- Henrik Wingfors, Svenskt Vatten
- Linda Åmand, Käppalaförbundet
Tisdag 13 maj
Vattenstämmans program: 10:00-15:50
Svenskt Vattens föreningstämma: 16:00-17:00
Onsdag 14 maj
09:00-12:30 (avslutas med lunch 12:30-13:30)
|
|
|
Program 12 maj |
|||
|
Studiebesök: 13:00-15:45 |
|||
| Studiebesök arrangerat av värdkommun Jönköpings kommun, Tekniska kontoret. (valfria aktiviteter utanför konferensprogrammet) För mer information klicka på fliken Socialt program i menyn ovan. |
|||
|
Välkomstmingel: 18:00-22:00 |
|||
| Välkomstmingel arrangerat av värdkommun Jönköpings kommun, Tekniska kontoret. (valfria aktiviteter utanför konferensprogrammet) För mer information klicka på fliken Socialt program i menyn ovan. |
|||
Program 13 maj |
|||
|
Hålltider för hela dagen: 10:00-17:00 (Registrering och fika mellan 08:00-10:00) |
|||
|
Programpunkt |
Talare |
||
|
Inledning |
|||
| Välkommen till Vattenstämman 2025 | Anders Almgren (S), Svenskt Vattens ordförande Ann-Marie Nilsson (C), KSO i Jönköping Brittis Benzler, landshövding i Jönköpings län Pär Dalhielm, VD i Svenskt Vatten |
||
|
Hot och beredskap |
|||
| Beredskapens återkomst - nytänkande krävs Sverige hade världens främsta försörjningsberedskap, lade ner alltihop och försöker nu bygga upp igen. Det blir dyrt, svårt och lär ta tid. Ska det gå snabbare måste vi tänka nytt. |
Pär Isaksson, författare och journalist |
||
| Frivilliga vid kriser och hot Civilförsvarsförbundet utbildar med stöd av MSB Frivilliga Resursgrupper, FRG. Dessa lokalt förankrade, kontrakterade frivilliga kan med kort varsel avlasta kommunen vid hot och kriser. I 159 kommuner kan de till exempel medverka vid distribution av nödvatten. |
Carina Wiro, Nationell samordnare för krisberedskap, Civilförsvarsförbundet |
||
| Så förbereder sig en stor stad för krisen Jönköping har under flera år satsat stora belopp för att höja den civila beredskapen. El, värme, vatten, avlopp och trygghetspunkter är självklara områden, men även reservdelar, kemikalier och mat och sovplatser till personalen kommer att behövas. Rysslands krig mot Ukraina blev startskottet. |
Göran Melin och Roger Rohdin, Bitr räddningschef resp VA-chef, Jönköpings kommun |
||
| Så här ska maten räcka vid kris Jordbruksverket arbetar för att stärka Sveriges förmåga att kunna producera livsmedel under störda förhållanden och har till exempel under våren 2025 lämnat förslag på hur beredskapslagring bör se ut. Man har även arbetat fram rådgivningsunderlag och former för ett investeringsstöd för att öka motståndskraften ute på företagen. |
Olof Johansson, Avdelningschef, Jordbruks- och analysavdelningen, Jordbruksverket | ||
|
Ekonomi och finansiering |
|||
| Vem äger egentligen vårt vatten? Ojämlikhet ses ofta som ett hinder för samarbete – men kan det ibland uppmuntra till samarbete? I tider av knapphet och konflikter behöver vi kanske se över vår egen historia och återuppliva kohandeln – en svensk tradition av förhandling som länge har hjälpt aktörer att hitta en gemensam grund trots skillnader. |
Jesper Svensson, Lunds universitet | ||
| Fritt flöde? Vattenpolitik mellan äganderätt och allmänintresse En genomlysning av hur ideologi möter verklighet. Ska vatten betraktas som en gemensam rättighet eller en resurs som kräver tydliga äganderätter och marknadsmekanismer? Svaret är avgörande för hur vi hanterar vattenbrist, främjar investeringar i infrastruktur och skapar incitament för effektiv och hållbar användning. |
Hanna Stenegren, Timbro Miljöinstitut |
||
