PROGRAM
TISDAG

Anmäl dig alltid om du avser delta på plats på universitetet eller i någon annan lokal.

Skolledare: Skolledare: Pass som ingår i detta spår är: 13, 19, 33 och 38

Lunch: För er som bokat lunch så serveras den på Universum

= Livesänd föreläsning. Delta på plats eller följ den livesända föreläsningen på distans.

TISDAG 29 oktober
08.30 Brashörnan	Registrering och kaffe
09.00 Aula Nordica	INLEDNING Moderator: Ann-Louise Silfver AI i skolan – Nulägesrapport samt lärdomar och reflektioner från diskussioner med lärare - Jonathan Wedman AI fortsätter att vara ett aktuellt ämne sedan ett par år tillbaka. Det är lättillgängligt, blir ständigt smartare och blir alltmer nyttigt i arbetet för lärare och elever. Den här föreläsningen har två delar. I den första ger jag en översiktlig nulägesrapport om hur generativ AI kan användas i skolan idag för att gynna undervisning, bedömning och lärande. Dessutom erbjuds en glimt om vad den närmsta framtiden tycks ha att erbjuda. I den andra delen av föreläsningen delar jag med mig av lärdomar och reflektioner från en nystartad kurs om AI i skolan, riktad mot yrkesverksamma lärare. Vad har framkommit i diskussioner och övningar med kursdeltagarna som bidrar med ytterligare perspektiv på AI:s roll i skolan? Är det något som överraskar? Föreläsningen avrundas med en påminnelse om att regelbundet testa AI själv för att utforska hur du bäst kan nyttja dess många styrkor utifrån din egen unika kombination av intressen, erfarenheter och förutsättningar. AI i utbildning - en superkraft eller det ultimata fusket? - Eva Mårell-Olsson Hur påverkar tillgången till avancerade AI-verktyg som exempelvis ChatGPT våra lär- och arbetsprocesser i skolan? I denna föreläsning undersöker vi den omvälvande förändringen som AI innebär för både lärare och elever. Vi reflekterar över de nya möjligheterna såväl som de utmaningar som uppstår när gränsen mellan kreativt tänkande och fusk blir allt mer suddig. Genom att fokusera på praktiska exempel och forskningsinsikter, diskuterar vi hur utbildningssystemet kan anpassas för att främja ett djupare lärande i en tid av snabb teknologisk utveckling. Välkommen till en spännande och kritisk diskussion om framtidens utbildning!
11.00	Lunch
	Idrott 09.30 - 17.30
1. Idrott IKSU Sportgränd, Umeå	Idrott Se eget program under fliken Program - Idrott
	Heldag 12.30-16.00
2. Slöjd - Trä och metall LÄR.A.150	Snyggt med brännpenna, äntligen! - Niklas Wahlström/Nicklas Burman Vi provar olika brännpennor och metoder för att öka kvaliteten kring användandet med brännpenna. Layout och utrustning.
3. Slöjd - Textil LÄR.B.250	12:30-12:45 Intro 12:45-13:45 Föreläsning - Älskade kläder! - Lotta Lundstedt och Stina Westerlund En föreläsning om smutsiga, trasiga men älskade plagg - kläder som minnesbärare. 14:00-16:00 Workshop - Annika Andersson I praktiska workshops förlänger vi livet på t-shirts. Ta med 1-2 stycken med möjlighet att byta med varandra
4. Bildmuseet Bildmuseet	Föreläsning, visning och workshop i Bildmuseet, Konstnärligt Campus, Umeå universitet 12:30-14:00 Föreläsning, visning, workshop i Bildmuseet 14:00-14:30 Paus 14:30-16:00 Fortsättning I Bildmuseet visas just nu utställningar med konstverk i olika tekniker som anknyter till aktuella ämne som ekologisk mångfald, klimatförändringar, kolonialism, nationsbyggen, AI och geometri. Utställningarna går att arbeta med ämnesöverskridande och kan anpassas till olika målgrupper och åldrar. Bildmuseets konstpedagoger Emma Mårtensson och Maria Sundström ger exempel på hur man kan använda samtidskonsten som utgångspunkt och resurs i många av skolans