Här kan du se programmet för dagarna, och längre ner läsa beskrivningar av sessionerna som kommer att hållas. Du kan även ladda ned en kort-version eller detaljerad version av programmet genom att klicka på knapparna nedan. Programmet uppdateras kontinuerligt inför konferensens start, se denna sida för senaste version. Anmäl dig till konferensen via sidan Anmälan i menyn.
12.30-13.00 Registrering
13.00-15.45: Förmöte - Grundkurs i prioriteringskunskap
16.15-18.00: PrioNord - Nordiskt möte (digitalt deltagande möjligt, se länk nedan)
08.00: Registrering med kaffe
09.15-10.00: Inledning: Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD); Gilbert Tribo (L), ordförande Södra regionvårdsnämnden; Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum. Moderator: Eva Nordin.
10.00-11.00: Plenarsession 1: Lika(dan) vård eller jämlik hälsa - vad ska styra?
11.00-11.30: Paus
11.30-12.30: Plenarsession 2: Pengarna och personalen är slut! - vad gör vi nu?
12.30-14.00: Lunch
14.00-15.15: Parallella sessioner A-C
A: Äldres vård och omsorg och prioriteringar
B: Horisontella prioriteringar - nya verktyg och andra prioriteringsgrunder
C: Att arbeta med prioriteringar i praktiken - workshop med erfarenhetsutbyte
15.15-15.45: Paus
15.45-17.00: Parallella sessioner D-F
D: Tandvårdens prioriteringar
E: Var med och prioritera i primärvården! Workshop
F: Medborgarna - Hur skapar vi dialog kring vårdens prioriteringar?
19:00: Konferensmiddag
07.30: Registrering med kaffe
08.30-09.45: Plenarsession 3: Vem är bäst i klassen - hur gör andra europeiska länder sina prioriteringar?
09.45-10.15: Paus
10.15-11.30: Parallella sessioner G-I
G: Vad händer med vårdens prioriteringar om krisen eller kriget kommer?
H: Prioriteringsprocesser – kunskapsstödet personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
I: Ny och pågående forskning vid Prioriteringscentrum
11.30-12.30: Plenarsession 4: Politik är att prioritera?
12.30-13.00: Avslutning: Pia Lundbom, Hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne; Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum; värdregion för 2025 års konferens.
13.00: Take away lunch
14.00-15.30: Extra seminarium: Resursfördelning och prioritering i kommuner - hur kan horisontella prioriteringar göras? (digitalt deltagande möjligt, se länk nedan)
15.30: Take away fika
Medverkande:
Behöver du uppdatera dig om den etiska plattformen för prioriteringar som riksdagen beslutade om 1997? Vill du få exempel på verktyg för prioritering och vad man behöver tänka på vid organiseringen av prioriteringsarbete? Vill du få en inblick i grunderna i hälsoekonomi? Vi ger dig svar på dina frågor om prioritering och prioriteringsarbete. På förmötet den 10 oktober, dagen innan konferensen, går vi igenom ovanstående frågor och era funderingar. Som deltagare får du möjlighet att i mindre grupp diskutera tillämpningen av den etiska plattformen genom praktiska prioriteringsexempel.
Medverkande:
På eftermiddagen den 10 oktober, dagen före konferensen, arrangeras ett möte för det nordiska nätverket för prioriteringar, PrioNord. Mötet kommer att fokusera på erfarenhets- och kunskapsutbyten kring prioriteringsarbete i de olika länderna. Mötet hålls på engelska. För att delta digitalt, logga in på följande Zoom webinar-länk vid tidpunkten för mötet. Zoom: https://liu-se.zoom.us/j/69914235435.
I nätverket ingår representanter från Norge, Danmark, Finland och Sverige. Nätverket bildades i samband med den internationella konferensen Priorities 2018. Nätverket är till för att utbyta erfarenheter och skapa samverkansmöjligheter kring gemensamma frågor på prioriteringsområdet.
Medverkande:
Medverkande:
Jämlik vård har blivit centralt inom svensk hälso- och sjukvård och flera av de nationella initiativ för kunskapsstyrning som uppstått motiveras med jämlik vård. Detsamma gäller förslaget om utredning av statlig sjukvård samt om att inrätta en nationell samordnare för vårdplatser som föreslås i Tidöavtalet. Men vad menar vi med jämlik vård? Och hur kopplar det till jämlik hälsa? Är jämlik vård detsamma som lika vård i hela landet? Kan lika vård leda till ojämlik hälsa (och vård) eftersom behoven ser olika ut? Vad kan göras på den nationella nivån för att ge människor i Sverige jämlika förutsättningar för att uppnå en jämlik hälsa? Löser man dessa utmaningar genom att förändra huvudmannaskapet mot en mer statlig styrning, eller till och med statlig vård – eller finns det andra lösningar? Dessa frågor kommer vi diskutera i denna plenarsession med företrädare för regeringen, regioner och forskarsamhället.
