Seminarie 2. Hitta rätt i språkappsdjungeln, med Sebastian Glemme och Sandra Östberg - Dart. Sebastian och Sandra är båda logopeder vid Dart specialistenhet för kommunikationsstöd med tidigare yrkesbakgrund inom habilitering. Fram till för några år sedan var närstående och personal tvungna att skapa kommunikationsupplägg från grunden till sitt barn, sin patient, brukare eller elev i behov av AKK. Numera finns en uppsjö av färdiga språkappar och AKK-system som gör att vi snabbare kan fokusera på att använda kommunikationshjälpmedlet i vardagen. Men hur gör vi för att välja rätt? Vilka likheter finns det och vad skiljer dem åt?

 Seminarie 3. Nils kommunikationsresa, med Ellen Wallander - förälder. Ellen är mamma till Nils, 4 år, som har Rubinstein Taybi syndrom.
Seminariet kommer utgå från hur jag som mamma till Nils har arbetat för att ge Nils de bästa förutsättningar till att kommunicera. Nils föddes med det sällsynta syndromet Rubinstein Taybi Syndrom. Syndromet innebär bland annat att Nils är i behov av AKK för att kunna kommunicera. Ni kommer här få ta del av Nils kommunikationsresa, från det han föddes fram till där han är idag.

Seminarie 4. Samtal om att bygga språk med AKK - Hur gör vi i praktiken? med Maria Krafft Helgesson, Anna Eva Hallin (Anna Eva kan på grund av sjukdom inte närvara) och Julia Andersson (LogopedJulia). Maria arbetar med utbildningar, föreläser och handleder inom kommunikation och tillgänglighet. Hon driver Vodden/podden Maria inspireras av… och i det här avsnittet har hon bjudit in Anna Eva, forskaren som är en av huvudföreläsarna på konferensen och driver forskningsbloggen om språkstörning/DLD och Julia, mest känd som LogopedJulia och arbetar framförallt med barn och ungdomar med språkliga svårigheter. Varmt välkommen till en livesändning för vodden och podden Maria inspireras av… Du får lyssna och titta på ett samtal om konferensens tema, Hur kan vi bygga språk med AKK, med gästerna Anna Eva Hallin och Julia Andersson som båda har lång erfarenhet inom området. Maria leder oss tryggt genom samtalet och även publiken kommer att bjudas in att ställa frågor under stunden. 

Seminarie 5. KomPis i anpassad grundskola – Hur kan turtagning och användning av AKK utvecklas över tid i vardagliga gruppaktiviteter? med Sofia Wallin som är specialistlogoped vid Dart specialistenhet för kommunikationsstöd och doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet.
Sofia kommer att berätta om sitt doktorandprojekt där hon filmat samspel i olika skolaktiviteter i anpassade grundskolor före och efter personalen fått utbildning om kommunikation och AKK genom AKKtiv Kompis. Du kommer att få ta del av de spännande resultaten.

Seminarie 6. Språkbad - våga djupdyka! med Helena Wandin och Britt Claesson. Helena är logoped och forskare som arbetat inom habilitering under i stort sett hela yrkeslivet. Arbetar med personer med sällsynta diagnoser och flerfunktionsnedsättning. Britt är AKK-pedagog vid Dart specialistenhet för kommunikationsstöd och har ett stort engagemang för språkbygget i AKK-helst genom lek!
Djup kunskap om begrepp kräver att en person får se, uppleva betydelsen av och använda ord i olika sammanhang. Här presenteras två material som kan vara till hjälp att utveckla förståelse och användande av olika begrepp hos personer med omfattande funktionsnedsättning och behov av AKK.

Tisdag 24 oktober start kl 15:30 - välj mellan seminarie 7-12

Seminarie 7. KomBo, med Gunilla Thunberg & medverkande i projektet. Gunilla är logoped och forskare vid Dart och projektledare för KomBo. Hon presenterar KomBo tillsammans med medarbetare från Dart och från LSS-verksamheter.
KomBo är en ny insats i AKKtivprogammet och vänder sig till personal i LSS-verksamhet. Fem kommuner i Sveriges olika hörn provar nu att ge kunskap om kommunikationsstöd tilll personalen. Kom och hör om detta viktiga arvsfondsprojekt, utbildningarna och om de fina utvärderderingsresultaten.

