|
= Livesänd föreläsning. Delta på plats eller följ den livesända föreläsningen på distans. |
| ONSDAG 30 oktober | |
| 09.00 Brashörnan |
Välkommen
Registrering för dig som inte registrerades på tisdagen
|
| HELDAG 09.30 - 14.00 | |
| 09.30 - 15.15 Idrott Se eget program under fliken Program - Idrott |
|
| 21.Slöjd - Svetsning och lödning/Kom och tälj LÄR.A.150 |
Slöjd - Svetsning och lödning/Kom och tälj – Niklas Wahlström/Nicklas Burman
Parallella workshops. Vi provar olika varianter av svetsning och lödning utifrån dina tidigare erfarenheter. Vi täljer och berättar skrönor tillsammans. |
| 22. Slöjd - Textil LÄR.B.250 |
Slöjd - Textil
9:00-10:00 10:30-12:00 12:00-13:00 13:00-14:00
Samtal och sammanfattning |
| 23. Läskoden | ULF-projekt Nat.D.280 |
Att knäcka läskoden - Yvonne Knospe (Workshop) Passet inleds med en kort presentation av forskningsprojektet ”Att knäcka läskoden”. I projektet testar vi effekten av två olika läsundervisningsmetoder (ljudmetoden och morfologisk kunskap) på avkodningsförmågan hos svaga läsare i ÅK 2 och 4. Vi ger en kort teoretisk bakgrund till de två undervisningsmetoderna och på vilket sätt de främjar läsförmågan. Huvuddelen av passet ägnar vi åt ett praktiskt inslag där vi tittar på undervisningsmaterialet som användes i projektet. Deltagarna får testa, diskutera, och kanske bli inspirerade av materialet. |
| Geografi | |
| Geo.4 Sam.A.230 |
OBS! 09:00-10:00 Vattendrag i norra Sverige - Lina Polvi Sjöberg Jag forskar om hur vattendrag i norra Sverige utvecklas och formas. Jag är intresserad både i hur de fysiska processerna så som transport av sediment (sand, grus och större sten) och hur ekologin återhämtas efter restaurering. Många vattendrag i norra Sverige som har blivit påverkat av timmerflottning genom kanalisering och rensning har restaurerats de senaste 10-20 åren. Eftersom restaurering som är en störning i sig kan det ta tid för organismer i vattendragen och strandzonen att återhämta sig. Jag forskar om vilka fysiska faktorer, inklusive den lokala morfologin, komplexiteten på morfologin och stora landskapsfaktorer, påverkar hur ekologin återhämtar sig efter restaurering. Och eftersom vi vet väldigt lite om hur forssträckorna i biflöden till de stora älvarna som har väldigt mycket stor glacial sediment "borde se ut" (eftersom nästan alla var kanaliserade) forskar jag också om hur dessa sträckor formas och utvecklas. Det gör jag genom "flume experiment" där man kan manipulera lutning och vattenflöde och enkelt mäta morfologin, att mäta sediment transport i fält och med fjärranalys. För att mäta sedimenttransport i fält använder jag mig av en teknik där jag sätter in små radiotaggar i stenar som placeras ut i bäckar. Utöver forskningen fokuserad i norra Sverige är jag också intresserad av hur "ecosystem engineers" påverkar vattendrag, d.v.s. hur olika organismer så som bävrar och växter påverkar hur vattendrags form och processer. |
| Geo.5 SAM.C.300 |
OBS! 10:30-12:00
