Inledning: Rektor hälsar välkommen.

WHO-chefen, Dr Tedros

Vadå strategi! Räcker det inte att jag har läst texten? - Bert Jonsson
Att aktivt bearbeta informationen är en nyckel till ett bra lärande. Tyvärr är elevers vanligaste strategier också de sämsta, vilket förutom undermålig kunskap också bidrar till en underskattning av hur mycket jag bör studera och som ”lök på laxen” också en brant glömskekurva. Dessutom ”straffas” elever med sämre kognitiva förutsättningar eftersom de i än högre grad använder ineffektiva lärandestrategier. Det existerar flera funktionella lärandestrategier som bygger på att vi ska få in information i huvudet (inkodning). Men för det mesta vill vi också få ut information från huvudet (framplockning). Det är alltså viktigt att redan vid inlärningen beakta hur informationen ska plockas fram. Föredraget fokuserar på informationsbearbetning som en nyckel till lärande och belyser olika lärandestrategier, dess fördelar, nackdelar och hur de kan kombineras.

Hjärnträning för ett långt och friskt liv – Jessica K Ljungberg
Professor Jessica K. Ljungberg har under de senaste tjugo åren studerat hur människans uppmärksamhet fungerar när vi utsätts för distraktion under fokuserat arbete. Hon har även forskat om hur vardagliga aktiviteter så som exempelvis flerspråkighet, yrkesval och dataspelande kan påverka vissa minnesfunktioner och även stärka människans kognitiva förmågor. Under föreläsningen berättar hon om den senaste forskningen inom fältet, och vilka fynd som hennes egen forskargrupp har gjort.

Moderatorer: Anneli Ivarsson och Gregory Neely

Från toan till havet - Jerker Fick
Läkemedel är en enorm tillgång för mänskligheten och direkt livsavgörande för många, men även dessa kemikalier har visat sig även ha en miljöpåverkan. Efter det att vi tagit våra läkemedel kommer de ut i vårt avloppsvatten eftersom läkemedel oftast inte bryts ner utan lämnar kroppen via urinen och avföringen. Man har mätt upp rätt höga halter av läkemedel och andra kemikalier i de åar och vattendrag som man släpper ut renat avloppsvatten i. Detta beror mer på att dessa kemikalier är mycket stabila och mindre på effektiviteten i reningsverken. Högst halter har man uppmätt i små vattendrag som rinner igenom medelstora samhällen. Längre nedströms och i större vattendrag och sjöar hittar man betydligt lägre halter, men man kan fortfarande hitta mätbara halter mitt ute i Östersjön. I detta föredrag berättas om hur man studerar förekomst och effekter av läkemedel ute i miljön.

Är havet giftigt? - Mats Tysklind
Om miljögifter och kemikalier i våra hav. Längs våra kuster kan man hitta exotiska strandfynd som många gånger rest med havsströmmarna under lång tid. Mindre trevliga men vanligare fynd är olja, plast och annat skräp. Även många av de kemikalier som vi använder i vardagen hamnar på olika sätt i havet och kan spridas mycket långt till platser som vi tycker borde vara helt opåverkade av människan.
Även förbjudna industrikemikalier och bekämpingsmedel cirkulerar i haven vilket lett till höga halter av gifter i många havslevande djur. Valar är hårt belastade av bekämpnings-medel och andra miljögifter. Miljögifter som hittats är bla DDT, hexaklorbensen, PCB och bromerade flamskyddsmedel

Under senare år har nya ämnen också hittats i våra hav som ofta är ämnen kopplade till vår konsumtion av varor och produkter. Många ämnen passerar ofta reningsverken som inte klarar av att avskilja dessa. Ämnen som fått stor uppmärksamhet återfinns inom grupper av läkemedel och biocider. Perfluorerade ämnen är en annan aktuell klass av ämnen.

Psykisk hälsa hos barn och ungdomar – vad kan göras via skolan? - Anneli Ivarsson och Emma Wasara
Psykisk ohälsa är ett utmanande samhällsproblem. På uppdrag av regeringen har SBU kartlagt aktuella program för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och förebygga suicid riktat till barn och ungdomar. Vad skulle kunna vara användbart för Västerbottens skolor?

