Former Prime Minister of Finland Sanna Marin made history as the youngest Prime Minister of the world, leading Finland through the global pandemic, a historically swift accession process to NATO after the Russian invasion of Ukraine, and the climate crisis. In this talk, Ms. Marin unpacks key geopolitical issues and events, from the Russian attach on Ukraine, to the Finnish accession to NATO, to European and Western strategic autonomy. Marin emphasizes the power of democratic powers joining together against major threats, how to avoid dependencies on authoritarian regimes, and strengthening partnerships, resilience, and trust..  

Innovation is not traditionally associated with the public sector, yet realising innovation offers to potential to unlock new value, efficiencies and huge social and environmental benefits. And with the pressing need for organisations to pivot make sustainability a central driving force, there has never been a greater need for the public sector to become a leader in innovation. Innovation rarely comes from within and it is the supply base that can offer the vast and untapped potential here. Yet within the public sector realising innovation from the supply base might have well been like trying to land a mission on Mars. In this session Jonathan O’Brien talks about the critical imperative for the public sector to capture supply side innovation, what has held us back and outlines some key things organisations can to do make innovation a central driver to future success.  

Markus beskriver hur ökande vårdbehov och förväntningar på modern vården kan mötas med ökad effekt av vårdens samlade insatser genom nyttiggörande av hälsodata och modern analysförmåga (inklusive AI). 

Överallt viskas det om digitaliseringens frammarsch inom vården. Det är en oundviklig insikt att den digitala epoken har slagit rot.  Samtidigt skådar vi en paradox där akademiska institutioner och studenternas digitala arbetsmiljö befinner sig långt ifrån den tidsenliga framkanten. Sveriges Läkarförbund Student har kartlagt den digitala miljön runt om i landets läkarprogram och kommer att presentera rapporten i samband med Framtidens Hälso & Sjukvård och e-Hälsa+MVTe

Ida ger dig en inblick i hur du med hjälp av insikter från psykologi och design skapar en mer användardriven vård. Genom att arrangera om beslutsmiljöer som gör det lätt att välja rätt, kan du hjälpa såväl personal som patienter till fler önskvärda beteenden på sjukhuset, äldreboendet och inom hemtjänsten. 

Sverige har sju forskningsråd som verkar på strategiska platser i världen för att främja Sverige som en ledande kunskaps- och innovationsnation och bidra till internationalisering av högre utbildning och forskning. Life Science och hälsa är ett område där Sverige befinner sig i framkant, mycket tack vare internationella samarbeten. Hur går det till att i praktiken verka för att internationalisera vår forskning och innovation? Hur uppfattas Sverige som kunskapsnation? Vad är utmaningarna med vetenskapsdiplomatin och hur navigerar vi nya politiska landskap?

Tillsammans med kommunerna skapar Västra Götalandsregion en gemensam och modern vårdinformationsmiljö.
Den ska ge invånarna en tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet och stor delaktighet och är en förutsättning för en sammanhållen, säker och sömlös vård.
Omställningsarbetet som sker är en stor digital transformation, och berör 70 000 användare.
Navet är införandet av vårdinformationssystemet Millennium.
Modet hos våra chefer och den digitala kompetensen hos våra medarbetare är avgörande.
Vi jobbar enligt devisen ”Digitalt först och fysiskt om det behövs”
#Millennium #Förändringsledning #Digitalisering #Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling #VGR #Ledarskap 

”- Är vi inte framme snart?” Frågan hörs i många sammanhang – från resan med yngre medpassagerare till vid spridning av normer såsom samverkan mellan patient och personal i hälso- och sjukvård. Är vi då framme vad gäller patientdelaktighet?
Delaktighet för den som är i patientrollen har belysts i närmare ett halvt sekel. Trots det visar nationella uppföljningar och aktuell forskning att förutsättningarna brister: möjligen erfar hälften av dagens patienter delaktighet utifrån sina preferenser – alltså ges möjlighet att vara delaktiga på det sätt och i den omfattning de kan och vill. Det här seminariet ger perspektiv på varför frågan fortfarande är aktuell och belyser strategier för individers engagemang i sin vård och hälsa.

Kommer inom kort.  

Läget i akutsjukvården i Sverige är allvarligt visar IVO:s tillsyn. Patientsäkerheten kan inte garanteras i alla delar. Neddragningarna av vårdplatser på sjukhusen har inte motsvarats av förstärkningar inom primärvården och vården på särskilda äldreboenden. Patienter som hade kunnat få vård inom primärvården eller vid äldreboenden tvingas till onödiga sjukhusbesök med överbelastade akutmottagningar som följd. Personalen ges inte förutsättningar att arbeta systematiskt med patientsäkerheten, vilket leder till risk för allvarliga vårdskador och till och med dödsfall. Omställningen till att ge mer vård utanför sjukhusen och närmare patienterna går alltför långsamt. I detta seminarium beskriver IVO:s generaldirektör Sofia Wallström iakttagelser från tillsynerna av sjukhus, primärvård och äldreboenden och hur IVO som tillsynsmyndighet kan bidra till en god och säker vård.

