Anna Bodén är biträdande verksamhetschef samt överläkare i patologi vid Universitetssjukhuset i Linköping. Anna har varit med och infört digital patologi från teknikval till arbetssätt i nära samarbete med IT, laboratoriet och diagnostik. Inom forskningsområdet är hon inriktad av att undersöka effekterna av hur AI algoritmer, mer specifikt för digital bildanalys inom bröstområdet, kan se ut i klinik. Sedan några år tillbaka är hon sammankallande till KVAST digital arbetsgrupp och är från början av året involverad inom det IMI finansierade projektet BigPicture som syftar till att inom Europa skapa en av världens största GDPR kompatibla databaser för patologidataset , vilka ska främja utveckling och användande av AI inom digitalpatologi.
Föreläsningen kommer att ge en exposé kring digital patologis bakgrund och lokala erfarenheter kring implementation under de gångna 10 åren. Här kommer finnas exempel och aktuella resultat på hur Universitetssjukhuset i Linköping genomfört den individuella valideringen av diagnostik och på ändrade arbetssätt och provflöden till följd av övergång till digital patologi så som direkt arkivering av glas, prioritering och bevakning genom digitala arbetslistor, Ki-67 bedömning, distansarbetar och handledning, multisdiciplinära ronder och externa granskningsflöden.

Ann är utbildad fysioterapeut och har under sina 20 verksamma år en imponerande meritlista. Ann har tidigare arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering på Loka Rehab/Brunn. Ann är också utbildad ergonom och har arbetat med arbetsmiljö inom Företagshälsa på Karolinska Universitetssjukhuset bland annat. Anns föreläsning kommer att fokusera på hur vi ska kunna arbeta smart och hålla länge

Andrea Hemming är jurist vid Institutet för Medicinsk Rätt. Hon leder företagets arbete när det gäller digitala vårdtjänster, dataskydd och AI. Hon är dataskyddsombud åt flera vårdgivare och hjälper dagligen klienter med frågor kopplat till dataskydd och informationssäkerhet i vården. Andreas föreläsning kommer att fokusera på laglig hantering av personuppgifter i hälsa-och sjukvården. Hur man får behandla personuppgifter i vården är väl reglerat, dels i GDPR, dels i t.ex. Patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Från det tillsynsbeslut som kom i december 2020 vet vi att det kan kosta 69 miljoner kronor att göra fel här. Under aktuellt pass kommer vi att kika närmare på hur man lagligt behandlar personuppgifter i vården. Vilka är de vanligaste felen och vilka skyldigheter har du som arbetar inom vården? Passet är uppbyggt kring riktiga typfall och syftar till att på ett enkelt sätt ge svar på de vanligaste frågorna.

Carlos Fernández Moro är biträdande överläkare i klinisk patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Han utför sin diagnostiska verksamhet inom pankreas- och gallvägspatologi och forskar inom pankreascancer och levermetastaser. Han är engagerad medlem i ”Elektronisk Strukturerad Rapportering och SNOMED CT” arbetsgrupp vid Svensk Förening för Patologi. Carlos deltar aktivt i den pågående digitaliseringsprocessen på kliniken och är entusiast om innovationsprojekt med fokus på AI och "mixed reality" applikationer för att förbättra cancerdiagnostik. Föreläsningen kommer att berätta från patologis synpunkt Karolinskas utvecklingar och erfarenheter inom AI och "mixed reality" genom digipat resan.

Christer Sundström, prof. emer. i patologi vid Uppsala universitet, tidigare överläkare och klinikchef, numera konsultläkare i hematopatologi vid Klinisk patologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Föreläsningen kommer att handla om patologin, läkekonstens tredje fundament vid sidan om medicinen och kirurgin, och dess historia – en historia som huvudsakligen är ett resultat av fynd gjorda vid obduktioner utförda under flera århundraden. Titeln på föreläsningen kommer handla om obduktionens historia.