ämnen. Med olika praktiska övningar, samtal och workshops närmar vi oss konstverken på ett lättsamt sätt. Läs mer om vilka skolprogram Bildmuseet erbjuder: https://www.bildmuseet.umu.se/skola/ Mer om Bildmuseets aktuella utställningar: Åtta grader / Samtida konst om skogen https://www.bildmuseet.umu.se/utstallningar/2024/atta-grader--samtida-konst-om-skogen/ Aseel AlYaqoub /The View from Abow https://www.bildmuseet.umu.se/utstallningar/2024/aseel-alyaqoub--the-view-from-above/ Alexandra Daisy Ginsberg / Machine Auguries https://www.bildmuseet.umu.se/utstallningar/2024/alexandra-daisy-ginsberg--machine-auguries/ Elias Crespin /Chronomorphosis https://www.bildmuseet.umu.se/utstallningar/2024/elias-crespin/
5. Museum och arkiv som resurs för skolan Bio Abelli, Västerbottens museum	INSTÄLLD Museum och arkiv som resurs för skolan Forskare, museipedagoger och arkivarier berättar om sina utbildningsuppdrag och ger konkreta exempel på hur utställningar, arkiv och friluftsmuseets miljöer kan användas i skolans undervisning. Plats: Bio Abelli, Västerbottens museum. Arrangörer: Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum i samarbete med forskargruppen i utbildningshistoria vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
6. Språk/Modersmål NAT.D.360	Föreläsare: Carla Jonsson, Annika Norlund Shaswar, Hanna-Máret Outakoski, Boglárka Straszer, Åsa Wedin 12.30-14.00 Vad är modersmålsundervisning? Min/majoritetsspråk, komplexitet, studiehandledare Språklig mångfald i lärarutbildningen 14.00-14.30 Paus med interaktiva övningar om språk och flerspråkighet 14.30-16.00 Modersmålsundervisning med exempel från arabiska och kurdiska Modersmålsundervisning med exempel från nationella minoritetsspråk och/eller aktionsforskning Aktionsforskning
7. Hem- och konsumentkunskap LÄR.A.330	Smak för hållbarhet – att umamifiera grönsaker - Hedda Landfors & Maria Uhlander Upplevelser av samtal om smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning är ett centralt innehåll i undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Att utveckla nya smakvanor är viktigt för att vi ska nå en mer hållbar matkonsumtion i enlighet med Agenda 2030. En väg att gå är genom ett aktivt smakbegrepp, att få förståelse för att smak är föränderligt och kan tränas och utvecklas. Om vi vill att eleverna ska utveckla nya smakvanor behöver vi medvetet skapa undervisning där eleverna får träna på att smaka råvaror och livsmedel som är mer hållbara, exempelvis grönsaker. I den här aktiviteten utgår vi från Lolita Gelinder forskning ”Smak för hållbar mat 2020” och hennes bidrag till Skolverkets lärportal för kompetensutveckling för lärare i hem- och konsumentkunskap. Du kommer att, efter en introducerande föreläsning om smak som begrepp testa konceptet umamifiering och undersöka vad som händer med smaken, aromen och konsistensen hos olika grönsaker när de tillagas på olika sätt.
	Geografi
Geo.1 SAM.A.230	OBS! 13:15-14:30 Den gröna samhällsomvandlingen och dess påverkan på arbetsmarknad, elevunderlag och lärarrektytering - Rikard Eriksson Under de kommande decennierna kommer miljarder att investeras i industrisatsningar i Norrbotten och Västerbotten. För att möta behovet av ny arbetskraft kan upp till 100 000 invånare, en befolkningsökning på 20%, behöva flytta till Sveriges två nordligaste län. I forskningsprojektet, Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering, studeras de ekonomiska, sociala och politiska utmaningar och möjligheter som följer med det som antingen kan vara en grön industriell revolution eller, i värsta fall, ett spektakulärt industriellt misslyckande.