Målet för svensk hälso- och sjukvård är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Var man än bor i landet och oavsett sociala faktorer ska det finnas förutsättningar för en bra vård. När du behöver det som mest, då ska samhället finnas där. Det är en fråga om jämlikhet. Och tack vare idén om en jämlik vård har vi en sjukvård att vara verkligt stolta över, till en rimlig kostnad och i internationellt perspektiv jämlikt fördelad över befolkningen. Vi har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige.

Men trots detta har hälso- och sjukvården stora utmaningar som kräver samarbete mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet och politiskt engagemang. Vad innebär en välfungerande sjukvård efter behov? Vad händer när vården inte är tillgänglig eller rättvist fördelad? Vad händer om vi privatiserar och har alltför många aktörer som ska in i vårdsystemet?

Kommer inom kort.  

Kommer inom kort.  

Under de senaste åren har brist på vissa läkemedel blivit ett allt större problem för patienter, vårdgivare, apotek och samhället i stort. Men hur stort är problemet egentligen, vilka orsaker finns och vad görs för att förbättra situationen? Vi går igenom nuläge samt blickar framåt!

Kommer inom kort.  

Kommer inom kort.  

God vård i livets slut är en av Skellefteå kommuns viktiga målsättningar. Varje år avlider ca 300 invånare inom kommunens hälso-och sjukvård och omsorg. Med en ökad åldrande befolkning i kombination med brist på vårdplatser i slutenvården fanns behov att skapa förbättringar för att möta behovet av god och nära vård. År 2017 infördes den nationella vårdplanen för palliativ vård, NVP, inom hälso- och sjukvård och omsorg. För att ytterligare ge kraft åt arbetet gav Socialnämnden förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan med åtgärder utifrån redovisade förbättringsområden inom palliativ vård. Handlingsplanen syftade till att utöka användandet av NVP genom att arbeta med både tidig och sen palliativ vård.
För att stärka den tidiga palliativa vården i Skellefteå kommun fanns behov av förbättrade rutiner och arbetssätt för att skapa delaktighet och trygghet för individ och närstående, när tiden i livet är begränsad. För att möjliggöra livskvalitet och minska onödiga inläggningar på sjukhus.
Utbildningssatsning utfördes till Sjuksköterskor, rehab och läkare i rutiner för att bl. a kunna identifiera tidiga palliativa vårdbehov, teamarbete, vårdåtgärder och samtalsmetodik.
Märkbara förbättringar kan ses via svenska palliativa registret men även via regelbundna interna uppföljningar och via efterlevnadssamtal. Genom kontaktsjuksköterskan i palliativ vård sker regelbunden återkoppling till ledningen vad som behöver förstärkas och förbättras.
Utbildningsmaterial har skapats i form av digitala ”lär-boxar” på Skellefteå Kommuns interna hemsida med avsnitt kring arbetssätt, information, material och utbildningsfilmer. 
Arbetet presenteras även under Nationella palliativa konferensen i Malmö i oktober 2023 med en poster och seminarium.

Personcentrerade vårdinnovationer i föränderliga samhällen hänvisar till nya tillvägagångssätt, strategier och metoder som fokuserar på att optimera hälso- och sjukvård och omsorg till personens resurser, behov, mål och värderingarna för att tillhandahålla mer effektiv och jämlik sjukvård.
 
Dagens samhällen präglas idag mer än förr av demografiska förändringar, teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden samt norm och attitydförändringar, vilket så klart även påverkar hälso- och sjukvård samt omsorg. Hälso- och sjukvården behandlar idag mycket effektivt en rad olika enskilda sjukdomstillstånd, men helhetsbilden av patienten och hens perspektiv, erfarenheter, kunskap och medverkan fattas. Personcentrering är en etik som vägleder i praktiska handlingar som medmänniska och yrkesperson.  Många professionella inom hälso- och sjukvård hävdar att de redan arbetar personcentrerat, dock saknas en systematik som skapar medvetenhet om varje enskild handling, goda rutiner och arbetssätt och att den övergripande organisationen är anpassad för detta.
Med personcentrerad vård kan samhällens resurser användas mer effektivt vilket studier vid bland annat Centrum för personcentrerad vård (GPCC) har kunnat visa.
 
Under föreläsningen kommer det aktuella kunskapsläget, goda praktiska exempel samt en framtidsspaning att diskuteras.

Det är många intressenter som ställer krav på och har önskemål avseende vårdens lokaler. Den plats där vården sker är både arbetsmiljö, miljö för patienter och anhöriga och serviceteknikers m.fl. miljö.  Dessa perspektiv ska integreras med verksamhetsmål, hållbarhetsmål och ekonomiska förutsättningar. Samtidigt ska miljöerna kunna hantera nya medicinska utmaningar och kunna anpassas efter ett kontinuerligt föränderligt innehåll. Att planera och gestalta fysiska miljöer som stödjer vårdverksamhetens alla behov, idag och imorgon är därför ett komplext pussel.

