PROGRAM
TISDAG

= Livesänd föreläsning. Delta på plats eller följ den livesända föreläsningen på distans.

TISDAG 1 november
08.30 Brashörnan	Registrering och kaffe
09.00 Aula Nordica	Inledning: Rektor Hans Adolfsson hälsar välkommen. WHO: Learning the lessons of COVID-19: progress or peril? WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus föreläsning är ca 15 minuter lång och han kommer delta via länk (och visas på storbild för de som närvarar i Aula Nordica). Övriga föreläsare vid inledningen kommer att vara på plats i Aula Nordica. Vadå strategi! Räcker det inte att jag har läst texten? - Bert Jonsson Att aktivt bearbeta informationen är en nyckel till ett bra lärande. Tyvärr är elevers vanligaste strategier också de sämsta, vilket förutom undermålig kunskap också bidrar till en underskattning av hur mycket jag bör studera och som ”lök på laxen” också en brant glömskekurva. Dessutom ”straffas” elever med sämre kognitiva förutsättningar eftersom de i än högre grad använder ineffektiva lärandestrategier. Det existerar flera funktionella lärandestrategier som bygger på att vi ska få in information i huvudet (inkodning). Men för det mesta vill vi också få ut information från huvudet (framplockning). Det är alltså viktigt att redan vid inlärningen beakta hur informationen ska plockas fram. Föredraget fokuserar på informationsbearbetning som en nyckel till lärande och belyser olika lärandestrategier, dess fördelar, nackdelar och hur de kan kombineras. Hjärnträning för ett långt och friskt liv – Jessica K Ljungberg Professor Jessica K. Ljungberg har under de senaste tjugo åren studerat hur människans uppmärksamhet fungerar när vi utsätts för distraktion under fokuserat arbete. Hon har även forskat om hur vardagliga aktiviteter så som exempelvis flerspråkighet, yrkesval och dataspelande kan påverka vissa minnesfunktioner och även stärka människans kognitiva förmågor. Under föreläsningen berättar hon om den senaste forskningen inom fältet, och vilka fynd som hennes egen forskargrupp har gjort. Moderatorer: Anneli Ivarsson och Gregory Neely
11.00	Lunch
	Parallella spår 12.30 - 14.00
15. Idrott	08.30 - 17.30 Idrott Se eget program under fliken Program - Idrott
1. Matematik Nat.D. 410	Hur kan vi välja? - Klas Markström Demokratiska val är något som vi ägnar os åt på många olika skalor och områden. Från det lilla, till exempel bostadsrättsföreningens årsmöte, till det stora, till exempel våra riksdagsval. Från det potentiellt livsomvälvande, till exempel Brexitfolkomröstningen, till det lättsamma, som röstandet i Eurovision. Det man inte alltid tänker på är hur stor inverkan själva valsystemet kan ha på vad resultatet av ett val blir och det är något som snabbt leder fram till matematiska frågor. Klas Markström kommer här att berätta lite om de olika valsystem som finns och hur de påverkar valresultat, samt vilka brister som valsystem måste ha. Finding order in chaos - Victor Falgas-Ravry Ramsey theory's origin lies in a minor lemma in a 1930 paper on mathematical logic by the British polymath Frank Plumpton Ramsey. In the 90 years since that foundational paper, it has grown into a rich and beautiful area of mathematics in its own right, which remains an active subject of research to this day. The crux of the theory is the idea that total disorder is impossible: all sufficiently large structures must contain certain unavoidable ordered patterns. In this lecture, Victor Falgas-Ravry will discuss some of the main ideas, results and open problems in Ramsey theory, with applications in graph theory, geometry and number theory (and give a proof of the party theorem, of course!).