Hur kan vi skapa goda lärmiljöer med rörelserikedom som kompass? - Cecilia Edström, Grim Jernudd och Robert Lindberg
Rörelserikedom främjar sociala, tankemässiga, känslomässiga och fysiska färdigheter.
Vad är rörelserikedom och hur kan det användas för att skapa rörelseupplevelser under skoldagen?

Kriget i Ukraina – när historien vände - Martin Hårdstedt
Den 24 februari 2022 föreföll historien ta en ny riktning. I ett slag förändrades många av de säkerhetspolitiska förutsättningarna i Europa. Rysslands anfall på Ukraina väcker många frågor. I min föreläsning kommer jag att ge en bakgrund till konflikten och diskutera krigföringens förutsättningar utifrån ett antal historiska paralleller. Kan historien hjälpa oss att förstå?

Gemensam föreläsning

ULF - en väg för lärare och forskare att berika varandras verksamheter - Elisabet Nihlfors, Karin Hermansson

Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet, är ordförande för ULF:s nationella grupp som nu tar fram förslag till avtal som ska möjliggöra att ULF permanentas.
Karin Hermansson, VD för Ifous är vice ordförande för ULF:s nationella grupp.

Det ska vara självklart för skolor och universitet att samarbeta kring forskning. Lika självklart är det att lärare och förskollärare ska bidrar till sin egen kunskapsproduktion. Det menar Elisabet Nilhfors och Karin Hermansson som under föreläsningen kommer berätta mer om ULF – ett samarbete mellan universitet, huvudmän och skolor på nationell, regional och lokal nivå.

Hör dem berätta om vad vi lärt oss av de senaste sex årens ULF-samarbeten - och möjliga vägar framåt. De lyfter också sådant som är viktigt för att skapa långsiktiga och hållbara samarbeten som är till nytta för alla parter.

ULF är ett regeringsuppdrag som handlar om att utveckla och pröva långsiktiga samverkansmodeller, exempelvis att forskare och lärare bedriver utvecklings- och/eller forskningsprojekt tillsammans. ULF handlar om att bygga upp infrastrukturer för samverkan, som exempelvis att göra det möjligt för studenter redan under lärarutbildningen att delta i olika forskningsmiljöer och följa en forskningsprocess både i en skola och inom akademin. Försöksverksamheten avslutades 2022 och uppdraget nu är att fortsätta utvecklingen genom att fler huvudmän skriver ULF-avtal och samtidigt förbereda övergången till en permanent organisation.

Panelsamtal

Karin Hermansson, VD för Ifous
Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet
Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet
Eva Lindgren, forskare vid Umeå universitet
Thomas Berglund, R10, Region Västerbotten, strateg för näringsliv och utbildning
Veronika Tängdén, Lärare, Vännäs kommun

Under panelsamtalet kommer vi bland annat att diskutera vad som krävs för att skolhuvudmän och lärosäten ska kunna skapa en gemensam och långsiktig samverkan. Vi kommer att prata om hur alla parter kan involveras och hur skapar vi förutsättningar för ett kontinuerligt forskningsarbete som gynnar skolutveckling. Självklart kommet vi att diskutera vad vi menar med samverkan och berätta om erfarenheter från genomförda samarbeten.

