Mänsklighetens största nytta: Om hållbarhet, Nobelpriset och samhällets utmaningar (Workshop) - Madelen Bodin
Hur kan världen bli bättre? Vilken vetenskap och vilka upptäckter har stor betydelse i arbetet med de globala hållbarhetsmålen? Vad kan världens ledare göra? Vi arbetar med dessa frågor med utgångspunkt i Nobelmuseets utställning Mänsklighetens största nytta som nu finns på Curiosum. Genom olika teman utforskars de samhällsutmaningar som världen står inför och där vetenskapen bakom Nobelprisen bidrar till lösningar. Workshopen passar alla målgrupper. (max 20 deltagare)

Bioenergi och målet om 1.5 grader – hur fungerar det? - Nils Skoglund
Rapporter från Förenta Nationernas klimatpanel IPCC lyfter fram vikten av att reducera CO2-emissioner på bred skala för att nå fram till målet om högst 1,5 graders global uppvärmning. Samtidigt lyfts bioenergi med termisk omvandling av biomassa fram som en av de metoder som kan bidra till reducerade utsläpp. Detta trots att levande materia också består av kolmatriser som ger upphov till växthusgaser vid biologisk eller termisk omvandling.

Hur går det här ihop – och hur kopplar det till övriga globala mål om hållbar utveckling?

I detta föredrag diskuteras vad bioenergi är, hur utvecklingen ser ut, vilka utmaningar som är kopplade till inlagring av kol, och hur kontexten ser ut i termer av globala hållbarhetsmål utöver att bekämpa klimatförändringar, exempelvis gällande ekosystem och ekologisk mångfald. 

Geometri – grunden för autonom körning - Sven Rönnbäck
En geometrisk förståelse är en bra grund för konceptet autonom körning.  Denna presentation visar hur geometriska byggstenar, såsom punkter, linjer, cirklar och trianglar, kan användas för att få till självkörande egenskaper, till exempel att en bil kör längs en väg och samtidigt undviker att krocka. Konceptet är relativt intuitivt och går att visa och lära ut genom ritövningar.

Sovjetunionen och Ryssland 1900-2022: jordfrågan, planekonomin och ledarskapet. - Hans Jörgensen
Sedan mitten av 1800-talet har jordbrukets modernisering utgjort ett centralt problem för Ryssland och Sovjetunionen. Försöken till att skapa bärkraftiga familjejordbruk eller i övrigt produktiva jordbruksenheter har mött många hinder såsom enväldet/politiken, synen på ägandet, det planekonomiska systemet och den den post-sovjetiska omvandlingen efter 1991.     

Nationella val i det gemensamma EU - Magnus Blomgren
Val till den svenska riksdagen betyder också val till beslutande institutioner inom den Europeiska unionen. Det är dock sällan detta uppmärksammas i partiernas sätt att bedriva valrörelse eller medias försök att bevaka debatten. På denna föreläsning problematiseras detta fenomen; vi försöker förstå på vilket sätt de olika politiska nivåerna hänger ihop och analyserar den just genomförda valrörelsen utifrån detta dilemma. 

10.15-11.00
Skolledares roll i utvecklandet av ett framgångsrikt förstelärarledarskap -  Frida Grimm
I denna föreläsning pratar Frida Grimm om hur skolledare kan stötta förstelärare i sitt ledarskap för lärande. Frågor som behandlas under föreläsningen är: Vad vet vi om förstelärares ledarroll i svenska skolor idag? Vad innebär ett framgångsrikt förstelärarledarskap? Hur kan skolledare tillsammans med lärare och förstelärare utveckla förstelärarledarskap för lärande? 
 

Psykisk hälsa hos barn och ungdomar – vad kan göras via skolan? - Anneli Ivarsson och Emma Wasara
Psykisk ohälsa är ett utmanande samhällsproblem. På uppdrag av regeringen har SBU kartlagt aktuella program för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och förebygga suicid riktat till barn och ungdomar.  Vad skulle kunna vara användbart för Västerbottens skolor?