2. Marin vetenskap Aula Nordica	Från toan till havet - Jerker Fick Läkemedel är en enorm tillgång för mänskligheten och direkt livsavgörande för många, men även dessa kemikalier har visat sig även ha en miljöpåverkan. Efter det att vi tagit våra läkemedel kommer de ut i vårt avloppsvatten eftersom läkemedel oftast inte bryts ner utan lämnar kroppen via urinen och avföringen. Man har mätt upp rätt höga halter av läkemedel och andra kemikalier i de åar och vattendrag som man släpper ut renat avloppsvatten i. Detta beror mer på att dessa kemikalier är mycket stabila och mindre på effektiviteten i reningsverken. Högst halter har man uppmätt i små vattendrag som rinner igenom medelstora samhällen. Längre nedströms och i större vattendrag och sjöar hittar man betydligt lägre halter, men man kan fortfarande hitta mätbara halter mitt ute i Östersjön. I detta föredrag berättas om hur man studerar förekomst och effekter av läkemedel ute i miljön. Är havet giftigt? - Mats Tysklind Om miljögifter och kemikalier i våra hav. Längs våra kuster kan man hitta exotiska strandfynd som många gånger rest med havsströmmarna under lång tid. Mindre trevliga men vanligare fynd är olja, plast och annat skräp. Även många av de kemikalier som vi använder i vardagen hamnar på olika sätt i havet och kan spridas mycket långt till platser som vi tycker borde vara helt opåverkade av människan. Även förbjudna industrikemikalier och bekämpingsmedel cirkulerar i haven vilket lett till höga halter av gifter i många havslevande djur. Valar är hårt belastade av bekämpnings-medel och andra miljögifter. Miljögifter som hittats är bla DDT, hexaklorbensen, PCB och bromerade flamskyddsmedel Under senare år har nya ämnen också hittats i våra hav som ofta är ämnen kopplade till vår konsumtion av varor och produkter. Många ämnen passerar ofta reningsverken som inte klarar av att avskilja dessa. Ämnen som fått stor uppmärksamhet återfinns inom grupper av läkemedel och biocider. Perfluorerade ämnen är en annan aktuell klass av ämnen.
3. Curiosum Curiosum	Kreativ kodning - Stefan Johansson Ska din kreativitet styra koden eller ska koden styra din kreativitet? Temat Kreativ kodning bjuder på programmering i en kreativ miljö där både mjukvara och hårdvara interagerar. I workshopen får du jobba med programmering av digitala enheter och experimentera och skapa digitala interaktiva aktiviteter, t ex ett enkelt arkadspel. Både enkla och komplexa beteenden kan skapas genom några få rader kod. Vi använder sensorer och lär oss att hantera indata samt styra återkopplingen visuellt, auditivt och mekaniskt. Innehållet motsvarar ett av Curiosums skolteman som riktar sig till högstadiet men passar alla som vill lära sig mer om programmering.
4. Undervisa i naturvetenskap Nat.D.400	Inte-bara-Teknikåttan - Frithiof Theens De flesta högstadielärare har säkert hört talas om Teknikåttan, eftersom mellan 25 och 30 procent av alla Sveriges åttondeklassare deltar i tävlingen varje år. Det som är viktigt att poängtera är dock att Teknikåttan – sitt namn till trots – inte bara handlar om teknik. Den är en tävling i både teknik, matematik och de naturvetenskapliga ämnena och ska hjälpa till att väcka elevernas intresse för dessa ämnen. Under passet kommer ni att få mer information om Teknikåttans upplägg samt hur den kan användas i och berika undervisningen. Dessutom får ni testa några av uppgifterna som tidigare har varit med i tävlingen – både praktiska och teoretiska. Teknikhistoria med digitala verktyg - Kerstin Larsson, Daniel Bergner Under detta pass kommer du att få möjlighet att lära dig hur man kan skapa undervisningsfilmer under rubriken Teknikhistoria med hjälp av green screen och appen iMovie. Du kommer att få lära dig hur man spelar in, redigerar och presenterar filmer, både i stort format med skådespelare och i litet format med Lego-figurer. Detta arbetssätt är ett bra verktyg när elever ska redovisa sin kunskap.
5. För alla - Från plattformars gemenskap till lika villkor för nyanlända Nat.D.440	En algoritmisk närhet - Plattformarnas roll för gemenskapsbyggande på TikTok – Moa Eriksson Krutrök I ett allt mer digitaliserad värld får vi kontakt, och söker gemenskaper, på nätet. Inte minst i svåra tider, då vi kan ha ett extra stort behov av att hitta stöd från andra. Men vilken roll får algoritmerna som allt mer kommit att styra hur vi tar del av våra sociala medier? Dessa algoritmerna lär sig vilket typ av innehåll som bäst passar våra användarprofiler och skräddarsyr våra flöden efter dem. Men vilken roll spelar algoritmer för personer i utsatt position - de som till exempel lever med sorg, med självskadebeteenden, eller olika former av psykisk ohälsa? Jämställdhet, förtryck och/eller själv-bestämmande? – berättelser om nyanlända elever – Ulrika Schmauch Presentationen presenterar en intersektionell analys av skolpersonals berättelser om likavillkorsarbete, med fokus på arbete i relation till nyanlända elever. Hur påverkas relationerna mellan personal och elever av ojämlikheter kopplade till klass, kön och etnicitet?