Workshop 2 B Lantmäteriet - undervisa med geodata och GIS - Maria Vallberg Lantmäteriets workshop visar hur grundskolor, gymnasieskolor och högskolor kan få tillgång till geodata från olika myndigheter. Till exempel kartor, flygbilder och laserdata från Lantmäteriet, sjökort från Sjöfartsverket, data om berg och jordarter från SGU samt befolkningsstatistik från SCB. Vi presenterar även hur du kan använda Geoskolan som stöd i undervisningen för grundskolan och gymnasiet. Geoskolan innehåller lektionsförslag och ett webbaserat kartverktyg som gör det enkelt att komma i gång och använda geodata och GIS i undervisningen. I workshopen får du använda kartverktyget och gå igenom lektionsförslag. Ändamål och källkritik är två viktiga kriterier vid val av karta. Vi gör en jämförelse av kartor för olika ändamål med olika detaljeringsgrad och aktualitet. Vi diskuterar och lyssnar in behov och synpunkter på Lantmäteriets undervisningsstöd. |
| Geo.6 SAM.A.233 |
OBS! 10:30-12:00
Vindelälven-Juhttátahkka biosfär - biosfärområden och hållbar utveckling i skolan - Ann-Kristin Vinka Hållbar utveckling är komplext och ingen har facit. Det är därför biosfärområdena har i uppgift att finna lokala lösningar på globala utmaningar. Biosfärområden är test- och modellområden. Biosfärområden är också samverkan för hållbar utveckling. Biosfärområden handlar om natur- och kulturvård, kunskapsutbyte och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik. Det är viktigt att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara. Biosfärområdena är en värdefull resurs. Hur kan de användas i undervisningen? Dialog med Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka - Sveriges största och nordligaste biosfärområde |
| Parallella spår 09.30 - 11.00 | |
| 24. Musik Nat.D.270 |
Sjung i kör på gehör - Ange Turell (Workshop)
Ett varierat och upplevelseorienterat program där deltagarna får prova på att sjunga en mängd sånger från olika håll, ofta i enkla stämmor och hela vägen utan noter eller textblad. För en musiklärare innebär det att få en hel del material att ta med till sin undervisning, samt inspiration till hur en kan jobba med enkla pedagogiska grepp mot skilda målgrupper och åldrar. För den som själv inte jobbar med musik blir det en energifylld och givande del av dagen. |
|
Hedersrelaterat våld och förtryck - när normer och värderingar står i konflikt - Devin Rexvid & Maria Stefansson
Behovet av att öka kunskaperna om och stödinsatserna till personer utsatta för hedersrelaterat våld och konflikt är stora hos flera av samhällets aktörer. Föreläsningen kommer att täcka in grunderna kring vad hedersrelaterat våld och förtryck är, hur det kan komma till uttryck och konsekvenserna av våldet. Frågor rörande hur barn från familjer med hedersnormer påverkas när deras föräldrars värderingar står i konflikt med förskolans kommer särskilt att lyftas. |
|
| 26. Curiosum Curiosum |
OpenSpace – ett pedagogiskt verktyg för utforskande av rymden (från åk 6) - Madelen Bodin (Workshop)
OpenSpace är ett gratis verktyg som med astronomiska data ger möjlighet att utforska hela det kända universum, från jorden via solsystemet, exoplaneter, galaxer och så långt ut som mänsklighetern kunnat samla in data.. OpenSpace används i digitala planetarium för att åka på hisnande rymdfärder ut i universum men kan också användas för eget utforskande på egen dator.