Hur kan vi skapa goda lärmiljöer med rörelserikedom som kompass? - Cecilia Edström, Grim Jernudd och Robert Lindberg
Rörelserikedom främjar sociala, tankemässiga, känslomässiga och fysiska färdigheter. 
Vad är rörelserikedom och hur kan det användas för att skapa rörelseupplevelser under skoldagen? 

INSTÄLLT
Ärftlighet och karies  - Linda Eriksson
Hur mycket av hål i tänderna beror på arv och hur mycket av hålen går att påverka? 

OBS! Börjar 10:15
Hinta - Hälsosamt inträde i arbetslivet - Ingrid Liljelind
Hur väljer man rätt väg – med tanke på sin hälsa? Vi pratar om medicinska aspekter vid elevens val av utbildning och yrke, exempelvis rent lagliga delar såsom ”Får jag arbeta som billackerare fast jag har astma?” Men även om arbetsmiljö generellt och hur man får ett hållbart arbetsliv, exempelvis ”Vad ska jag tänka på i fysiskt tunga yrken för att inte bli sjuk?”. Vi beskriver även hur vi arbetar med dessa frågor nationellt riktat till skolan.

L1/L2 skrivande och självskattad skrivförmåga hos gymnasieelever med lässvårigheter - Pär Sehlström
Per kommer att presentera sina forskningsresultat om skriven textkvalitet och självskattad förmåga i skrivande (self-efficacy for writing) hos gymnasieelever med lässvårigheter. Även tips, gärna i dialogform, hur man konkret kan stötta elever i sitt skrivande bland annat genom användning av self-efficacy for writing, dvs. elevens eget perspektiv på sitt skrivande som kompletterande källa för läraren vid feedback och feedforward.

Du français aux créoles et des créoles au français – enseigner les allers et retours de l’interculturalité - Florence Sisask
Dans le cadre d’un échange Linnaeus-Palme avec l’université des Seychelles qui a duré plusieurs années, elle a également enseigné dans la formation des enseignants régie par l’université de la Réunion et participé au XVIe colloque international des études créoles tenu à Anse Royale, Mahé, Seychelles en 2018. Cette incursion en créolité a donné lieu à une réflexion sur la langue et la culture française et les apports de l’interculturalité.

Uttalsundervisning inom sfi. - Annika Norlund Shaswar
Denna föreläsning handlar om uttalsundervisning inom sfi och är främst inriktad mot studieväg 1, dvs. för vuxna med kort tidigare skolgång. 

Von der Regel zur Sprache – oder umgekehrt? (Workshop) - Ingela Valfridsson
Eine eher induktive Arbeitsweise mit Grammatik fördert nicht nur das Vermögen zur Sprachanalyse und die metasprachliche Bewusstheit – sie macht auch mehr Spaß. 

 

Space escape (Workshop) - Madelen Bodin
Space Escape är ett rymningsspel (typ ”escape room”) med fokus på matematik och fysik. Aktiviteten visar hur ett scenario med olika problemslösningsuppdrag kan byggas upp till en spännande och lärande aktivitet. Detta scenario är hämtat från den verkliga historien om Apollo 13, en av månfärderna, som spelas upp för deltagarna som är besättningen på denna expedition vars enda mål nu är att ta sig hem till jorden vid liv. Deltagarna ska under tidspress försöka klara sex uppdrag av olika karaktär. Varje uppdrag resulterar i en kod som behövs för att ta sig ut när tiden blir knapp. Uppdragen har fokus på matematik och astronomi. Under workshopen diskuteras olika aspekter av genomföra aktiviteter i klassrummet som stimulerar intresse och problemlösningsförmåga. I mån av tid avslutas workshopen med en föreställning i domteatern.
Workshopen passar alla målgrupper. (max 20 deltagare)

 

Kriget i Ukraina ­– när historien vände - Martin Hårdstedt
Den 24 februari 2022 föreföll historien ta en ny riktning. I ett slag förändrades många av de säkerhetspolitiska förutsättningarna i Europa. Rysslands anfall på Ukraina väcker många frågor. I min föreläsning kommer jag att ge en bakgrund till konflikten och diskutera krigföringens förutsättningar utifrån ett antal historiska paralleller. Kan historien hjälpa oss att förstå?