Det är i planeringen nödvändigt med arbetssätt som kan hantera motsägelser och målkonflikter och nå tillfredställande lösningar.  För att dynamiskt utveckla vårdens lokaler behövs därför processer, metoder och möjligheter till att testa lösningar. Detta för att fånga såväl legitima verksamhetskrav som symboliska aspekter på platser där vi möter vården, vare sig det är i hemmet, i primärvården eller på sjukhus.

I den här workshopen får du möjlighet att ta del av patienters och personalens erfarenheter av att använda medicinsklaser i behandlingen av svårläkta sår i Skellefteå kommun.
Vi berättar om den vetenskapliga studie som genomförts, samt hur vi går vidare med implementering av metoden i ordinarie verksamhet.
Du har också möjlighet att själv prova på medicinsk laserbehandling.

För att möta välfärdens utmaningar måste vi våga tänka nytt och göra nytt och vi måste göra det tillsammans. Genom att använda den fulla potentialen i nationell upphandling kan vi, i nära samspel med näringslivet, skapa de förutsättningar som behövs för välfärdens omställning i en digital tid. 

Kommer inom kort.  

Gemensamma digitala lösningar och ökad användning av artificiell intelligens (AI) har stor potential att stärka Sveriges välfärd och konkurrenskraft. Automatisering med hjälp av AI kan vara en väg framåt för kommuner att frigöra resurser och korta handläggningstider inom viktiga verksamheter som till exempel socialtjänst och sjukvård. Men samtidigt finns också stora utmaningar. Hur säkerställer vi att tekniken används på ett säkert och etiskt sätt? Hur löser vi kompetensbristen och tillgången till användbara data? Lyssna till värdefulla erfarenheter och insikter från Diggs arbete med att stödja kommuners användning av AI inom socialtjänsten.

Hälso- och sjukvården kan erbjuda arbete med stor meningsfullhet, men också förenat med krav och ansvar. En trygg arbetsmiljö är en förutsättning för att locka medarbetare till vården, och måste kunna hantera stress och rädsla. Tyvärr går utvecklingen ibland i motsatt riktning. Efter ett långt yrkesliv som läkare och ledare vill jag dela med mig om erfarenheter och tekniker att hantera rädsla – hos patienter, medarbetare, chefer och ledare – och inte minst den egna rädslan över att göra fel..

Sverige står inför stora utmaningar. Den ekonomisk tillväxten i omvärlden är trög och räntebördan tynger hushållen. Det finns också stora möjligheter. Företagen är starka, exporten växer. Klimatomställningen, elektrifieringen och digitaliseringen skapar nya möjligheter. Hur starkt står Sverige och vart är vi på väg de kommande åren. Anders Borg, tidigare finansminister, finansiell rådgivare och styrelseproffs, ger sina perspektiv. 

De flesta företag har kommit långt med Scope 1, egen förbränning och Scope 2, inköpt energi, för minskad Carbon footprint. MEN de stora utsläppen kommer främst från Scope 3, inköpta varor och tjänster. Gott arbete görs med leverantörskvalificeringar och klassisk kravställning.  Mindre ofta värderas skillnader för att premiera högpresterande leverantörer före medel och lågpresterande, i konkurrens där alla klarar kvalificeringskraven.
Samverkan mot ett högre mål i samförstånd leder mycket längre än enbart krav och piska. Men många famlar och vet inte hur de ska angripa området. Hållbarhetsavdelningar och inköpsavdelningar utnyttjar inte sin gemensamma kraft, så som är möjligt.
Med det kommande CSRD-direktivet ökar inte bara kraven på rapportering utan även att det finns substans i hållbarhetsarbetet.
Vi är många individer, både i inköpande organisationer och bland leverantörer, som är engagerade och bekymrade över den för långsamma utvecklingen av hållbarhet. Hur kan inköpare bidra i det dagliga upphandlingar? Hur möts det av leverantörer?
I föredraget beskriver jag, utifrån verkliga upphandlingar, hur inköp kan lyftas till att aktivt hantera hållbarhet med fokus på Carbon footprint i varje enskild upphandling. Detta för att driva på utvecklingen underifrån, som komplement och accelerator till det hållbarhetsarbete som redan drivs. Jag hoppas inspirera fler till hur man kan öka tempot i hållbar omställning, i sina inköp av varor och tjänster, för en gemensam bättre framtid. 

Svensk vård är långt ifrån enbart en nationell fråga. I dag är de europeiska och globala beroendena och samarbetena en förutsättning för att svenska patienter ska få god vård och effektiva läkemedel. Vi är beroende av globala spelare såväl som regionala aktörer i andra delar av världen. För att lyckas att hålla en god standard krävs starka samarbeten, inte minst på europeisk nivå. Men det finns även andra pusselbitar som måste hamna rätt: Hur säkerställer vi att de svenska patienterna har samma rätt till effektiv vård, oavsett lokala förutsättningar? Hur påverkar tillgången till digitalvård och AI den framtida vården och varför är det så viktigt för den svenska hälsan att vi bidrar på global nivå?