Seminarie 8. 
Del 1 - AKK i liv och kris? För personer med AKK eller afasi att kunna utöva sina rättigheter och kommunicera i vardag och i kris? med Elin Stark & Håkan Larsson. Håkan är logoped på Furuboda och Elin är logoped på Furuboda samt doktorand vid Chalmers tekniska högskola. 
Furuboda har sedan 80-talet arbetat med datorbaserade kommunikationslösningar för AKK-användare. Under tiden har lösningarna blivit allt mer finjusterade och utbudet större – samtidigt som samhället i stort fortfarande har dålig insyn i vad kommunikativ tillgänglighet innebär. I ett kombinerat föredrag och demonstrationsmoment berättar Håkan och Elin om de olika AKK-satsningar som pågår på Furuboda just nu. Praktiska demonstrationer varvas med projekt och forskning som ska göra samhället mer tillgängligt för AKK-användare. Under 2022 samarbetade Furuboda med BlissHuset på Sunderby folkhögskola för att tillsammans översätta informationen från Valmyndigheten till Bliss. Projektet tog fram förslag på nya Bliss-symboler för att kunna samtala om demokrati, rättigheter och valprocessen. Från utbytet med Sunderby folkhögskola presenterar Håkan även spännande lösningar på fjärrkommunikation och digitala planeringsverktyg för AKK-användare. Sedan ett år tillbaka deltar Furuboda också i ett forskningsprojekt tillsammans med Chalmers och Lunds tekniska högskola för att utvärdera och anpassa samhällets krisberedskap och kriskommunikation. Här har Bliss-gruppen, Afasifyren i Kristianstad och Furubodas egna deltagare bidragit med kunskap och förslag på anpassningar för att göra samhällets krisinformation tillgänglig och genomförbar även för personer med komplexa kommunikationsbehov. Som doktorand vid Chalmers tekniska högskola berättar Elin om forskningens syfte och tidiga insikter från arbetet att göra viktig samhällsinformation språkligt tillgänglig.

Del 2 - SPSM studiepaket digitala verktyg och AKK, med Sofia Trapp & Catrin Andersson. 
Sofia är rådgivare med bakgrund och lång erfarenhet som speciallärare i grundsärskolan. Inom SPSM arbetar Sofia mycket med fortbildning i det som vi kallar Teachmeet, nätkurser kring både IF och AKK och tillsammans med Skolverket i olika insatser. Catrin är rådgivare som under lång tid har arbetat med elever med dövblindhet och andra flerfunktionsnedsättningar. Catrin är sakkunnig inom området dövblindfrågor och arbetar också med frågor runt interkulturalitet.
En undervisning med stöd av digitala verktyg och AKK ger eleverna utökade förutsättningar att kommunicera med sin omgivning och utveckla sin kunskap. Därför är det viktigt att alla som arbetar med eleverna har kunskap om hur de kan ge eleverna det stöd som de har rätt till i sitt lärande och utveckling. Det här studiepaketet handlar om att använda digitala verktyg tillsammans med Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Det riktar sig främst till lärare och elevassistenter i grund- och gymnasiesärskola.
 

Seminarie 9.
Del 1 - Words don’t come easy – svårigheter med avkodning och läsförståelse hos svenska ungdomar med IF, med Karin Nilsson. Karin är logoped och nybliven doktor vid Linköpings Universitet.
Internationell forskning har visat att personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har svårigheter både med avkodning och med läsförståelse, men hittills har det inte funnits några större studier som undersökt detta i en svensk kontext. Karins föreläsning handlar om ett stort forskningsprojekt som kartlagt läsförmågan hos svenska ungdomar med IF, där det bland annat visade sig att avkodningsutvecklingen stagnerar på ett tidigt stadium. Vad har detta för implikationer för personer med IF och för den anpassade skolan.
  
Del 2 - Tala fram texten – När barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-text, med Sanna Kraft. Sanna är nybliven doktor i svenska. Hon har tidigare arbetat som logoped i Halmstads kommun. Hon arbetade då med utredning, handledning och föreläsning om språk-, läs- och skrivsvårigheter.
Sanna Kraft disputerade våren 2023 vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi vid Göteborgs universitet. I sin presentation beskriver hon de viktigaste resultaten från sin avhandling som handlar om att använda tal-till-text som skrivredskap.

Seminarie 10.
Del 1 - Kommunen som ökar möjligheterna för alla barn att kommunicera i förskolan, med Camilla Larsson. Camilla är kommunikationspedagog inom förskolan och skolan i Kristinehamns kommun. Hon handleder pedagoger i arbetet med tydliggörande pedagogik och AKK på grupp- samt individnivå, skapar material, gör verksamhetsbesök samt föreläser.
Kristinehamns kommun har i flera år satsat på en likvärdig förskola och skola för alla utifrån ett kommunikativt perspektiv. Camilla har varit drivande i arbetet och presentationen fokuserar på hur arbetet går till. Vad innebär likvärdighet på en förskola och skola och hur skapar vi det? Camilla berättar även om vilka effekter som framkommit, vilka framgångsfaktorer de sett och konkret material kommer att finnas för visning. 