6. Kost Nat.D.210	Är skollunchen i otakt med förväntningar och intentioner? - Cecilia Olsson Med jämna mellanrum blossar det upp debatter om skollunchen. Vad handlar dessa om och hur kan vi förstå dom? I Sverige serveras dagligen ca 2.5 miljoner skolmåltider inom ramen för det svenska välfärdssystemet. Samtidigt har mat och måltider fått en alltmer central roll i att uttrycka identitet. Hur utmanar det välfärdens måltider? Behöver vi ställa oss frågan vad framtidens skollunch ska vara och hur kan vi få praktik att möta förväntningar och intentioner?
7. Internationalisering i skolan Nat.D.340	Att möta världen (Workshop) – Ingrid Svensson, Helena Gradin och Helena Johnsson I läroplaner för grundskola och gymnasiet betonas det internationella perspektivet som betydelsefull för skolans uppdrag, men vad innebär det rent praktiskt i vår vardag? I en tid då internationella kontakter och kulturell kompetens är av särskild stor vikt, inte minst i arbetet för att åstadkomma en hållbar och rättvis värld, är det naturligt att det internationella perspektivet i undervisningen i skolan är grundläggande och angeläget. På många skolor pågår ett omfattande arbete kring internationalisering bland elever och personal. International Office vill med denna workshop inspirera lärare och skolledare genom att erbjuda deltagarna att tillsammans med kollegor få tillfälle att reflektera över hur arbetet med internationaliseringen kan se ut i den egna verksamheten och även genom att dela med oss av vad som görs på universitetet när det gäller internationalisering.
8. Slöjd L212	Vem definierar Slöjden - om slöjd-ämnets innehåll, form och utveckling - Martin Flood Vad är det som skapar ett skolämne och vilka krafter är det som upprätthåller och utvecklar det? Slöjd har, trots att det tidvis varit ifrågasatt, ändå levt kvar och frodats i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt från slöjdämnets tillblivelse och framväxt, till dagens plats i grundskolan, kommer vi att diskutera ämnets nuläge och vart det är på väg.
9. Skolutveckling/För alla Nat.D.480	Vetenskaplighet är som en muskel som behöver regelbunden träning” – ett FoU-teams strategiska och konkreta arbete med forskning och utveckling i skolan - Ulrika Bergmark, Anna Kassfeldt, Stina Westerlund, Sara Viklund, Christina Wiklund, Linda Vikström Våren 2022 tillsattes fyra magisterutbildade förstelärare på förvaltningsnivå i Piteå kommun. Deras uppdrag är att tillsammans med kommunens vetenskapliga ledare och forskare i ett s.k. FoU-team arbeta strategiskt med utveckling av den lokala forsknings- och utvecklingsmiljön i kommunen samt vara ett stöd för lärare och rektorer. I föreläsningen ger de fyra förstelärarna en inblick i FoU-teamets syfte, målsättning och aktiviteter för att öka lärares vetenskapliga kompetens och förmåga att driva utvecklingsarbete i den egna undervisningen. I föreläsningen lyfter forskarna också relevanta resultat ur praktiknära forskningsstudier gjorda i kommunen som berör lärares professionella lärande i FoU-processer samt förstelärares arbete och professionella identiteter. Föreläsningen riktar sig till dig med intresse för strategiskt och konkret arbete med FoU i skolan.
10. Hälsa Nat.D.360	Arbetet, miljön, hälsan och döden - Ingvar Bergdahl och Martin Andersson Några exempel på vad forskningen vet och inte vet om hur arbetsmiljö, miljöföroreningar och andra miljöfaktorer skadar hälsan i Sverige. Hur utvecklas kunskapen om vad som är ”vanligt och farligt”? INSTÄLLT Astma och Social status - Christian Schyllert Barn med astma blir ofta lågutbildade som vuxna. Låg utbildning är i sin tur en riskfaktor för astma och luftvägsproblem.
11. Bild Bildmuseet (ej på univ)	OBS! 12.30-16.00 Samtidskonst som läranderesurs - Bildmuseet (Visning och kreativ inspirationsworkshop) Bildmuseet har en pedagogisk verksamhet som vänder sig till elevgrupper i alla åldrar. Genom samtidskonst får eleverna möjlighet att möta spännande, intressanta och aktuella ämnen och konstupplevelsen öppnar för nya erfarenheter och perspektiv. Hur kan samtidskonst vara en resurs för dig i ditt arbete? Välkommen till en kreativ inspirationsworkshop med utgångspunkt i utställningen Nancy Holt / Inside Outside. Bildmuseets konstpedagoger leder visning, workshop och samtal utifrån teman och tekniker i utställningen. Passet passar lärare i alla stadier och ämnen. Passet är förlagt på Bildmuseet vid konstnärligt campus. Läs mer om utställningen på Bildmuseet hemsida
12. Museum Gammlia (ej på univ)	Museum och arkiv som resurs för skolan - Anna Sténs, Maine Wallentinson, Karin Holmgren, m.fl. Passet inriktar sig mot museets och arkivets utbildningsuppdrag med inriktning mot skolor och ger konkreta uppslag till hur dessa verksamheter kan användas i undervisning i olika ämnen. Passet passar alla lärare.