Welcome to the return of the conference world, where we're leaving behind the allure of futuristic fantasies and trendy distractions. Instead, we're embracing a grounded, experience-driven perspective, focusing on the healthcare industry. Our speaker brings decades of expertise and an intimate understanding of healthcare, steering clear of flashy visuals and offering reliable, tangible insights. With a wealth of hands-on experience in emergency care, academia, innovation, government, consultancy, and tech, they provide a unique vantage point.
In the upcoming years, we'll delve into the challenges and opportunities facing healthcare, emphasizing accessibility, equity, and availability. This journey is guided by real-world experiences, ensuring our strategies are actionable and effective.
Our speaker's global impact includes work with Deloitte and Vodafone, as well as a vast online community, providing invaluable feedback and interaction. Together, we'll explore, connect, and refine strategies for a healthier future.
Join us in embracing a world of realistic perspectives and actionable insights, where healthcare's future is shaped by those who have walked the path. How can our speaker help you navigate the ever-changing healthcare landscape? Discover the answers in this conference session.

IMM:s framgångar och betydelsen av information och kunskap för att öka medvetenheten

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsarbetet rör frågor om makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet. Det är ett samhällsuppdrag och alla offentliga aktörer har ansvar för att föra arbetet framåt. Jämställdhetsmyndigheten har ett särskilt uppdrag att se till att regeringens jämställdhetspolitiska prioriteringar får genomslag och bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Hur står det till med jämställdheten i Sverige? Och vad krävs av offentlig sektor för att bidra till ökad jämställdhet?

Kungsbacka kommun, årets superkommun 2023, arbetar med innovation för att ställa om välfärden och möta alla utmaningar. Kommunen har ambitionen att leda från framtiden för att fatta rätt beslut idag. Hör kommundirektör Malin Aronsson och Lisa Andersson, kommunstyrelsens ordförande, berätta om arbetet med utgångspunkt från sina olika perspektiv. 

Former Prime Minister of Finland Sanna Marin made history as the youngest Prime Minister of the world, leading Finland through the global pandemic, a historically swift accession process to NATO after the Russian invasion of Ukraine, and the climate crisis. In this talk, Ms. Marin unpacks key geopolitical issues and events, from the Russian attach on Ukraine, to the Finnish accession to NATO, to European and Western strategic autonomy. Marin emphasizes the power of democratic powers joining together against major threats, how to avoid dependencies on authoritarian regimes, and strengthening partnerships, resilience, and trust..  

Ta del av Myndigheten för delaktighets kärnuppdrag. Att stödja olika aktörer som bygger och utvecklar Sverige att i ökad utsträckning ta befolkningens mångfald som utgångspunkt när de väljer lösningar. Lite om vikten av medborgarinvolvering, inte bara för att man ska utan för att det är en grund för innovation och träffsäkerhet. Men också några reflektioner kring roller och utmaningar när man gör det.

Nordfløjen är en 54 000 kvadratmeter stor tillbyggnad på Rigshospitalet i Köpenhamn. Den är ett föregångsexempel inom sjukhusarkitektur och korades till världens bästa vårdbyggnad av World Architecture Festival.

Nordfløjen är framförallt en effektiv och flexibel sjukhusbyggnad som dessutom främjar patienternas tillfrisknande. Därtill är den ett spektakulärt byggnadskomplex som ett resultat av hur konsten, arkitekturen och den intilliggande parken samspelar.

Mette Dan-Weibel och Anna Espling Rolf delar med sig av arbetet med byggnadens sicksack-form och andra framgångsfaktorer som ligger bakom denna uttrycksfulla byggnad.

Kommer inom kort. 

In a recent audit, the ECA assessed the level of competition for public procurements over the period of 10 years and the actions taken by the Commission and the member states to identify and address obstacles to competitive tendering, in the interest of obtaining the best value for money. In this session, the reporting ECA member Helga Berger will present the main findings and recommendations for future improvements.

Kommer inom kort.  

Hälso- och sjukvård har utmanats de senaste åren, med pandemi, kompetensförsörjning och ekonomiska förutsättningar.

Samtidigt ser vi hur utvecklingen innebär stora framsteg och möjliggör förändringar för en bättre vård. Hur ska hälso- och sjukvården arbeta för att möta dessa utmaningar och vilka möjlighet finns det?

Sexologi är många gånger ett kunskapsområde som lyser med sin frånvaro i vårdutbildningar. Detta leder till att personalen både inkluderar och exkluderar människor utifrån den kunskap som de har fått eller inte fått i sina utbildningar. Med det så krävs det av oss yrkesverksamma att vara medvetna både om de osynliga reglerna som finns ute i samhället men även de normer vi själva bär på för att kunna erbjuda så bra bemötande som möjligt. Så hur kan vi göra för att komma i kontakt med de egna normerna, och skapa förutsättningar för att göra samhällets regler talbara i vårdmötet? Detta och mycket mer kommer föreläsaren att göra lite klarare för oss. 

Kommer inom kort.  