I workshopen använder vi OpenSpace för att på olika sätt utforska jorden och rymden och undersöker olika uppdrag som belyser. Deltagarna kan komplettera workshopen med en domföreställning (30 min) producerad i OpenSpace. ESERO är ett stöd för skolan i arbetet med teknik, naturvetenskap och matematik genom att använda rymden som utgångspunkt. Under workshopen utforskar vi vilka möjligheter som ESERO ger till undervsining. |
| 27. Curiosum Curiosum |
INSTÄLLD
Livets kemi i immersiv miljö, från åk 6 - Petra Hellgren och Petra Wikström (Workshop) Hur kan vi få syn på det allra minsta och hur gör vi det begripligt? I workshopen utgår vi från domproduktionen Chemistry of life – en osynlig inre värld och jobbar med olika exempel på hur livets minsta processer kan göras tillgängliga för elever. Chemistry of life är en produktion för domteater där vi med hjälp av avancerade vetenskapliga visualiseringar tar oss in i den dynamiska, molekylära värld vi alla bär inom oss. Vi utforskar mitokondrierna, cellernas kraftverk, och lär oss hur de kemiska processerna i va°ra celler sammankopplar oss med alla andra livsformer pa° jorden. Men hur vet vi allt detta? Hur utforskar vi det som utgörs av några få atomer? Chemistry of Life är utvecklad inom WISDOME och är producerad av Visualiseringscenter i Norrköping. |
|
28. Matematikundervisning
|
Vad är god undervisning i matematik och hur vet vi det? - Helena Vennberg & Carina Widebo (Workshop)
Vi utgår från exempel från vår praktiks olika delar med ett tydligt syfte att genom kreativa diskussioner skapa ett gemensamt lärande tillsammans i gruppen. Vid VFU uppkommer frågor under handledning och trepartsssamtal som till exempel berör matematiklektioners kvalitet, elevers möjlighet till lärande och differentiering av undervisningen. För att skapa gemensam syn behöver vi hitta kollegiala strukturer för den här formen av frågor och skapa en ”dela med sig kultur” som höjer kvalitén i undervisningen på skolan och lärarutbildningen. Vi vill i den här workshopen ge deltagare möjlighet att utforska hur vi definierar god undervisning och använder oss av kollegiala strukturer. Vid denna workshop ges deltagarna möjligheter att mötas kring didaktiska frågor samt fundera kring matematikundervisningens kvalitet. |
| 29. Matematik Nat.D.480 |
Om konstruktioner - Victor Falgas-Ravry
Varför lär man sig att konstruera geometriska figurer med endast passare och rätskiva, och inte med andra verktyg? Och vilka figurer kan man konstruera på detta sätt? I detta föredrag kommer Victor Falgas-Ravry att gå igenom konstruerbara polygon och tals historia, från Platon i Antiken fram till 1800-talets genombrott i algebra. Packa pappas kappsäck - på bästa sätt - Per-Håkan Lundow Det berömda kappsäcksproblemet är det enklaste bland det svåra problemen inom optimering. Lätt att formulera matematiskt men överraskande svårt att lösa exakt. Per-Håkan Lundow berättar om problemet och några av dess nära släktingar och visar en praktisk algoritm som kan användas för att lösa problemet i enklare fall. Per-Håkan Lundow är universitetslektor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik. Hans forskning rör sig i gränslandet mellan diskret matematik och teoretisk fysik. |
| 30. Erfarenheter av ULF-samverkan, pass 1 Nat.D.410 |
Erfarenheter av ULF-samverkan, pass 1
Välkommen till ett pass där du får lära dig mer om ULF. ULF, som står för utbildning, lärande och forsking och samverkan mellan skola och akademi, är en verksamhet som pågått sedan 2017. Verksamheten genomfördes inledningsvis som en försöksverksamhet men från och med nästa år permanentas verksamheten. Passet inleds med att Ola J Lindberg, biträdande föreståndare vid Lärahögskolan ger en introduktion till ULF. Därefter få du ta del av två presentationer:
Ett kliv för kulturskolan Utvärdering av ett utvecklingsprojekt i samverkan mellan Örnsköldsviks kulturskola och Umeå Universitet. Denna ULF samverkan omfattar uppföljning av ett fortbildningsprojekt som genomförts i samverkan med Ö-viks kulturskola under januari-februari 2024. Uppföljningen har genomförts i form av en lärande utvärdering i samverkan med representanter för pedagoger och ledning vid Kulturskola. Under passet kommer vi att presentera resultatet samt den metod vi arbetat med. Anna Widén, Lektor vid Institutionen för estetiska ämnen samt samordnare för Kulturskoleklivet Carlos De Rada, Adjunkt i musik vid Instiutionen för estetiska ämnen Rasmus Grip, Chef vid Kulturskolan i Örnsköldsvik Johannes Lindh, Chef/ Musiklärare vid Kulturskolan i Örnsköldsvik NPF och förskolan-skolan - Anna Maria Johansson Under 2022-2024 har forskare vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet samverkat med för- och grundskoleverksamma i Piteå kommun kring en kartläggning av hur man praktiskt arbetar för att möta elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) i verksamheterna. Undersökningen innefattar även hur berörd elevpopulation och deras vårdnadshavare upplever skolgången. Syftet med projektet är att öka kunskaperna inom området vilket kan utgöra en grund i utvecklingsarbetet inom verksamheterna. Vi kommer att presentera både samverkansprocessen och resultat från de genomförda undersökningarna. Presenterar gör: Anna-Maria Johansson, FD, projektledare ULF-samverkan, lektor i Utvecklingspsykologi, Luleå tekniska universitet och associerad forskare, Institutionen för psykologi, Umeå universitet. Liselotte Vingälv, specialpedagog grundskolan, Piteå kommun Elina Hortlund, skolpsykolog, Piteå kommun Malin Johansson-Bröms, specialpedagog förskola, Piteå kommun Helena Öman, specialpedagog förskola, Piteå kommun Carina Burman, rektor grundskola, Piteå kommun |
| 31. Jordens resurser och klimatutmaningar Nat.D.340 |
Vad ska vi använda berggrunden till? - Tord Andersson
Sverige har en lång tradition av metallutvinning från berggrunden och är för närvarande den största producenten inom EU av ett flertal metaller. Det finns även en känd miljöproblematik runt metallutvinningen som är mer eller mindre svår och ser olika ut beroende på typ av malm och metall. Under de kommande åren kommer den omställning som behöver göras inom energiområdet sannolikt leda till att nya gruvor i nya områden kommer att öppnas i Sverige. I presentationen kommer denna problematik att presenteras och diskuteras utifrån olika aspekter med ett fokus på norra Sverige. Can volcanoes fertilize the oceans? - Morgan Jones Volcanoes are an important part of the global cycles of elements. They erupt a combination of solid particles (ash), salts, and volatile gases into the atmosphere. The ash particles can become coated with salts and aerosols as the eruption plume cools, and these surface coatings are easily dissolved in water. The coatings are rich in a range of elements and are acidic, leading to further reactions with the ash particles. The elements released include key nutrients for photosynthesis, and a recent hypothesis has suggested that the transport and deposition of ash to open ocean environments may release nutrients and cause phytoplankton blooms. This process is important for how the carbon cycle traps CO2 from the atmosphere, and may be a missing piece of the carbon cycle puzzle. This lecture will detail what we have learned from recent observations and experiments. |
| 32. Datavetenskap Nat.D.250 |
Nyfiken på datavetenskap! - Polina Kurtser och Kalle Vigren
Har du någonsin funderat på hur det går till när mjukvara skapas? Vi kommer ge dig en introduktion till ämnet datavetenskap och vad en datavetare gör. Med dig tillbaka får du både praktiska exempel som du direkt kan använda dig av i undervisningen och förhoppningsvis en insikt av att datavetenskap är så mycket mer än programmering. Vi kommer varva teori med praktik där du själv kommer få vara med från idé till ett färdigt datorprogram (om än ett enkelt sådant). Ta med egen dator. Inga förkunskaper krävs, bara nyfikenhet. |
| 33. Skolledare ULED Triple Helix |
Rektorers kontroversiella frågor - Anna Rantala, Björn Ahlström, Magnus Larsson
I det här seminariet presenteras resultat från forskningsprojektet ControVersial Issues in Leadership (CVIL). Passet inleds med en presentation av projektets forskningsresultat vilket följs av diskussioner och samtal. Vilka kontroversiella frågor står svenska rektorer inför? Hur kan dessa utmaningar förstås och hanteras?