Del 2 - Du fattar inte vem jag är och vad jag vill utan att använda mitt AKK, med Kerstin Nyth, Lina Kristoffersson & Lena Svantesson Rydén. 
Kerstin är lärare 

Lina är logoped

Lena är rektor, samtliga på Solbackeskolan som är en F-6-skola i Bergsjön, Göteborg.
Vi berättar om hur vi i vår klass inom anpassad grundskola (ämnesområden) arbetar för att våra elever ska få möjlighet att kommunicera och göra sin röst hörd under skoldagen. Flera av våra elever använder t.ex. PODD, men vi använder oss också av många andra sätt att kommunicera i klassen. Vi kommer att reflektera över vilka utmaningar vi har stött på och vad som har hjälpt oss framåt för att göra användningen av AKK till en självklar och naturlig del av skoldagen. Vår väg har kantats av upp- och nedförsbackar och vi har inte kommit i mål än även om vi har kommit en bra bit åt rätt håll.

Seminarie 11.
Del 1 - Från joller till språk - hur utvecklas barn med funktionsnedsättning? med Anna Nyman. Anna är logoped, Med Dr och adjunkt vid Enheten för logopedi, Karolinska Institutet. Anna disputerade 2022 med en avhandling om joller, tal och språk hos barn med rörelsenedsättningar och/eller intellektuell funktionsnedsättning. I denna presentation kommer delar av avhandlingen att presenteras, med tyngdpunkt på att berätta om en studie där utvecklingen av språk och tal hos en grupp barn följdes från 1 till 7 års ålder. Presentationen kommer också att innehålla resultat om insatser för gruppen.
 

Del 2 - AKK vid omfattande funktionsnedsättningar: perspektiv från personal inom särskola och habilitering, med Anna Rensfeldt Flink. Anna är logoped, forskare och verksam som FoU-handläggare på Habilitering och Hälsa i Västra Götalandsregionen. Annas forskningfokus ligger på barn och unga med flerfunktionsnedsättning och deras familjer.
Seminariet handlar om resonemang, föreställningar och professionell praktik inom särskola (inriktning ämnesområden) och habilitering då det gäller AKK med barn och unga med omfattande flerfunktionsnedsättningar Vad kan vi lära av samlade erfarenheter från dessa verksamheter? Resultat från två studier kommer att presenteras och diskuteras.

 

Seminarie 12. Peka, välja och styra - alternativa styrningar för kommunikation och digital delaktighet, med Margret Buchholz, Gunnel Ivarsson & Lisa Braun. Margret, Gunnel och Lisa är alla arbetsterapeuter på Dart och har stor erfarenhet av att jobba med tillgänglighet och alternativa styrningar.
Hur kan vi möjliggöra kommunikation och digital delaktighet för personer med motoriska svårigheter? Darts arbetsterapeuter visar och berättar om hur alternativa styrningar och individuella justeringar kan möjliggöra för fler att använda teknik för kommunikation, vardagsaktiviteter och kunna utvecklas språkligt.

Onsdag 25 oktober start kl 11:35 - välj mellan seminarie 13-18

Seminarie 13. KomIgång online - digitalt stöd för språkbygge!, med Josefin Hansson och Ellen Backman. 
Josefin Hansson är logoped och chef på Dart och är projektledare för utvecling och support kring KomIgång online.

Ellen är logoped, forskare och FoU-ansvarig vid Region Halland och arbetar med forskning kring KomIgång online.
KomIgång online är en digital stödresurs på 1177 för föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter. KomIgång online är främst tänkt att kunna förskrivas till föräldrar som väntar på insats, men användningsområdet har visat sig vara större än så. Josefin berättar om och visar KomIgång online, medan Ellen berättar om den forskning som gjorts och som pågår.
 

Seminarie 14. Extending language - semantics, syntax, morphology, med Gayle Porter. Gayle Porter är logoped med över 40 års praktisk erfarenhet av att arbeta med personer i behov av kommunikationsstöd. Gayle är medgrundare till CPEC (Cerebral Palsy Education Centre) i Melbourne, Australien, där hon också arbetar. Hon har även en privat klinik där hon arbetar med individer i behov av kommunikationsstöd. Gayle Porter har utvecklat PODD, som står för Pragmatic Organization Dynamic Display, och tagit fram kommunikationsböcker och anpassningar för talande hjälpmedel. Hon har skrivit artiklar, publikationer och kapitel om AKK och cerebral pares och är en eftertraktad internationell föreläsare. 
När ett barn börjar tala ger personerna i omgivningen barnet – mer eller mindre medvetet – stimulans att ta nästa steg i språkutvecklingen, och nästa steg, och nästa. Genom att bara tala själva och sätta ord på det vi ser i vardagen hjälper vi barnet att utveckla sitt ordförråd, sin förmåga att bygga meningar och böja ord. Ordförrådet fortsätter att utvecklas hela livet genom att personen möter nya ord och lär sig dess betydelse. Hur kan vi på liknande sätt ge stimulans till personer i behov av AKK? Hur kan vi säkerställa att språkutvecklingen får fortsätta genom barndomen, ungdomen och hela vägen genom vuxenlivet.