Du kanske känner till att vi på Adda AffärsConcept varannan tisdag sänder rättsfallswebbinarier där vi belyser och analyserar intressanta avgöranden inom upphandlingsjuridiken. Vi har över 1500 anmälda deltagare. Om du inte är en av dem så är du välkommen att anmäla dig för framtida deltagande på vår hemsida, det är helt gratis. På detta seminarium kommer vi att fördjupa oss i några av de avgöranden som rönt mest uppmärksamhet hos våra tittare under 2023. Varmt välkomna att lyssna!

Idag är det mer angeläget än någonsin att kunskapsstöd för hälso- och sjukvården kommer till praktisk nytta. Stöd som bygger på vetenskaplig grund och är förankrade i berörda verksamheters behov. Som kan bidra med nya perspektiv. Och som gör att samhällets begränsade resurser används på bästa sätt.

I detta arbete är Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) en strategiskt viktig myndighet. SBU:s har till uppgift att kartlägga och utvärdera vilka metoder och insatser inom vård, tandvård, omsorg och socialtjänst som har stöd i aktuell och välgjord forskning. Myndighetens arbete pekar också på områden där forskningsunderlagen är otillräckliga och där kunskapsluckor behöver täppas till.

Möt SBU:s generaldirektör Britta Björkholm som berättar om hur SBU:s kunskapsunderlag kan bidra till utvecklingen av en bättre hälsa och välfärd.

Kort om SBU
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård, samt för metoder och insatser inom socialtjänsten och området funktionstillstånd/-hinder samt arbetsmiljö.

Sverige har en lång historia av att ha höga nivåer av tillit och låga nivåer av korruption. Det betyder att det är av särskilt vikt att vi föregår med goda exempel. Vår förvaltningskultur behöver värnas och tilliten kan inte tas förgiven. Samtidigt ser vi en oroväckande brottsutveckling i samhället som kan riskera påverka den svenska statsförvaltningen. De senaste åren har allt fler rapporter om statsanställda som utsätts för hotfulla situationer i kontakt med medborgare framkommit. Parallellt finns det risk för insiders, det vill säga medarbetare med kriminella kontakter och en agenda att fatta beslut efter särskilda intressen. I en granskning av Riksrevisionen från 2022 framkom att tre av tio anställda på statliga myndigheter utsatts för hot varje månad eller oftare. Situationen skiljer sig mycket mellan olika myndigheter, men det är illa nog att den siffran stundvis är så hög. Som tidigare generaldirektör på Kronofogden kommer jag att exemplifiera med några egna erfarenheter. Jag kommer också att prata om viktiga lösningar, och hur förebyggande arbete med såväl arbetskultur, som rekryteringsprocesser och samverkan kan komma att bli ännu viktigare i det fortsatta arbetet. 

Varför anses nya sjukhusbyggnader vara dyra och vad får man egentligen för pengarna? Går det att bygga billigare och vad får det i så fall för följder? Som en av Nordens största sjukhusbyggare har NCC en bred erfarenhet från sjukhusprojekt med olika förutsättningar och mål. I seminariet delar vi med oss av våra erfarenheter och hur vi, tillsammans med våra kunder, skapar den bästa lösningen för varje unikt projekt. 

Olika digitala vårdalternativ idag leder i värsta fall till en fragmentisering av vården. Men digitaliseringen i termer av sammanhållen journalföring, informerade och delaktiga patienter och fler alternativa kontakt- och besöksformer möjliggör också ökad relationell kontinuitet och personcentrering. Hur tar vi vara på digitaliseringens möjligheter i strävan mot att alla invånare ska få personcentrerad vård, relationell kontinuitet en egen vald fast läkare? 

Ommej har utfört en avancerad statistisk analys samt låtit en AI analysera de svar som barn lämnat i Ommej-appen under året. Vi kommer att presentera resultatet samt diskutera Ommejs potential att utveckla verksamheters aktiviteter, uppdrag och samordning kring området barn och unga. Teknik är idag en väl integrerad del av barns liv, Ommej utforskar hur vi kan använda teknik för att nå en djupare förståelse för exempelvis psykisk ohälsa, utanförskap, brottsförebyggande arbete, skolresultat och suicid hos barn och unga.

Covidbevis.se var en tjänst som utvecklades på 4 månader och som gav 6,5 miljoner personer över 18 miljoner covidbevis och möjligheten att resa under pandemin. En verifieringsapp utvecklades och lanserades på 2 veckor och räddade julen 2021.
Vilka erfarenheter och slutsatser tar vi med oss från pandemin,  användningen av covidbevis och den snabba digitaliseringen? Regeringsuppdraget att utveckla covidbevis m.m avslutas och rapporteras till regeringen den 15 december 2023.

I takt med en allt oroligare omvärld satsar Sverige åter på att bygga upp ett starkt civilt försvar. Samhällets beredskap måste utformas för att möta framtidens många och föränderliga utmaningar. Det kan handla om till exempel teknikutveckling, klimatförändringar och enskilda länders aggressioner. För att klara detta behövs ständigt ny kunskap. Här kan forskningen spela en nyckelroll.