Geo.2 SAM.A.233	OBS! 15:00-16:30 Vindelälven-Juhttátahkka biosfär - biosfärområden och hållbar utveckling i skolan - Ann-Kristin Vinka Hållbar utveckling är komplext och ingen har facit. Det är därför biosfärområdena har i uppgift att finna lokala lösningar på globala utmaningar. Biosfärområden är test- och modellområden. Biosfärområden är också samverkan för hållbar utveckling. Biosfärområden handlar om natur- och kulturvård, kunskapsutbyte och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik. Det är viktigt att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara. Biosfärområdena är en värdefull resurs. Hur kan de användas i undervisningen? Dialog med Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka - Sveriges största och nordligaste biosfärområde
Geo.3 SAM.C.300	OBS! 15:00-16:30 Workshop 1 B Lantmäteriet - undervisa med geodata och GIS - Maria Vallberg Lantmäteriets workshop visar hur grundskolor, gymnasieskolor och högskolor kan få tillgång till geodata från olika myndigheter. Till exempel kartor, flygbilder och laserdata från Lantmäteriet, sjökort från Sjöfartsverket, data om berg och jordarter från SGU samt befolkningsstatistik från SCB. Vi presenterar även hur du kan använda Geoskolan som stöd i undervisningen för grundskolan och gymnasiet. Geoskolan innehåller lektionsförslag och ett webbaserat kartverktyg som gör det enkelt att komma i gång och använda geodata och GIS i undervisningen. I workshopen får du använda kartverktyget och gå igenom lektionsförslag. Ändamål och källkritik är två viktiga kriterier vid val av karta. Vi gör en jämförelse av kartor för olika ändamål med olika detaljeringsgrad och aktualitet. Vi diskuterar och lyssnar in behov och synpunkter på Lantmäteriets undervisningsstöd.
	Parallella spår 12.30 - 14.00
8. Kognitionsvetenskap Aula Nordica	Kognitionsvetenskapens Roll i Undervisning: Möjligheter till Fortbildning - Bert Jonsson Kognitionsvetenskap är ett ämne som förväntas inkluderas i lärarutbildningar. Parallellt erbjuds verksamma lärare fortbildning i kognitionsvetenskap vid flera lärosäten. Presentationen är uppdelad i två delar. Den första delen ger en översikt av vad kognitionsvetenskap kan bidra med samt beskriver det innehåll som erbjuds i de olika fortbildningsprogrammen vid universiteten i Umeå, Lund, Uppsala och Göteborg. Den andra delen innehåller exempel på kognitionsvetenskaplig forskning. Dessa exempel fungerar som en försmak av innehållet som erbjuds vid respektive lärosäte och ger en allmän orientering om den kognitionsvetenskap som är relevant för utbildningsvetenskap.
9. Teknat: Arkitektur Galaxen Sirius	Hur kan arkitektur bidra till ett hållbart och socialt rättvist samhälle? - Katrin Holmqvist-Sten Arkitektur handlar om att utveckla platser och byggnader i samhällen, städer och landsbygd. Området arkitektur är tvärvetenskapligt och kretsar kring gestaltningen av livsmiljöer – byggnader, stadsrum, bostadsområden och landskap. I denna workshop kommer vi att undersöka hur din upplevelse av arkitekturen i din omgivning relaterar till de intentioner och målsättningar som de som ritade dessa byggnader hade, men också hur du kan förstå dig själv som en aktör i utformningen av den värld du lever i. Workshopen ger en övergripande förståelse för motiv som ligger till grund för arkitektoniska lösningar och idéer och ger dig möjlighet att reflektera över arkitekturens roll och ansvar i förhållande till framtidens utmaningar såsom den inledande frågan; på vilket sätt bidrar arkitekturen till ett hållbart och socialt rättvist samhälle?
10. Curiosum Curiosum	Makerspace – en kreativ miljö för undervisning i teknik och naturvetenskap - Mika Sinclair (Workshop) Workshopen syftar till att ge lärare inom STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) praktiska verktyg och pedagogiska strategier för att integrera kreativa material och metoder i sin undervisning. Deltagarna får utforska hur de kan använda makerspace för att främja kreativitet, problemlösning och tekniska färdigheter. Deltagarna får prova på att använda olika material och verktyg, t ex 3D-skrivare, laserskärare, elektronik (Arduino, Raspberry Pi), symaskin, mm, och göra egna enkla projekt som främjar problemlösning och utforskande med kreativa metoder inom olika STEM-ämnen. Mika Sinclair är pedagog på Curiosum och möter elever och allmänhet i olika åldrar för kreativt utforskande inom teknik och naturvetenskap. Hon har en master i interaktionsdesign och hennes expertis handlar om att använda kreativa material och verktyg för att stimulera unga till kreativitet, utforskande och problemlösning inom STEM-ämnen. Målgrupp: från årskurs 4
11. Matematikdidaktik Nat.D.480	Att stödja elevers eget tänkande i matematisk problemlösning - Johan Lithner, Veronika Tängdén, Elin Sjöström, Patrik Rönnlund, Johan Sidenvall, Catarina Andersson och Anna Ida Säfström En stor del av matematikundervisningen i alla skolår (och vid universitet) baseras på att läraren eller läroboken beskriver lösningsmetoder som eleverna sedan använder för att lösa uppgifter. Forskning har visat att denna imitation av metoder ofta leder till ytligt och ineffektivt lärande, och att elever kan lära sig bättre av kreativa problem där de har möjlighet att komma på lösningsmetoden själva. När eleven behöver hjälp av läraren att lösa sådana problem bör läraren inte beskriva lösningsmetoden utan stödja elevens eget tänkande, vilket kan vara utmanande. Lärare och forskare har därför i samverkan utvecklat ett verktyg för att stödja elevens eget resonemang. I ett inledande föredrag på 45 minuter presenteras verktyget och i en efterföljande workshop på 45 minuter får deltagarna möjlighet att prova en förenklad version.