Moderator: Ola Nilsson

TISDAG 1 november

	09.00
Inledning	Inledning: Rektor hälsar välkommen. WHO-chefen, Dr Tedros Vadå strategi! Räcker det inte att jag har läst texten? - Bert Jonsson Att aktivt bearbeta informationen är en nyckel till ett bra lärande. Tyvärr är elevers vanligaste strategier också de sämsta, vilket förutom undermålig kunskap också bidrar till en underskattning av hur mycket jag bör studera och som ”lök på laxen” också en brant glömskekurva. Dessutom ”straffas” elever med sämre kognitiva förutsättningar eftersom de i än högre grad använder ineffektiva lärandestrategier. Det existerar flera funktionella lärandestrategier som bygger på att vi ska få in information i huvudet (inkodning). Men för det mesta vill vi också få ut information från huvudet (framplockning). Det är alltså viktigt att redan vid inlärningen beakta hur informationen ska plockas fram. Föredraget fokuserar på informationsbearbetning som en nyckel till lärande och belyser olika lärandestrategier, dess fördelar, nackdelar och hur de kan kombineras. Hjärnträning för ett långt och friskt liv – Jessica K Ljungberg Professor Jessica K. Ljungberg har under de senaste tjugo åren studerat hur människans uppmärksamhet fungerar när vi utsätts för distraktion under fokuserat arbete. Hon har även forskat om hur vardagliga aktiviteter så som exempelvis flerspråkighet, yrkesval och dataspelande kan påverka vissa minnesfunktioner och även stärka människans kognitiva förmågor. Under föreläsningen berättar hon om den senaste forskningen inom fältet, och vilka fynd som hennes egen forskargrupp har gjort. Moderatorer: Anneli Ivarsson och Gregory Neely
	12.30 - 14.00
2. Marin vetenskap	Från toan till havet - Jerker Fick Läkemedel är en enorm tillgång för mänskligheten och direkt livsavgörande för många, men även dessa kemikalier har visat sig även ha en miljöpåverkan. Efter det att vi tagit våra läkemedel kommer de ut i vårt avloppsvatten eftersom läkemedel oftast inte bryts ner utan lämnar kroppen via urinen och avföringen. Man har mätt upp rätt höga halter av läkemedel och andra kemikalier i de åar och vattendrag som man släpper ut renat avloppsvatten i. Detta beror mer på att dessa kemikalier är mycket stabila och mindre på effektiviteten i reningsverken. Högst halter har man uppmätt i små vattendrag som rinner igenom medelstora samhällen. Längre nedströms och i större vattendrag och sjöar hittar man betydligt lägre halter, men man kan fortfarande hitta mätbara halter mitt ute i Östersjön. I detta föredrag berättas om hur man studerar förekomst och effekter av läkemedel ute i miljön. Är havet giftigt? - Mats Tysklind Om miljögifter och kemikalier i våra hav. Längs våra kuster kan man hitta exotiska strandfynd som många gånger rest med havsströmmarna under lång tid. Mindre trevliga men vanligare fynd är olja, plast och annat skräp. Även många av de kemikalier som vi använder i vardagen hamnar på olika sätt i havet och kan spridas mycket långt till platser som vi tycker borde vara helt opåverkade av människan. Även förbjudna industrikemikalier och bekämpingsmedel cirkulerar i haven vilket lett till höga halter av gifter i många havslevande djur. Valar är hårt belastade av bekämpnings-medel och andra miljögifter. Miljögifter som hittats är bla DDT, hexaklorbensen, PCB och bromerade flamskyddsmedel Under senare år har nya ämnen också hittats i våra hav som ofta är ämnen kopplade till vår konsumtion av varor och produkter. Många ämnen passerar ofta reningsverken som inte klarar av att avskilja dessa. Ämnen som fått stor uppmärksamhet återfinns inom grupper av läkemedel och biocider. Perfluorerade ämnen är en annan aktuell klass av ämnen.
	14.30-16.00
21. För alla	Didaktik – lärares yrkesspecifika kunskapsområde - Monica Diehl och Ron Mahieu Föreläsningen fokuserar på den pedagogiska verksamhetens grundfrågor, såsom för vem, av vem, hur, varför, när och vad behöver elever för att kunna förverkliga sina intressen nu och i framtiden. Vi resonerar också om behovet av att som lärare förstå lärande genom elevernas ögon. Oavsett skolämne är dessa allmändidaktiska frågor av yttersta vikt och något som särskiljer förskollärar- och lärarprofessionerna från andra yrken. De nya betygskriterierna – Vad har ändrats och hur undviker du att ställa för höga krav på dina elever? - Jonathan Wedman I början av 2022 kom nya bestämmelser för betygssättning. Två av de huvudsakliga ändringarna trädde i kraft redan i somras och innebar att kunskapskrav bytte namn till betygskriterier samt att betygssättningen för betygen D–A blev sammantagen. I den här presentationen går jag igenom vad en sammantagen betygssättning innebär för lärares kontinuerliga bedömningsarbete, vad som gäller för betyget E, och hur lärare med relativt små medel kan undvika att ställa för höga krav på sina elever.