Medverkande:
Välfärden, inklusive hälso- och sjukvård och omsorg, står inför mycket stora krav på prioriteringar, då läget i demografi och samhällsekonomi medför stor obalans mellan välfärdsbehov och såväl monetära som personella resurser. Det innebär att svåra beslut i regioner och kommuner måste tas om vad som ska få resurser och vad som måste ransoneras, och konsekvenserna riskerar att allvarligt inkräkta på huvudmännens möjligheter att leva upp till sitt ansvar under kommande år. Det väcker frågor om hur välfärden ska försörjas och vad den ska omfatta. I denna plenarsession medverkar personer som ger sin bild av kärnan i huvudmännens resursproblem, vad som behövs för att nå en bättre balans mellan behov och resurser, vad som behövs för att göra strukturerade prioriteringar och ransoneringar som uppfattas rimliga och möjliga, vad som krävs politiskt och praktiskt för att även kunna göra det som inte uppfattas rimligt men som ändå är nödvändigt, vilket stöd som behövs och av vem och vilka.
Medverkande:
I debatten kring prioriteringar hänvisas det ibland till andra länder i Europa och hur de prioriterar – ofta utifrån perspektivet att de gör det bättre än vad vi i Sverige klarar av. I denna session kommer företrädare från Tyskland och Nederländerna att presentera hur prioriteringar sker på olika nivåer inom respektive sjukvårdssystem med fokus på möjligheter och hinder.
Medverkande:
En viktig del av det politiska uppdraget i hälso- och sjukvård är att identifiera behov i befolkningen och omfördela resurser till de områden som bedöms behöva dem mest. För att medborgare ska kunna påverka och utkräva ansvar för resursfördelning och politiska mål inom hälso- och sjukvård krävs att politiker och partier är tydliga med sina olika ställningstaganden. Men det finns en spänning mellan politiska ambitioner att se till allas behov och önskemål, och den politiska kostnad som explicita prioriteringar innebär. Å andra sidan, är inte just demokratiska förhandlingar som innebär att vissa områden prioriteras på bekostnad av andra det som definierar politik?
Medverkande:
I denna session diskuteras kunskap och uppfattningar om hur de etiska principerna fungerar för äldres vård och omsorg, hur de två huvudmännen kan grunda sin samverkan utifrån dessa principer, samt hur Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen kan fungera i relation till varandra och de etiska principerna. Vilka har ansvar för dessa frågor och vad gör de?
Medverkande:
Under 2022-2023 har det presenterats ett antal förslag på hur arbetet med horisontella prioriteringar kan utvecklas. Våren 2023 presenteras en utvecklad modell för hur man kan arbeta med horisontella prioriteringar av nationell expertgrupp för horisontell prioritering som fokuserar på beslut och rekommendationer kring nya vårdinsatser som kommer från olika nationella aktörer. Under 2023 presenterar även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) sitt arbete med hur man kan stärka tillgången till läkemedel för sällsynta tillstånd och de prioriteringsöverväganden som det implicerar. TLV har även lyft frågan om huruvida påverkan på närstående borde vägas in vid läkemedelsprioritering och Prioriteringscentrum har varit involverad i att göra kartläggning av den hälsoekonomiska litteraturen och även genomfört en etisk analys kring denna fråga. I sessionen presenteras och diskuteras dessa olika förslag.
Medverkande:
Sedan ett antal år pågår ute i regionerna olika processer för medicinska prioriteringar avseende såväl införande av nya metoder som utmönstring av obsoleta och föråldrade metoder. I några regioner finns prioriteringsråd som har liknande huvuduppdrag men lite olikheter i organisation och funktion. Västra Götalandsregionen och Region Skåne/Södra sjukvårdsregionen har sedan fem år ett regelbundet samarbete och erfarenhetsutbyte. I denna workshop delar företrädare för dessa regioner med sig av sina konkreta erfarenheter. Deltagare i workshopen uppmuntras att dela sina erfarenheter och förslag till det konkreta prioriteringsarbetet i regioner och kommuner utifrån den nationella modellen för medicinska prioriteringar.
Medverkande:
Tandvårdens organisation skiljer sig från övriga hälso- och sjukvården och detta påverkar inte minst prioriteringsfrågor. Inom ramen för regionernas kunskapsstyrning har tandvården blivit ett nationellt programområde med flera pågående arbetsgrupper. Denna session kommer att reflektera kring prioriteringar utifrån en av dessa, det pågående arbetet om personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för karies. Tandvårdens särskilda prioriteringsutmaningar kommer också att diskuteras avseende hur jämlik vård kan tillgodoses samt hur styrning och finansiering påverkar olika mått på effektivitet.