12. AI Nat.D.350	What is AI, really? Understanding current AI systems, their functioning, capabilities, and limitations - Dimitri Coelho Mollo & Kai Florian Richter Artificial Intelligence (AI) has been a hot topic for the past few years, and interest (and worry) about its progress has grown considerably after systems such as ChatGPT and DALL-E have been opened to the public. But what is AI today? What are the principles underlying how current AI systems work? What limitations still exist, and how may they shape how AI is applied in everyday life? In this workshop, we will look at these and related questions from a variety of perspectives, including philosophy, ethics, computer science, and cognitive science. The workshop will include time for questions and joint discussions.
13. Skolledare ULED Triple Helix	Betygsglappet mellan flickor och pojkar - Vad är problemet? - Ida Johansson Seminariet utgår från ett pågående doktorandprojekt som undersöker rektorers arbete med att minska betygsskillnaderna mellan flickor och pojkar i grundskolan. Inledningsvis presenteras resultat från projektets första delstudie där fokus legat på att undersöka uppfattningar kring orsaker till betygsskillnaderna. Därefter följer en workshop där deltagarna ges möjlighet till erfarenhetsutbyte och problematiserande diskussioner. Vilka föreställningar om orsaker till betygsskillnaderna finns det, och vilka eventuella effekter kan dessa föreställningar få? Ingår i ”Skolledarspåret” som riktar sig till skolledare på olika nivåer i skolans styrkedja såsom rektorer, biträdande rektorer, lärarledare (t ex förstelärare). Vi riktar oss även till ledarpositioner på förvaltningsnivå eller jämförbar nivå för enskilda huvudmän.
14.00	Paus
	Parallella spår 14.30-16.00
14. SO/Samhällskunskap + AI Aula Nordica	Att kommunicera kunskap om samhällskriser och krig - Malin Eklund Wimelius, Veronica Strandh, Johanna Karlsson Bazarschi En föreläsning om krisberedskap utifrån nya krav i samhällskunskapsämnet. Att leda eller förledas av AI – Ny teknik, nya möjligheter och nya utmaningar - Mikael Wiberg Vi är just nu i det som kallas för tredje vågens AI-utveckling. Denna våg kännetecknas av en bred tillämpning av AI som genomsyrar hela vårt moderna samhälle – från de digitala tjänster vi nyttjar professionellt och i vår vardag, till förändringar inom en rad professioner – från tillverkande industrier till kreativa näringar som konst, kultur och musik. Även skolan berörs av denna tredje våg när AI breder ut sig. Så hur kan vi leda förändrings- och utvecklingsprojekt där vi nyttjar den nya teknikens möjligheter? Och vilka utmaningar står vi inför? Redan nu flaggas det för relaterade problem med deepfake och betydelsen av källkritik, och AIs miljöavtryck är ytterligare en faktor. I detta föredrag berör jag strategier för att leda utvecklingsprojekt där AIs potential tas till vara, hur vi formas av pågående utveckling, och betydelsen av att utveckla kritiska perspektiv för att inte förledas i den pågående utvecklingen.
15. Curiosum Curiosum	Makerspace – en kreativ miljö för undervisning i teknik och naturvetenskap - Mika Sinclair (Workshop) Workshopen syftar till att ge lärare inom STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) praktiska verktyg och pedagogiska strategier för att integrera kreativa material och metoder i sin undervisning. Deltagarna får utforska hur de kan använda makerspace för att främja kreativitet, problemlösning och tekniska färdigheter. Deltagarna får prova på att använda olika material och verktyg, t ex 3D-skrivare, laserskärare, elektronik (Arduino, Raspberry Pi), symaskin, mm, och göra egna enkla projekt som främjar problemlösning och utforskande med kreativa metoder inom olika STEM-ämnen.