Men hur mobiliserar vi forskare att bidra till Sveriges beredskap? Och hur kan forskningen komma till praktisk användning? Går det att överbrygga avståndet mellan forskningen och det praktiska användandet hos myndigheter, regioner, kommuner, och civilsamhälle?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) berättar här om sin satsning på nyskapande forskning som ska bidra till framtidens säkerhet.”

Regeringens utredning om huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården har just börjat jobba. Läkarförbundet har länge efterlyst en bättre styrning av hälso- och sjukvården. Hur ska rollfördelningen se ut mellan staten och regionerna? Hur kan styrningen bli mer långsiktig och strategisk? Vad gör det för skillnad för läkare och patienter? 

Kommer inom kort.  

Kommer inom kort. 

Under passet kommer vi bland annat att:
Belysa varför det är viktigt med kvalitet när du upphandlar kommunikationstjänster
Ge tips på hur du formulera och göra en utvärdering som ger kvalitet
Ge exempel på bra förfrågningsunderlag 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i flera år arbetat med att ge bl.a. läkare möjlighet att arbeta med innovation - genom strategiska satsningar inom utbildning och karriärvägar. Målet är att skapa både bättre vård för patienter och att förbättra för medarbetarna själva. Men hur arbetar man för att involvera läkare i att skapa förändring i en stor organisation - vad är utmaningar och vinsterna? Här finns möjligheter att ta del av lärdomar från Sahlgrenskas arbetet för de som kanske intresserade av att engagera läkare i sina organisationer eller bara vill lära sig mer.

Att skapa förutsättningar för en kvalitetssäkrad leverans innebär att beställaren och leverantören arbetar mot samma mål. Det låter kanske som en självklarhet, men allt för ofta drivs beställaren och leverantören av olika syften eller agendor. För att ena målbilden har vi genom avtalsstyrd samerkansstruktur lyckats skapa en bättre förståelse för varandras perspektiv. Utifrån ett avtal som belönar inte bara leverans utan också resultat har vi tillsammans med våra leverantörer lyckats uppnå bättre leveranser än någonsin! 

Denna session fokuserar påsamspelet mellan teknik och utveckling inom sjukvården. Vi kommer att utforska ämnen som digitalisering, artificiell intelligens, dataskydd, tillgänglighet och innovationsfrämjande inom sjukvården. Genom att diskutera dessa teman kommer vi att analysera hur teknik och politik kommer att forma framtidens sjukvårdssystem. 

Att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt är en grundförutsättning för att personal inom omsorgén ska kunna utföra arbetet på ett säkert sätt och med hög kvalitet. Det handlar om att kunna förstå omsorgstagaren, men också om att kunna dokumentera, larma, skriva avvikelser, föra samtal med anhöriga och andra anställda, till exempel inom vården. Både tillsyn och statliga utredningar har samtidigt pekat på brister när det gäller svenska språket i omsorgen. Att förbättra språkkunskaperna kan förutom att bidra till en högre kvalitet i omsorgen, skapa en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Det minskar också problemen med att rekrytera i en tid då personalbristen är stor. Men hur höjer vi på bästa sätt språkkunskaperna på omsorgens arbetsplatser? Vad är nyckeln till framgång och vilka insatser fungerar? På seminariet diskuteras erfarenheter från olika verktyg och metoder för att förbättra språket inom omsorgen. 

Det professionella omdömet är grunden i en god förvaltning och kärnan i ämbetsmannaidealet. Men många offentligt anställda vittnar om bristande möjlighet att använda detta omdöme. För att värna om legalitet, likabehandling och kvalitet har offentliga organisationer nämligen byggt upp en tät väv med processer, riktlinjer och kontroller. Det har skett till priset av en ökad administrativ börda och tysta anställda. Offentlig sektor behöver motverka denna tystnadskultur och skapa klimat där människor vågar berätta om fel och misstag, idéer och tankar. Man behöver öka tilliten och den psykologiska tryggheten. I denna föreläsning blandas forskning med inspirerande exempel och handfasta råd.