Medverkande:
Det finns stora förväntningar på primärvården med omställningen till Nära vård. Det kan vara en utmaning att ge vård enligt behovs-principen i situationer med bristande resurser och avsaknad av prioriteringsriktlinjer för primärvården. I denna session kommer vi att tillsammans, och utifrån olika exempel, diskutera:
Medverkande:
Att medborgarna behöver involveras i prioriteringsfrågor lyfts återkommande fram som en viktig komponent i prioriteringssammanhang. På senare tid har även civilsamhällets betydelse fått ökad uppmärksamhet. Inte minst på den nationella nivån. Att föra samtal är en förutsättning för gemensam möjlighet till lärande, dels att medborgarna får förståelse för resursfördelningsdilemmat, dels att vårdens aktörer kan lyssna in medborgarnas erfarenheter och perspektiv i relation till olika målgrupper.
Medverkande:
En pandemi, invasion eller en energikris kan snabbt förändra hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose befolkningens vårdbehov. Innebär det att de begränsade resurserna nu ska prioriteras annorlunda? Beslutsfattare världen runt ställdes inför just den frågan under hanteringen av COVID-19-pandemin. I denna session diskuterar vi utifrån etik, psykologi och erfarenheter, huruvida principerna för prioriteringar bör ändras om krisen eller kriget kommer.
Medverkande:
Sedan flera år pågår en nationell process med framtagande av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp inom ett antal medicinska områden. Därefter tar respektive region ansvar för införandet. Dessa vårdförlopp kan sägas vara inspirerade av de standardiserade vårdförloppen (SVF) för cancer. I grundprocessen för framtagandet har det inte ingått en systematisk prioritering enligt den nationella modellen. Idag har flertalet regioner beslutat om flera tiotals vårdförlopp. I dessa processer har behovet uppstått att diskutera principer för om och i så fall hur strukturerade och transparenta prioriteringsprocesser kan genomföras. I denna session diskuteras olika sätt att arbeta med detta. Likaså vad det innebär i praktiken att dessa vårdförlopp kan leda till en snabbväg till prioritet jämfört med andra sätt att organisera vården. En nyckelfråga är vad det innebär i praktiken om patienter som ingår i dessa vårdförlopp prioriteras i förhållande till patienter som inte ingår i något vårdförlopp.
Medverkande:
I denna session presenteras en översikt och exempel på intressant forskning som bedrivs av forskargrupper med anknytning till Prioriteringscentrum. Forskningen ger fördjupad kunskap om organisering, policy och praktik som berör prioritering, styrning och kunskapsanvändning i hälso- och sjukvård och omsorg. Vår forskning fokuserar på olika beslutsnivåer och verksamheter i regioner och kommuner såsom primärvård, palliativ vård och äldrevård och olika aktörer såsom vårdprofessioner, linjechefer, politiker och medborgare.
Medverkande:
Extra seminarium 12 oktober kl. 14.00-15.30:
Resursfördelning och prioritering i kommuner – hur kan horisontella prioriteringar göras?
I såväl kommuner som regioner är resurserna begränsade vilket oundvikligen leder till att prioriteringar och ransoneringar måste göras för att resurserna ska räcka till det som bedöms vara mest angeläget. Det kan vara svåra beslut som måste tas men som är nödvändiga för att hålla ekonomin i balans. Ett sätt att stärka legitimiteten för dessa beslut, och förtroendet för beslutsfattarna, är att det finns en systematisk process och att arbetet och besluten sker på grunder som kan uppfattas vara rättvisa, både av medarbetare inom organisationen och utåt av befolkningen.
I seminariet ger vi konkreta och verkliga exempel på hur etiska principer, begrepp, verktyg och processer kan användas i en kommun för att skapa ordnade prioriteringar på en övergripande organisatorisk nivå. Vi beskriver hur ett ordnat prioriteringsarbete kan integreras i en kommuns resursfördelning i en årlig ledningsprocess och som omfattar prioriteringar, ransoneringar och effektiviseringar. Arbetet vägleds av de etiska principerna för prioritering och med hänsyn till annan lagstiftning, integrerat de politiska målen.
Tanken är att seminariet ska kunna utgöra en kunskapskälla och inspiration för alla som är intresserade av ordnade prioriteringar på övergripande nivå, oavsett om man arbetar i kommun eller region.
Medverkande:
Det extra seminariet kommer att livesändas via Zoom webinar. För att se det digitalt, logga in på följande Zoom-länk vid tidpunkten för seminariet. Ingen föranmälan krävs. Zoom: https://liu-se.zoom.us/j/63031882972.
Konferensarrangören kommer inte att bistå i att dela powerpoint-presentationer som talare håller under konferensen. För att ta del av talares presentationer i efterhand, kontakta berörd talare direkt.
Sidan uppdaterades i september 2023.