16. För förskolan Nat.D.480	OBS! Passet är 60 min Bygg grunden på barnens nyfikenhet – ett fördjupat material för matematikundervisning i förskolan - Christina Fletcher, Christina Hallén, Charlotta Joelsson, Ida-Marie Lake och Rosemarie Thorell, Johan Sidenvall och Anna Ida Säfström Under tre terminer har förskollärare och forskare samarbetat för att utveckla ett material för arbete med matematik i förskolan, kallat Mattebodarna. Vi ville skapa ett material som ger personal i förskolan 1) inspiration till och stöd att arbeta systematiskt med matematik, 2) konkreta och praktiska förslag, men också goda möjligheter till anpassning efter förskolans och barngruppens specifika förutsättningar, 3) stöd att följa och främja barns utveckling, och 4) möjligheter att både enkelt komma igång och att fördjupa sina kunskaper i förskolans matematik med grund i forskning och beprövad erfarenhet. Vi kommer berätta om grunden till Mattebodarna, hur vi tillsammans utvecklat materialet, hur det är uppbyggt och hur man kan arbeta med det i praktiken. Arbetet är samfinansierat av Lärarhögskolan vid Umeå universitet och Hudiksvalls kommun.
17. SO/Historia Nat.D.340	OBS! Ta med egen dator. FAMILIA – ett verktyg i SO- och historieundervisningen - Elina Nordung Omnell, Annika Westberg & Maria Wisselgren (Workshop) Workshop med presentation av verktyget FAMILIA och tips på hur det kan användas i SO- och historieundervisningen. Med hjälp av verktyget kan eleverna själva söka i digitaliserade kyrkböcker och genom att arbeta med olika frågeställningar studera både centrala historiska skeenden och förändringsprocesser, och individens plats i historien. Att få arbeta med ”riktiga” källor gör att det finns goda förutsättningar för eleven att öva upp sin förmåga till kritiskt och självständigt tänkande. Det är ovanligt att kunna ”labba” i ett teoretiskt ämne som historia men i den här workshopen vill vi visa hur det kan gå till. Först presenteras det digitala källmaterialet och sökverktyget och vi lyfter fram några pedagogiska poänger med att använda det i undervisningen. Därefter får deltagarna arbeta med några praktiska övningar kopplade till källmaterialet. Verktyget finns online på www.cedar.umu.se och kostar inget att använda. Förslag på övningar finns i ett arbetsmaterial som tidigare har tagits fram vid CEDAR och som finns fritt tillgängligt online.
18. Doktorand- så funkar det Galaxen Sirius	OBS! Passet är 60 min Doktorand- så funkar det - Ulrika Gustafsson Skolans arbete ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Denna föreläsning handlar om vägen från lärarpraktik till utbildnigsforskning. Utifrån egna erfarenheter som doktorand i utbildningsvetenskap är förhoppningen att föreläsningen ska erbjuda en bild av hur det kan vara att ta steget från undervisande lärare i skolan till en forskarexamen på universitetet. Ämnen som berörs är ansökan, organisation, och förutsättningar att genomföra en doktorandutbildning. Men också andra frågor som lärare kan ställa sig i tanken om att ta klivet in i den akademiska miljön som -vad kommer man att sakna?
19. Skolledare ULED Triple Helix	Professionshandledning för att främja rektorers professionella lärande - Maria Wester och Malin Österlind, universitetslektorer, Centrum för Skolledarutveckling I uppdraget som rektor uppstår en mängd komplexa situationer där det inte finns tydliga och konkreta lösningar eller givna handlingsregler för alla delar av situationen. Rektor behöver tolka situationen, göra en klok bedömning utifrån flera olika överväganden och hänsyn och agera trots inslag av osäkerhet och komplexitet. I professionshandledning får rektorer möjlighet att reflektera över sådana situationer och utvecklas tillsammans som yrkesgrupp. Det här passet handlar om professionshandledning och hur det kan främja rektorers professionella lärande. Ingår i ”Skolledarspåret” som riktar sig till skolledare på olika nivåer i skolans styrkedja såsom rektorer, biträdande rektorer, lärarledare (t ex förstelärare). Vi riktar oss även till ledarpositioner på förvaltningsnivå eller jämförbar nivå för enskilda huvudmän.
16.00	Slut för dagen