Den svenska folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Målet innefattar också att de påverkbara skillnaderna i hälsa ska vara borta inom en generation.
I Skellefteå arbetar vi med att främja ett hälsosamt åldrande genom hela livet. Några av de utmaningar som vårt samhälle har är att hälsan mellan olika grupper i samhället är förhållandevis stor och ökar. Andra utmaningar är att den psykiska ohälsan ökar och befolkningen är allt mer stillasittande. I detta har digitalisering en viktig roll på både ett positivt och ett negativt rätt. Digitalisering innebär att vi lättare kan hålla kontakt med nära och kära och fördjupa kunskaper och hitta mötesplatser på ett helt nytt plan, men detta bygger på en digital mognad som är rätt hög och detta har inte alla i vår stad
Vi vet att närmare 6% av alla svenskar idag lever i det som kallas digital utanförskap. Det betyder att de sällan eller aldrig använder internet.
Den ökade digitaliseringen av samhället gör att de som aldrig eller sällan använder internet riskerar att bli alltmer isolerade och hamna i digitalt utanförskap. Särskilt eftersom de digitala tjänsterna är inbäddade i centrala samhällsverksamheter som arbetslivet, vården och skolan. Utanförskapet blev tydligt vid hanteringen av covid-19-vaccineringen där vissa regioner krävde mobilt bank-id för att överhuvudtaget kunna boka tid för vaccination. Det bidrog till att försvåra eller till och med utestänga den grupp äldre som inte har tillgång till bank-id. Bland dem som använder internet sällan eller inte alls är andelen med funktionsvariation dubbelt så stor som bland befolkningen i stort.
Vi tror på att delaktighet och inflytande skapar framtidstro och Skellefteå arbetar aktivt med att tillgodose invånarnas rättigheter. En känsla av ett gemensamt vi skapar samhällstillit och leder till ett socialt hållbart samhälle. Men hur bygger vi ett samhälle som inte exkluderar personer baserat på deras digitala mognad? Välkomna till en interaktiv och kreativ workshop som lyfter frågan kring digital exkludering!

Snart är hela 25% av alla svenskar över 65 år. Sveriges åldrande befolkning innebär att förmågan att leverera digital för- och eftervården i hemmet kommer att vara avgörande. Avgörande för jämlik och rättvis vård men också avgörande för de som verkligen behöver uppsöka en sjukvårdsinstans. För en sak är säker. Alla kan inte, ska inte och får inte plats på vårdcentralerna, sjukhusen eller akuten. Det har vi inte råd med. Hur vi levererar vård i hemmet hänger nära ihop med digitaliseringen av fastigheterna.

Digitaliseringen har transformerat vårt samhälle på djupgående sätt, och med det har vår förståelse för dess struktur och funktion ändrats. Samtidigt som denna transformation erbjuder enorma möjligheter, framträder nya utmaningar som behöver bemötas för att säkerställa ett samhälle med en ökad digital resiliens. Carl Heath, senior forskare vid RISE, inleder detta seminarium med en introduktion till området digital resiliens och dess betydelse för vårt samhälle. Introduktionen övergår till en paneldebatt där Carl får möta Daniel Akenine, nationell teknik och säkerhetschef vid Microsoft, samt Anna Gärdin, framtidsdirektör, CIO/CDO vid Huddinge kommun. Tillsammans kommer de att utforska olika perspektiv på digital resiliens, dess utmaningar och möjligheter, och diskutera hur vi kan skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt hållbart digitalt samhälle. Denna paneldebatt kommer att ge deltagarna en unik inblick i hur olika sektorer ser på digital resiliens och hur vi kan samarbeta för att säkerställa ett samhälle som är rustat för både vardagen och större kriser.

Kommer inom kort.  

Med introduktionen av stora språkmodeller som ChatGPT från OpenAI öppnades dörren till en AI som kunde förstå språk och konversera likt en människa. Potentialen hos en skrivande, talande och lyssnande AI i sjukvården borde vara enorm - men var står vi idag? Vilken roll kommer stora språkmodeller som ChatGPT spela i sjukvården, för patienter och personal? Vad kan vi lära oss av AI-implementering i sjukvården hittills och hur kan det hjälpa oss om vi nu implementerar stora språkmodeller? 

En av våra viktigaste framtidsfrågor handlar om att färre ska försörja fler. Vi vet att vi inom en ganska snar framtid kommer sakna både händer och fötter i välfärden. Lösningen är inte att anställa; det finns inte ens tillräckligt många personer att anställa.  De senaste åren har svaret på denna utmaning fått ett kort svar: Digitalisering. Det går knappast att öppna ett enda planeringsdokument som inte pratar om digitaliseringens möjligheter. Trots det går det ganska dåligt för Sverige i olika digitala rankings. Från föregångsland i början av 1990-talet så är vi nu bland de sämre i klassen. Vad beror detta på? Hur kan en av offentliga sektorns mest strategiska framtidsfråga halta i genomförande?  

Att ha tillgång till rätt rådgivare, kunskap och lösningar blir en alltmer central fråga för offentliga beställare. Kompetensförsörjningen inom offentlig sektor är allt jämt utmanande. Vad krävs för att vara en attraktiv beställare som näringslivet prioriterar att jobba med? Vilka nya kompetenser kommer att behövas för att klara framtidens utmaningar? Varför väljer så många leverantörer att inte jobba med offentlig sektor? Och hur kan vi vända den trenden?

Kompetensbristen är en utmaning även för landets företagare, som jobbar hårt för att attrahera rätt medarbetare. För att vara attraktiva krävs så mycket mer än att bara erbjuda ett jobb. Det krävs ett socialt engagemang, klimatengagemang, ett innovativt företagsklimat, och en långsiktig ambition att leverera kvalitet och hållbara lösningar. Men det krävs också rätt kunder, kunder som delar ambitionen att se den större bilden att bidra till det som är långsiktigt hållbart. Vad krävs av dig som beställare för att kunna vara det? Vad skiljer ut dig från övriga beställare som gör just er organisation unik och attraktiv att jobba med?