ONSDAG 2 november

	09.30 - 11.00
33. För alla – Ungas mående	Psykisk hälsa hos barn och ungdomar – vad kan göras via skolan? - Anneli Ivarsson och Emma Wasara Psykisk ohälsa är ett utmanande samhällsproblem. På uppdrag av regeringen har SBU kartlagt aktuella program för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och förebygga suicid riktat till barn och ungdomar. Vad skulle kunna vara användbart för Västerbottens skolor? Hur kan vi skapa goda lärmiljöer med rörelserikedom som kompass? - Cecilia Edström, Grim Jernudd och Robert Lindberg Rörelserikedom främjar sociala, tankemässiga, känslomässiga och fysiska färdigheter. Vad är rörelserikedom och hur kan det användas för att skapa rörelseupplevelser under skoldagen?
	12.30-14.00
43. SO	Kriget i Ukraina – när historien vände - Martin Hårdstedt Den 24 februari 2022 föreföll historien ta en ny riktning. I ett slag förändrades många av de säkerhetspolitiska förutsättningarna i Europa. Rysslands anfall på Ukraina väcker många frågor. I min föreläsning kommer jag att ge en bakgrund till konflikten och diskutera krigföringens förutsättningar utifrån ett antal historiska paralleller. Kan historien hjälpa oss att förstå? Sverige och NATO - Jacob Stridsman I maj 2022 har regeringen, med brett stöd i riksdagen, lämnat in ansökan om svenskt NATO-medlemskap. Därmed tycks vad som ibland brukar beskrivas som en mer än 200-årig neutralitetstradition definitivt ha övergetts. I min föreläsning kommer jag att ge perspektiv på beslutet genom att skildra Sveriges förhållande till NATO över tid.
	14.30-16.00
	Gemensam föreläsning ULF - en väg för lärare och forskare att berika varandras verksamheter - Elisabet Nihlfors, Karin Hermansson Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet, är ordförande för ULF:s nationella grupp som nu tar fram förslag till avtal som ska möjliggöra att ULF permanentas. Karin Hermansson, VD för Ifous är vice ordförande för ULF:s nationella grupp. Det ska vara självklart för skolor och universitet att samarbeta kring forskning. Lika självklart är det att lärare och förskollärare ska bidrar till sin egen kunskapsproduktion. Det menar Elisabet Nilhfors och Karin Hermansson som under föreläsningen kommer berätta mer om ULF – ett samarbete mellan universitet, huvudmän och skolor på nationell, regional och lokal nivå. Hör dem berätta om vad vi lärt oss av de senaste sex årens ULF-samarbeten - och möjliga vägar framåt. De lyfter också sådant som är viktigt för att skapa långsiktiga och hållbara samarbeten som är till nytta för alla parter. ULF är ett regeringsuppdrag som handlar om att utveckla och pröva långsiktiga samverkansmodeller, exempelvis att forskare och lärare bedriver utvecklings- och/eller forskningsprojekt tillsammans. ULF handlar om att bygga upp infrastrukturer för samverkan, som exempelvis att göra det möjligt för studenter redan under lärarutbildningen att delta i olika forskningsmiljöer och följa en forskningsprocess både i en skola och inom akademin. Försöksverksamheten avslutades 2022 och uppdraget nu är att fortsätta utvecklingen genom att fler huvudmän skriver ULF-avtal och samtidigt förbereda övergången till en permanent organisation. Panelsamtal Karin Hermansson, VD för Ifous Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet Eva Lindgren, forskare vid Umeå universitet Thomas Berglund, R10, Region Västerbotten, strateg för näringsliv och utbildning Veronika Tängdén, Lärare, Vännäs kommun Under panelsamtalet kommer vi bland annat att diskutera vad som krävs för att skolhuvudmän och lärosäten ska kunna skapa en gemensam och långsiktig samverkan. Vi kommer att prata om hur alla parter kan involveras och hur skapar vi förutsättningar för ett kontinuerligt forskningsarbete som gynnar skolutveckling. Självklart kommet vi att diskutera vad vi menar med samverkan och berätta om erfarenheter från genomförda samarbeten. Moderator: Ola Nilsson
16.00	Slut för dagen