Christofer Juhlin är molekylärbiolog och biträdande överläkare i klinisk patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, där han är ämnesansvarig diagnostiker för endokrina (hormonproducerande) tumörer, såsom sköldkörtel, bisköldskörtel, binjure samt neuroendokrina tumörer i buken. Han deltar som patologrepresentant i tre olika nationella vårdprogram, leder endokrina KVAST-verksamheten och är en av författarna till den nya WHO-klassifikationen för endokrina och neuroendokrina tumörer som planeras att lanseras under 2022. Christofer är även docent vid Karolinska Institutet, där han driver forskning kring molekylära mekanismer i endokrina tumörer. I denna föreläsning kommer Christofer på ett populärvetenskapligt sätt att avhandla patologins vikt för patienten, där han i flera steg redogör för patologins möjligheter samt vilka utmaningar ämnet står inför framgent. Vad händer egentligen när ett prov anländer till patologen, och på vilket sätt samarbetar de olika delarna av laboratoriet för att få ut korrekt diagnos på kortast möjliga tid - utan att tumma på kvaliteten? Föreläsningen riktar sig till samtliga yrkeskategorier inom fältet, och använder sig av illustrativa exempel för att betona patologins centrala roll i den moderna cancervården.

Dr. David Rimm is a Professor in the Departments of Pathology and Medicine (Oncology) at the Yale University School of Medicine. He is the Director of Yale Pathology Tissue Services. He completed an MD-PhD at Johns Hopkins University Medical School followed by a Pathology Residency at Yale and a Cytopathology Fellowship at the Medical College of Virginia. He is boarded in Anatomic and Cytopatholgy. His research lab group focuses on quantitative pathology using the AQUA® technology invented in his lab, and other quantitative methods, with projects related to predicting response to both targeted and immune- therapy in cancer and standardization of those assays for CLIA labs. His lab is involved in testing new high-plex methods including imaging mass cytometry (Fluidigm) and digital spatial profiling (NanoString) He also has supported projects related to rapid, low cost diagnostic tests and direct tissue imaging. The work is supported by grants from the NIH, BCRF, and sponsored research agreements from biopharma. He also serves on the CAP Immunohistochemistry committee and multiple scientific advisory boards for biotech and pharma. He is an author of over 400 peer-reviewed papers and 8 patents.

Eva är överläkare och disputerad cancerforskare som nuförtiden mestadels arbetar med klinisk cytologi, men även bröst- och lungcancer. Hon är styrelsemedlem i Svensk Förening för Cytologi och ämnesområdesansvarig för finnålspunktioner på Karolinska Sjukhuset. Föreläsningen kommer att handla om Cytologins roll i lungcancerdiagnostik.

Eva Nilsson är sedan många år enhetschef på ett av de histopatologiska laboratorierna inom Karolinska Universitetslaboratoriet. Hon är i botten biomedicinsk analytiker och har ett stort intresse för utbildningsfrågor inom specialiteten. Biomedicinska analytiker har sedan många år på delegation utfört utskärningar av utvalda preparat men det har inte funnits någon gemensam organiserad utbildning för detta ändamål inom kliniken. År 2018 gavs möjlighet att ta fram ett utkast till en uppdragsutbildning i utskärningsteknik. Två uppdragsutbildningar inom patologi med utskärningsteknik har nu genomförts och det planeras för den tredje utbildningsomgången som startar hösten 2021.

Gunnel Blomgren, nu processledare/jurist, senior medarbetare på KUL, Region Stockholm tidigare divisionschef för Samhällsmedicin Stockholms läns landsting, kanslichef/jurist för landstingets aktiviteter ”Att stärks patientens ställning”, ”Värdegrund för hälso- och sjukvården”, ”Omhändertagande av avlidna”, processledare/jurist medicinsk stab vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting.

Stefan Einhorn, är professor och ordförande i Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt författare, senast till boken Konsten att fördärva sitt liv -eller inte. Det är ett stort ansvar att vara medarbetare eftersom vi har skyldigheter mot oss själva, men också gentemot andra. Som tur är går detta hand i hand, eftersom det är visat i vetenskapliga studier att om vi bemöter andra väl gagnas också vi själva.

Hur vi bemöter våra medarbetare är av central betydelse för:
• Hur effektivt vi arbetar
• Risken att göra fel
• Hur vi trivs på arbetet
• Hur meningsfullt vi upplever vårt arbete

Föreläsningen fokuserar runt områden som:
• Etik
• Konsten att vara en medmänniska
• Hur vi hanterar dilemman
• Våra mörka egenskaper och hur vi kan kontrollera dem
I föreläsningen diskuteras således bemötande ur olika perspektiv och deltagarna får också ta aktiv del i form av att lösa problem.