Agenda 2030 för hållbar utveckling är en handlingsplan för omställning till en hållbar utveckling. Den inkluderar de sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling och understryker att vår tids stora utmaningar hänger samman och måste lösas genom ett samlat grepp. En central utgångspunkt är samverkan och partnerskap och en involvering av alla aktörer i samhället, på alla nivåer. Det är ett unikt åtagande som alla världens länder ställt sig bakom och där varje land, utifrån sina egna förutsättningar, ska bidra till agendans vision och mål, både globalt och nationellt. I Sverige beslutade riksdagen år 2020 om ett mål för genomförandet av Agenda som också innebär att arbetet skyndar på. Vilka framgångsfaktorer och möjligheter finns för att använda Agenda 2030 som en kraft i omställningen till en hållbar utveckling

Psykiatriska diagnoser har ökat i Sverige de senaste åren, främst bland barn och unga vuxna (Socialstyrelsen, 2020). Korrekt diagnostik är en förutsättning för ett bra omhändertagande och centralt för att säkerställa värdet av de behandlingsinsatser som vården erbjuder. En noggrann bedömning är därför kärnan i att säkerställa vårdens kvalitet och utgör grunden för en systematisk utveckling av vårdkvalitet. Tillämpningen av AI-tekniker möjliggör ökad precision i bedömningen av psykisk ohälsa och personcentrerad vård avseende rätt behandling till rätt person i rätt tid. 

Med den snabba framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar har vi fått ett parallellt sjukvårdssystem som fungerar enligt en helt annan logik än den offentligt finansierade vården. Det innebär att Hälso- och sjukvårdslagens portalparagrafer om vård efter behov och vård på lika villkor nu ifrågasätts och utmanas. Utifrån sin forskning och boken Den sjuka debatten (Verbal förlag, 2023) tecknar John Lapidus en bild av det akuta hotet mot en gemensam och solidariskt finansierad välfärd och sjukvård.   

Hösten 2023 presenterade Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för regeringen ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som har tagits fram ihop med ytterligare 24 myndigheter. För att motverka psykisk ohälsa behövs insatser från såväl offentliga som privata aktörer och civilsamhället på nationell, regional och lokal nivå. Socialstyrelsen bidrar genom styrning, vägledning och utveckling av vården och omsorgen i form av kunskapsstöd, föreskrifter, riktlinjer, statsbidrag, utvärderingar, statistik och analyser.

Diskussion gällande, vad behöver medarbetare för stöttning av ledningen nu med vågor av ny teknik som snabbt rullar in? Hur ser ni på det, vad behöver ändras i organisationen och vilken kompetens kommer att behövas? Vilken stöttning behöver ledningen för att implementera alla smarta och nya tekniska möjligheter?

From våren 2020 fram tills nu har Skellefteå kommun arbetat med att införa läkemedelsgivare för individer i Skellefteå kommun. Med tanke på att Covid-19 drabbade samhället under samma tid gav det något speciella förutsättningar för att införa nya arbetssätt, men trots det har det ändå gått tack vare en förändringsbenägen verksamhet och tydlig målsättning från ledningsgrupp. Införandet av läkemedelsgivare var också något som kommunen valde att fortsätta arbeta med trots pandemin då man förstod att det kunde ge många positiva effekter för såväl individ som verksamhet. 

Hur beslutsfattare inom offentlig sektor kan arbeta med ett ungdomsperspektiv i sin verksamhet för att öka kvalitén och träffsäkerheten i besluten. Många unga är samhällsintresserade och vill vara med och påverka men vet inte alltid hur man ska gå till väga. Samtidigt vet vi att det finns unga som inte litar på samhället, beslutsfattare och de demokratiska processerna. Detta riskerar på sikt vår demokrati. Med gemensamma krafter och ökad kunskap kan vi öka ungs delaktighet och få med ett ungdomsperspektiv i vårt arbete.

Vi inbjuder er att delta i en högprofilerad expertpanel där vi utforskar och debatterar ämnet "Effektivt samarbete mot ekonomisk brottslighet: En diskussion om myndigheter och sektoröverskridande lösningar". Panelen kommer att belysa och analysera det kritiska ämnet samarbete och informationsutbyte mellan olika myndigheter, med fokus på att förbättra och effektivisera samarbetet inom den offentliga sektorn. Vi kommer att diskutera metoder för att dela information och samordna åtgärder, samtidigt som vi identifierar de utmaningar och möjligheter som uppstår vid etablerandet av starkare samarbeten.

Denna panel kommer att ge en unik insikt och expertperspektiv om hur vi kan arbeta tillsammans för att effektivt bekämpa ekonomisk brottslighet och skapa en tryggare samhällsekonomi. Kom och dela era insikter och erfarenheter med oss när vi strävar efter att stoppa ekonomisk brottslighet genom samarbete och sektorsöverskridande lösningar.

Medverkande