Seminarie 15. Forskningsprojekt om barns delaktighet i LSS-utredningar – möjligheter och hinder, med Martin Molin, Elisabet Björquist och Stina Persson. 
Martin är professor i socialt arbete vid Högskolan Väst. Hans forskning rör frågor om delaktighet och utanförskap i anpassad gymnasieskola (tidigare gymnasiesärskolan). Martin forskar om unga med intellektuell funktionsnedsättning och frågor om vuxenblivande och identifikationsprocesser i olika sammanhang, t ex i övergången mot arbetslivet eller på internet och sociala medier. Han leder också forskningsprojektet om barns delaktighet i utredningsprocessen om stödinsatser enligt LSS. Martin undervisar främst på socionomprogrammet samt på magisterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap. Han har lång erfarenhet som yrkesverksam inom olika former av omsorgsverksamhet.
Elisabet är universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Väst. Hennes forskning bedrivs inom området barn och unga med funktionsnedsättning och hon undervisar bland annat om barns rätt till delaktighet samt utredning och handläggning i socialt arbete. Elisabet undervisar främst på socionomprogrammet och på magisterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap. Hon har också mångårig yrkeserfarenhet av socialt arbete, bland annat som LSS-handläggare.

Stina är universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan Väst. Hennes undervisningsämnen är främst socialjuridik samt utredning och handläggning i socialt arbete. Stina undervisar främst på socionomprogrammet och på programmet för socialpsykiatrisk vård. Hon har också mångårig yrkeserfarenhet av socialt arbete, bland annat som LSS-handläggare.
Studier visar att barn med funktionsnedsättningar ofta har begränsad delaktighet i utredningsprocessen gällande stödinsatser i samband med en ansökan om LSS-stöd. Vid Högskolan Väst har ett forskningsprojekt genomförts där handläggare, barn och föräldrar har intervjuats om möjligheter och hinder för barns delaktighet. I denna presentation kommer forskarna att berätta om resultatet och erfarenheter i samband med användning av metoden Samtalsmatta vid barnintervjuer.

Seminarie 16. Hur går det till när elever ställer frågor med samtalsapparat eller papperskarta i helklassundervisning? med Helena Tegler. Helena är logoped och forskare. Hon jobbar nu halvtid som lektor vid Mälardalens Högskola och halvtid som postdoktor vid Uppsala universitet där hon jobbar med det spännande projekt som är dagens fokus.
Praktiken att ställa frågor i helklass är viktigt för elevers lärande. Dels stimulerar det elevers och klasskamraters problemlösning och kritiska tänkande, dels får lärare vetskap om elevers aktuella förståelse, motivation och intresse av ett ämne. Presentationen baseras på videodata från 26 lektioner med elever som kommunicerar med stöd av samtalsapparat eller papperskarta.

Seminarie 17. Språket som nyckel till ett delaktigt vuxenliv, med Mia Wright & Jeanette Persson. 

Mia är projektledare och filmare.

Jeanette är handledare i Karlstadmodellen.
Språket som nyckel till ett delaktigt vuxenliv är ett treårigt Arvfondsprojekt som handlar om att utveckla ny metodik och nytt material för utveckling av språk, kommunikation och lärande för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som går i anpassad gymnasieskola. Särskilt fokus på ungdomar och unga vuxna med Downs syndrom.
 

Seminarie 18. Att leda och organisera för kommunikativt tillgängliga lärmiljöer - Kommunikation som grund för lärande, utveckling och delaktighet i samhället, med Tone Engen & Per Skoglund. Tone och Per är båda statsvetare med inriktning på funktionsnedsättning. Sedan flera år jobbar de på SPSM men har också varit verksamma som föreläsare och inspiratörer i andra verksamheter t ex habilitering. För rektor är det av vikt att som utbildningsverksamhet erbjuda barn och elever möjlighet att kommunicera och visa på kunskap, utifrån deras behov och förutsättningar. Vi vill bidra med kunskap om organisation av komplexa lärmiljöer och en vidgad syn på möjligheten för förskolor och skolor att genom kommunikationen skapa förutsättningar för lärande för alla barn och elever. Vi berör frågor som kommunikationens betydelse för en individ och guppens möjligheter till gemensam utveckling och lärande framförallt om skolans demokratiska uppdrag där olikheter möts, bidrar och utvecklar den gemensamma lärmiljön.