Sonja Eaker Fält, ordförande i beredningsgruppen för Biobank Sverige samt chef för Regionalt biobankscentrum Mellansverige. Sonja var sekreterare i den senaste utredningen om reglering av biobanker och har en forskningsbakgrund inom medicinsk epidemiologi. Biobank Sverige är en nationell infrastruktur och ett samarbetsorgan för Sveriges regioner samt de sju universiteten med medicinsk fakultet för biobankfrågor. I Biobank Sverige ingår även representanter från branschorganisationer från näringslivet och arbetet stöds också av Sveriges Kommuner och Regioner, Vetenskapsrådet och Vinnova via Swelife.

Gunilla Bergström, chef Regionalt Biobankscentrum sydöstra sjukvårdsregionen och biobankssamordnare för Region Östergötland. Gunilla har inom ramen för dessa uppdrag, arbetat lokalt, sjukvårdsregionlat och nationellt, med biobanksfrågor sedan 2

Hanna Fransson, nationell projektkoordinator för Biobank Sverige samt projektkoordinator vid Regionalt biobankscentrum Mellansverige. Hanna har en bakgrund som biomedicinsk analytiker och har varit verksam inom klinisk patologi, bland annat som studiekoordinator. Hanna har jobbat med biobanksfrågor sedan 2013.

Jerker Green, nationell samordnare IT och verksamhet Biobank Sverige. Många års erfarenhet med arbete inom IT hälsa och Sjukvård med tyngdpunkt på elektroniska hälsoregister (EHR) och laboratorieinformationssystem (LIS).

Henrik Druid är professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet och har arbetat som rättsläkare i över 35 år. Han har forskat inom många områden som är kopplade till rättsmedicinsk undersökningsverksamhet, men de senaste tio åren alltmer fokuserat på postmortal diagnostik. Rättsmedicin och klinisk patologi har gemensamt att diagnostiken är fokuserad på strukturella förändringar. Många dödsfall orsakas av allvarliga medicinska tillstånd som utvecklas under en relativt kort tid så att strukturella förändringar inte hinner utvecklas. Det finns därför ett behov av att komplettera obduktionsdiagnostiken med postmortal (bio)kemi, ungefär på samma sätt som kliniker utnyttjar klinisk kemi. Presentationen kommer att beskriva vilka analyser och vilka provmaterial som kan användas för att dramatiskt förbättra obduktionsdiagnostiken

Helena Brändström, PhD, arbetar på Sveriges Kommuner och Regioner för Regionala Cancercentrum i Samverkan. Sedan 2012 är hon nationell samordnare för de nationella vårdprogrammen inom cancerområdet och har sedan 2015 även ansvarat för RCCs arbete med standardiserade vårdförlopp. Sedan standardiserade vårdförlopp (SVF) infördes i cancervården 2015, har regeringen satsat totalt 3,1 miljarder på cancervården. Syftet med SVF är att korta väntetiderna, minska de regionala skillnaderna, höja kvaliteten, göra cancervården mer jämlik och patienterna mer nöjda. I början av satsningen sattes också målen att 70 procent av alla cancerpatienter ska utredas enligt ett SVF i aktuella diagnoser och att 80 procent av de SVF-utredda patienterna ska ha gått igenom vårdförloppet inom beslutad maximal ledtid. Nu har det gått sex år sedan SVF infördes. Har SVF motsvarat de höga förväntningarna?

Inger Nennesmo arbetar som neuropatolog på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och ansvarar över den postmortala diagnostiken av olika hjärnsjukdomar. Inger ansvarar dessutom för diagnostiken av sjukdom i skelettmuskulaturen. Föreläsningen kommer att handla om hur det ser ut i hjärnan vid demenssjukdom. Man uppskattar att cirka 160 000 människor i Sverige idag är drabbade av någon form av demenssjukdom. I Ingers presentation kommer hon att beskriva förändringar som man kan finna i hjärnan vid några av de olika diagnoser av demenssjukdom som finns.