| Kommunsektorns ekonomiska förutsättningar Kommunerna har gått igenom två år med tuffa förutsättningar. Har det ljusnat nu? Vilka osäkerhetsfaktorer finns? Hur ser utmaningarna, inte minst för VA, ut framåt? |
Emelie Värja, SKR |
||
| Panelsamtal |
Emelie Värja, Jonas Andersson Ödeshög, Mark Henriksson Motala, Susanne Wahlström Habo, Peter Karlsson Vadstena |
||
| Svenskt Vattens industridialog | Patrik Strömer, Livsmedelsföretagen och Pyry Niemi, Svenskt Vatten |
||
|
Avslutande del av programmet 16:00-17:00 |
|||
| Svenskt Vattens Föreningsstämma |
|||
| 18:45- Branschmiddag Föranmälan krävs. |
|||
Program 14 maj |
|||
|
Hålltider för hela dagen: 09:00-12:30 |
|||
|
Programpunkt |
Talare |
||
|
Vättern |
|||
| Samarbete för att bevara och hållbart nyttja vår mest unika sjö Vättern är Sveriges näst största sjö, med enorma naturvärden och samtidigt en värdefull resurs för samhället. Vättern står idag inför utmaningar just på grund av sin unika karaktär, som klimatförändringar, nya miljögifter och biologisk mångfald. |
Friederike Ermold, Vätternvårdsförbundet | ||
| 7,5 miljarder för att ingen ska märka något För att säkra dricksvattenförsörjningen i Örebroregionen genomför Vätternvatten en av Sveriges största infrastruktursatsningar. Med klimatförändringar och växande städer blir vattenfrågan allt mer akut. |
Andreas Brorsson och Johan Skyman, Kso Kumla och vice ordf Vätternprojektet resp projektchef Vätternvatten AB | ||
| Vem försvarar Vättern? Uppvärmning, beskjutning och förgiftning hotar Sveriges näst största sjö. En trygg dricksvattenförsörjning behöver av ekonomiska och strategiska skäl prioriteras. Både kommunerna och Försvarsmakten måste bli en del av lösningen. |
Christer Haagman, Aktion Rädda Vättern |
||
| Försvarsmaktens ansvar och arbete med PFAS Försvarsmakten arbetar med att åtgärda de PFAS-föroreningar som man ansvarar för och vi får veta mer om hur prioriteringar och insatser planeras och genomförs, bland annat runt Vättern. |
Björn Norrbrand, Avdelningschef för förorenande områden på Miljöprövningsenheten, Försvarsmakten | ||
| Panelsamtal | Catrin Hulmarker, Torbjörn Colling, Fredrik Wernheden, Andreas Brorsson, Kso Hjo, Karlsborg, Askersund, Kso Kumla och vice ordf Vätternprojektet | ||
|
PFAS |
|||
| Exponering av PFAS från mat Livsmedelsverket undersöker hur vi exponeras för PFAS även via maten. Hur har det utvecklats för den svenska befolkningen de senaste 20 åren, hur förhåller det sig till europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens (Efsas) hälsobaserade riktvärde och hur är det relativt dricksvattnet? |
Irina Gyllenhammar, Riskvärderare, toxikolog, Livsmedelsverket |
||
| Det här kan vi göra åt PFAS i dagvatten De typiska punktkällorna för PFAS är över lag kända, men dagvatten har tills nu varit förbisett. Att undersöka och förebygga PFAS-utsläpp via dagvatten kan exempelvis ske genom provtagning, kartläggning och utfasning. Med en kommundoktorand stärker vi samverkan mellan forskning och praktik. |
Heléne Österlund, Dag & Nät LTU och Malin Engström, Växjö kommun |
||
| Bästa examensarbete |
Mathilda Busck, Lisa Lundgren |
||
| Senaste nytt från EU |
Jessica Roswall, EU kommissionen (digital medverkan) | ||
| Högsta Domstolens dom i mål nr T 486-23 Människor i Kallinge har bland de högsta uppmätta värdena i världen av PFAS i blodet. Det här händer i ett samhälle när dricksvattnet är förgiftat och staten står på den andra sidan. Hör historien om hur man vann striden i HD men som fortsätter i all evighet… |
Herman Afzelius, Ordförande i PFAS-föreningen, platschef på it-företag i Karlskrona | ||
Programmet uppdateras löpande.