13. Språk Rum för lärande, Humhus.	OBS! 12.30–13.30 Picture book read alouds to develop young learners’ English vocabulary (workshop) - Karyn Sandström Read aloud practices that teachers use in Swedish are ideal when replicated in the English lesson. In this workshop, we will discuss the basic principles of children’s second language vocabulary learning. From that we will explore connections between research and the classroom practice of interactive read alouds. Throughout the workshop, participants will practice read alouds in English using picture books that are provided by the workshop leader. Note! This workshop is also helpful for Swedish as a second language and mother tongue instructors, as the instructional practices are relevant for children’s vocabulary development irrespective of the language.
14. För alla Hum.G.233	Sápmi i skolan (workshop) - Anna-Lill Drugge Samer är en av de nationella minoriteterna i Sverige och har dessutom status som urfolk. En stor del av det geografiska område vi idag kallar Sverige är del av Sápmi. Hur kan man arbeta med frågor som hör samman med detta? Det handlar både om värdegrundsfrågor och förebyggande av diskriminering.
14.00	Paus
	Parallella spår 14.30-16.00
16. Matematik Nat.D.410	Kan man räkna ut allt? - Lars-Daniel Öhman För snart 100 år sedan uttryckte den mycket inflytelserike tyske matematikern David Hilbert på en kongress "Wir müssen wissen, wir werden wissen" (Vi måste veta, vi kommer att veta). Tanken var att alla meningsfulla frågor som kunde ställas inom matematiken förr eller senare skulle få sitt svar. Tyvärr visade logikern Kurt Gödel kort därefter att varje formellt system som är tillräckligt starkt (exempelvis vår vanliga matematik) antingen är ofullständigt (alltså att det finns meningsfulla frågor som inte kan besvaras inom systemet), eller att det annars innehåller motsägelser. Lars-Daniel Öhman kommer att prata om vad detta innebär, både i teorin och praktiken, och något om hur Gödel kunde komma fram till denna slutsats. Prova på det omöjliga! - Lars-Daniel Öhman Under passet kommer vi att med lite mer handfasta exempel bekanta oss närmare med de tre teman som behandlats på de föregående föreläsningarna. Det är inte nödvändigt att ha deltagit på alla tre föreläsningarna, men det rekommenderas. En del av de exempel vi kommer att jobba med borde relativt enkelt kunna omarbetas till inslag på lektioner i gymnasieskolan.
17. Marin vetenskap Nat.D.440	Hur påverkas havet av klimatförändringar? - Agneta Andersson Havet har en nyckelfunktion för att upprätthålla ekosystembalansen på jorden. Oceaner och hav täcker över 70 procent av jordens yta och står för ca hälften av den biologiska produktionen. De ekologiska förhållandena i havet påverkar i hög grad våra livsbetingelser på land. De marina ekosystemen styrs av faktorer såsom temperatur, näringsförhållanden, vattenströmmar och mänsklig aktivitet, till exempel fiske. Havet har också en viktig funktion för jordens klimatsystem, eftersom växthusgaser i atmosfären tas upp i havsvattnet. Nu hotas emellertid haven av klimatförändringar vilket bland annat leder ökad temperatur, försurning, havsnivåhöjning och ändrade vattenströmmar. Detta i sin tur har skadliga effekter på de marina ekosystemen och havets buffrande effekt i klimatsystemet. I den här föreläsningen belyses hur de ekologiska förhållandena påverkas av klimatförändringar i några viktiga marina ekosystem, till exempel oceaner, korallrev och nordliga kustområden. För mycket av det goda - Johan Wikner Östersjön är ett unikt innanhav med få motsvarigheter i världen. Genom ett begränsat utbyte med Atlanten och ett stort avrinningsområde blir Östersjön känsligt för hur vi 90 miljoner människor tillför gödande ämnen. Ökande yta med syrefritt djupvatten och återkommande blomningar av ibland giftiga alger är uttryck för det. Framför allt hög tillförsel av kväve och fosfor anses vara huvudorsaken. Näringssituationen skiljer dock avsevärt i Östersjöns vitt skilda havsbassänger. Det begränsade vattenutbytet och avsaknad av tidvatten är också bidragande orsaker till utvecklingen. Vilken roll spelar förekomsten av syre- och saltrikt vatten från Kattegatt? Hur påverkar det höga fisketrycket förekomsten av alger? Och hur kommer det att påverkas av ett ändrat klimat? I den här föreläsningen tar vi en titt på läget i dag och var bra kunskap kan hittas.