Jan är en populär föreläsare inom kommunikation och retorik. Efter en karriär som skådespelare har han förmågan att gestalta och illustrera situationer som vi känner igen. Sedan 1997 jobbat han även som utbildare och coach. Jan vet vad som krävs för att vi ska utveckla vår fulla potential. Jans kommer att föreläsa om hur du undviker missförstår när du kommunicerar. Innehållet på Jans föreläsning kan du se nedan;
Innehåll:
• All kommunikation börjar med dig
• Vad signalerar ditt kroppsspråk?
• Vilken känsla förmedlar din röst?
• Talar du så människor förstår och vill lyssna?
• Bemötande eller bortstötande inom 7 sekunder
• Minimera missförstånd när du kommunicerar i olika kanaler
• Enkla retoriska verktyg som du har nytta av i vardagen
• Konstruktiv kommunikation med chefer och kollegor
• Att hantera och bemöta olika kommunikationsstilar

Johan Hartman är ämnesområdesansvarig för bröstpatologi, bitr överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset. Han är sammankallande i KVAST-gruppen för bröstpatologi, medlem i Svenska Bröstcancergruppen och representerar patologi i nationella vårdprogramsgruppen för bröstcancer. Han är docent och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet. Johans forskargrupp studerar tumörbiologi och utvecklar prognostiska modeller för individanpassad cancerbehandling. Johan leder AI-forskningen i patologi inom Region Stockholms/KTH/KIs gemensamma forskningssatsning Medtech labs och är även medgrundare till KI-innovations start-up Stratipath som utvecklar framtidens AI-diagnostik.
I Johans föreläsning kommer vi följa utvecklingen av modern cancerdiagnostik och det innefattar bl a genomik och sk ”computational pathology” med fokus på bröstcancer.

Joakim Dillner är FoUU Chef för Medicinsk Diagnostik Karolinska samt sektionschef för Centrum för Cervixcancerprevention, en sektion inom Patologi & Cancerdiagnostik.

Han kommer att beskriva hur förändringar inom diagnostik för Humant Papillomvirus (HPV) möjliggör både säkrare screeningprogram och snabbare utrotning av livmoderhalscancer.

Laszlo Szekely är specialistläkare i klinisk patologi och cytologi. Laszlo har över 30 års erfarenhet inom cancer- och virusforskning. Han disputerade år 1995, blev docent år 2000 och professor år 2010. Han är dessutom ämnesområdesansvarig för kliniska obduktioner i Stockholm och läkaransvarig för molekylärpatologi på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Laszlo utför de flesta BSL3-obduktioner på Covid-19 patienter i Stockholmsområdet. Under föreläsningen kommer Laszlo att sammanställa resultaten om Covid-19-patologi inklusive makroskopiska, histologiska, immuno-histokemiska, elektronmikroskopiska, serologiska och virologiska fynd.

Maria Johansson Soller är överläkare, docent och verksamhetschef på ME Klinisk genetik och CMMS, hon är även tillförordnad sektionschef på Cancergenomik, ME Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik. Marias föreläsning kommer att handla om preventiv precisionsdiagnostik; Diagnostik av ärftlig cancer.

Karin och Therese arbetar som dödsfallshandläggare och poliser, de är verksamma i polisområde Stockholm nord. Therese och Karins föreläsning kommer att informera kring Polisens arbete inom dödsfallshantering och inte minst handläggning samt syfte och rutiner vid dödsfall utan misstanke om brott.

Viktoria Loo Skyman, tidigare fysioterapeut inom både slutenvård och äldreomsorg. Sedan 2010 har Viktoria arbetat med förändringsledning och eHälsa inom både vård och omsorg i rollen som projektledare och coach. Hon arbetar idag med digitala tjänster, bland annat taligenkänning på Acceptus. Taligenkänning eller tal till text är en teknik för att använda rösten istället för fingrarna på tangentbordet för att skapa skriven text. Detta nya sätt att föra journal har under de senaste åren blivit alltmer etablerat inom framför allt hälso- och sjukvård i Norge och Danmark och nu har det tagit fart även i Sverige. Det finns studier som visar att det går cirka tre gånger snabbare att tala in en anteckning jämfört med att skriva samma anteckning med tangentbord och kvaliteten blir i många fall också bättre. Även andra vinster lyfter användarna fram, mer om dessa och hur tekniken fungerar i praktiken får du höra på föreläsningen.