Ingår i ”Skolledarspåret” som riktar sig till skolledare på olika nivåer i skolans styrkedja såsom rektorer, biträdande rektorer, lärarledare (t ex förstelärare). Vi riktar oss även till ledarpositioner på förvaltningsnivå eller jämförbar nivå för enskilda huvudmän.
|
| 34. Estetiska ämnen NAT.D.220 |
Personligt och konstnärligt uttryck i estetiska programmet - Carl Holmgren
Orienterande föreläsning om personligt och konstnärligt uttryck i styrdokument för det estetiska programmet 1994–2025. Diskussion och erfarenhetsutbyte med utgångspunkt i filosofiska och forskningsbaserade perspektiv på vad personligt och konstnärligt uttryck i estetiska ämnen kan vara. |
|
11.00
|
Lunch
|
| Parallella spår 12.30-14.00 | |
| 35. Ungas mående Aula Nordica |
GoFaR – Fysisk aktivitet på Recept (FaR) med extra boost (45 min)
Den psykiska ohälsan hos unga ökar samtidigt som stillasittande skärmtid blir allt vanligare. Fysisk aktivitet främjar barn och ungas hälsa och utveckling, bidrar till ökad självkänsla och inlärning, minskar stress och skapar möjligheter till gemenskap och social delaktighet. GoFaR sker i samverkan med elevhälsan och skolan och är en vidareutveckling av metoden FaR.
Nikotin och skolans arbete med prevention - Jeanette Carlsson Nikotin och hälsan, vad vet vi idag och vad är egentligen vinsten med en nikotinfri skoltid? Nikotin påverkar vår hjärna och särskilt den unga hjärnan. Ännu har vi inte långtidsstudier på hur nikotin påverkar vår hälsa som helhet. Men vi vet en hel del och vi har all anledning att bättre skydda våra barn mot nikotin. Hur kan skolan bidra till att våra barn förblir fria från beroende? Det finns vägar att gå. |
| 36. Erfarenheter av ULF-samverkan, pass 2 Nat.D.410 |
Erfarenheter av ULF-samverkan, pass 2
Välkommen till ett pass där du får lära dig mer om ULF. ULF, som står för utbildning, lärande och forsking och samverkan mellan skola och akademi, är en verksamhet som pågått sedan 2017. Verksamheten genomfördes inledningsvis som en försöksverksamhet men från och med nästa år permanentas verksamheten. Passet inleds med att Ola J Lindberg, biträdande föreståndare vid Lärahögskolan ger en introduktion till ULF. Därefter få du ta del av tre presentationer. Lärarnas långa och korta erfarenheter av utomhusundervisning i naturvetenskap. En blandning av professionell utveckling och forskning på skolan - Helena Näs Lärande genom tal genom resonemang om representationer - Anna Ida Safström & Sofia Jonsson Testbaserat lärande - Bert Jonsson
Testbaserat lärande (eng. retrieval practice) är en lärstrategi med hög grad av evidens. I ett samverkansprojekt med Håsta skolan i Hudiksvall har testbaserat lärande implementerats från förskoleklass upp till årskurs sex. Presentationen ger en kort introduktion till testbaserat lärande, varefter fokus ligger på vad som bland lärare upplevts som framgångsrikt, vilka utmaningar som uppstått samt exempel på övningar som använts. |
|
37. Jordens resurser och klimatutmaningar
Nat.D.340 |
Det tinar – permafrostens vara eller icke vara i Arktis - Ylva Sjöberg
Något så stelt som frusen mark har blivit hett nyhetsstoff de senaste åren på grund av den snabba uppvärmningen av de kallaste områdena på jorden. Men vad är egentligen permafrost? Vad innehåller den, hur snabbt tinar den och vad händer med klimatet när permafrosten försvinner? Forskningen har de senaste åren lett till nya insikter om permafrostens roll i klimatsystemet och vad som kan tänkas hända när den stora mängd kol som finns frusen i permafrosten tinar. Vi vet också mer om hur vattnets kretslopp i Arktis påverkas av tinande permafrost, när tidigare frusna grundvattensystem aktiveras och vattnet finner nya vägar genom landskapet. I detta föredrag får ni veta det mest grundläggande om permafrosten i Arktis och vad vi vet om hur den påverkas av den pågående uppvärmningen. Hur kan vi använda satelliter och drönare för att förstå ett Arktis i förändring? - Matthias Siewert På grund av klimatförändringarna ser