Virus och lärdomar från pandemin - Niklas Arnberg
Hur effektivt var det mot covid med handtvätt och distansundervisning? Kan vi till nästa gång ha medicin som inte bara förebygger en pandemi utan också faktiskt tar kål på viruset? 

Bjuder läromedlen i spanska in till fria, betydelseinriktade aktiviteter? (Workshop) -  Christiane Engman
I denna workshop presenteras en nyligen genomförd analys av vilken typ av uppgifter och övningar som finns i några av de mest använda läromedlen i spanska för grundskolan. Analysen visar att styrda, skriftliga strukturövningar är den vanligaste typen vilket inte stämmer överens med styrdokumenten. Utifrån dessa diskuteras hur friare, både muntliga och skriftliga aktiviteter kan se ut och hur läraren kan anpassa aktiviteterna som redan finns i läroböckerna för att uppmuntra kommunikationen.

Workshopen ges på engelska för att välkomna även lärare i engelska och andra moderna språk som känner igen problematiken och som vill få verktyg för att anpassa sina läroböcker till en mer kommunikativ undervisning.

ULF - en väg för lärare och forskare att berika varandras verksamheter - Elisabet Nihlfors, Karin Hermansson

• Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet, är ordförande för ULF:s nationella grupp som nu tar fram förslag till avtal som ska möjliggöra att ULF permanentas. 
• Karin Hermansson, VD för Ifous är vice ordförande för ULF:s nationella grupp.

Det ska vara självklart för skolor och universitet att samarbeta kring forskning. Lika självklart är det att lärare och förskollärare ska bidrar till sin egen kunskapsproduktion. Det menar Elisabet Nilhfors och Karin Hermansson som under föreläsningen kommer berätta mer om ULF – ett samarbete mellan universitet, huvudmän och skolor på nationell, regional och lokal nivå.

Hör dem berätta om vad vi lärt oss av de senaste sex årens ULF-samarbeten - och möjliga vägar framåt.  De lyfter också sådant som är viktigt för att skapa långsiktiga och hållbara samarbeten som är till nytta för alla parter.

ULF är ett regeringsuppdrag som handlar om att utveckla och pröva långsiktiga samverkansmodeller, exempelvis att forskare och lärare bedriver utvecklings- och/eller forskningsprojekt tillsammans. ULF handlar om att bygga upp infrastrukturer för samverkan, som exempelvis att göra det möjligt för studenter redan under lärarutbildningen att delta i olika forskningsmiljöer och följa en forskningsprocess både i en skola och inom akademin. Försöksverksamheten avslutades 2022 och uppdraget nu är att fortsätta utvecklingen genom att fler huvudmän skriver ULF-avtal och samtidigt förbereda övergången till en permanent organisation.

Panelsamtal

• Karin Hermansson, VD för Ifous
• Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet
• Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet
• Eva Lindgren, forskare vid Umeå universitet
• Thomas Berglund,  R10, Region Västerbotten, strateg för näringsliv och utbildning
• Veronika Tängdén, Lärare, Vännäs kommun

Under panelsamtalet kommer vi bland annat att diskutera vad som krävs för att skolhuvudmän och lärosäten ska kunna skapa en gemensam och långsiktig samverkan. Vi kommer att prata om hur alla parter kan involveras och hur skapar vi förutsättningar för ett kontinuerligt forskningsarbete som gynnar skolutveckling. Självklart kommet vi att diskutera vad vi menar med samverkan och berätta om erfarenheter från genomförda samarbeten.

Moderator: Ola Nilsson