vi många förändringar i de arktiska regionerna, där växter blir mer produktiva och permafrosten tinar. Vi försöker också förstå hur ekosystemet fungerar, till exempel genom att studera lämlar eller renarnas beteseffekt. I den här föreläsningen kommer vi att titta på hur fjärranalys kan hjälpa oss att förstå ett Arktis i förändring. Med fjärranalys menar vi oftast att ta bilder eller annan data från långt håll, vilket kan vara användbart för att skapa kartor och övervaka förändringar. Fler och fler satelliter cirkulerar runt planeten och skickar en kontinuerlig ström av data tillbaka till oss, och sedan ett par år tillbaka har drönare eller obemannade flygfarkoster (UAV) blivit lätta att använda och kan ge bilder med centimetertjock upplösning. Dessa data hjälper oss att förstå hur ekologiska och geomorfologiska processer formar stora områden i regioner som ofta inte är lättillgängliga. |
| 38. Skolledare ULED Triple Helix |
Framgångsrik rektor = Framgångsrik skola? - Elin Stark (ansvarig), Anna Rantala, Olof Johansson, Helene Ärlestig
Vad är en framgångsrik skola? Behövs det en framgångsrik rektor för att en skola ska bli framgångsrik? International Successful School Leadership Network (ISSPP) har i 20 år studerat vad som anses som framgångsrikt skolledarskap i olika länder. Nu pågår nya datainsamlingar baserat på en gemensam teori- och metodbas. Denna presentation med efterföljande workshop bygger på två svenska fallstudier i skolor som ligger i olika miljöer och deras syn på vad som är framgångsrikt. Vi kommer utifrån det att problematisera rektorernas uppdrag och ledarskap, ledningsgruppernas roll, samspelet mellan lärare, förstelärare och ledning samt elevers och vårdnadshavares uppfattningar om vad som är framgångsrikt.
Ingår i ”Skolledarspåret” som riktar sig till skolledare på olika nivåer i skolans styrkedja såsom rektorer, biträdande rektorer, lärarledare (t ex förstelärare). Vi riktar oss även till ledarpositioner på förvaltningsnivå eller jämförbar nivå för enskilda huvudmän.
|
| 39. Skolgården Nat.D.250 |
Skolgården – en mångfacetterad plats - Maria Rönnlund Skolgården är en självklar del av skolan i dagens samhälle. Den finns på så gott som alla svenska skolor och på denna plats vistas elever betydande delar av skoldagen. Att skolgården är, eller åtminstone kan vara, en socialt och pedagogiskt viktig plats framstår idag tydligt, inte bara för de elever, lärare och annan skolpersonal som dagligen vistas där, utan också för de forskare som ägnat platsen intresse i olika studier. Föreläsningen belyser skolgården som en mångfacetterad plats och utifrån olika perspektiv. Vad anses viktigt när skolgårdar planeras och byggs, och hur har detta förändrats över tid? Hur nyttjar och ser lärare på skolgården? Hur upplever och erfar barn skolgården? |
| 14.00 | Paus - Fika |
|
Avslutning: Kunskapsveckan 14.30-16.00
|
|
|
|
Diagnoserna i mitt liv - Olof Wretling
Olof Wretling avslutar konferensen med föreläsningen ”Diagnoserna i mitt liv”. En föreläsning om livet – om allt från spring i benen och dyslexi till orolig själ och livlig fantasi. Med humor, värme, allvar och musik berättar komikern Olof Wretling om sin uppväxt. Det är en berättelse om att ta sig över trösklar och vandra genom livet. Om vikten av att få springa klart innan man lär sig sitta still. Om fördomar som hindrar oss från att växa. Om att behöva lära sig att vara normal – för det är onormalt att bli lycklig över att springa ute i strumplästen och sladda – särskilt när det regnar.
En föreläsning där Olof Wretling tar upp vad för diagnoser han har fått ställda, hur det har påverkat honom, hans uppväxt, liv och arbete. Han blandar humor med allvar och föreläsningen är lika rolig som den är viktig. Han vill påverka människor till att sluta dela in andra människor i fack, eller sätta etiketter på andras personlighet. Istället vill Olof få folk att öppna upp och ställa frågor för att visa sitt intresse för våra olikheter. |
|
16.00
|
Slut för dagen
|