18. Undervisa i naturvetenskap Nat.D.400	Bygga och konstruera med 4D Frame Super - Kerstin Larsson, Daniel Bergner Under detta pass kommer vi att tillsammans bygga och konstruera med materialet 4D Frame Super. Vi tränar på att bygga hållbara konstruktioner, läsa ritningar och att dokumentera våra byggnationer på olika sätt. Samarbete och resonemangsförmåga är en viktig del av övningen Escape room i undervisningen; analogt, digitalt och digilogt- Daniel Bergner och Kerstin Larsson Hur kan vi använda oss av Escape Room i undervisningen för att stimulera elevernas kunskapsinhämtning? Under detta pass provar vi några mindre Escape Rooms av olika karaktär och funderar tillsammans över när, hur och varför detta arbetssätt kan utveckla vår undervisning.
19. SO N470	Civilsäkerhet som klimatanpassning? Klimatanpassningsrådets rapport till regeringen 2022 - Carina Keskitalo Det nationella klimatanpassningsrådet kom med sin första rapport i februari 2022. Rapporten visar på betydande behov av ökad klimatanpassning, inte minst som en fråga om civilsäkerhet. Den här presentationen diskuterar rådets rapport och behovet av klimatanpassning i Sverige. Att förstå och förklara ett krig. Rysslands invasion av Ukraina på (minst) 15 olika sätt. - Dzenan Sahovic Sociala medier har översvämmats av diverse amatöranalytiker och konspirationsteoretiker som pushar för mer eller mindre välutvecklade, dock felaktiga, förklaringar till Rysslands agerande i Ukraina. Hur bemöter man någon som tror sig förstå de ”riktiga” orsakerna till kriget? Dzenan Sahovic presenterar olika modeller för förståelse av varför krig bryter ut och diskuterar hur de kan användas för att effektivt motverka diskussioner byggda på falska premisser när de dyker upp i klassrumssituation.
20. Kost Metodkök samt Lilla matsalen, båda lokalerna finns i Lärarutbildningshuset plan 3.	Födoämnesöverkänslighet - Workshop - Sarah Persson och Linda Berggren Fakta om olika födoämnesöverkänsligheter Produktkännedom/innehållsförteckningar Recept och ekonomi Glutenfri och vegansk bakning Under passet kommer vi att vistas i en måltidsmiljö och samtala om födoämnesöverkänsligheter. Tanken är att du efter detta pass ska känna dig säkrare på hur du som lärare kan hantera födoämnesöverkänsligheter i din undervisning. Detta pass riktar sig främst till dig som lärare i Hem- och konsumentkunskap men är även öppen för andra som berörs av födoämnesöverkänsligheter i skolans värld.
21. För alla Aula Nordica	Didaktik – lärares yrkesspecifika kunskapsområde - Monica Diehl och Ron Mahieu Föreläsningen fokuserar på den pedagogiska verksamhetens grundfrågor, såsom för vem, av vem, hur, varför, när och vad behöver elever för att kunna förverkliga sina intressen nu och i framtiden. Vi resonerar också om behovet av att som lärare förstå lärande genom elevernas ögon. Oavsett skolämne är dessa allmändidaktiska frågor av yttersta vikt och något som särskiljer förskollärar- och lärarprofessionerna från andra yrken. De nya betygskriterierna – Vad har ändrats och hur undviker du att ställa för höga krav på dina elever? - Jonathan Wedman I början av 2022 kom nya bestämmelser för betygssättning. Två av de huvudsakliga ändringarna trädde i kraft redan i somras och innebar att kunskapskrav bytte namn till betygskriterier samt att betygssättningen för betygen D–A blev sammantagen. I den här presentationen går jag igenom vad en sammantagen betygssättning innebär för lärares kontinuerliga bedömningsarbete, vad som gäller för betyget E, och hur lärare med relativt små medel kan undvika att ställa för höga krav på sina elever.
22. Slöjd L219	Hållbar utveckling inom slöjdämnet ur ett historiskt perspektiv - Ingrid Bergqvist Sedan 2011 är hållbar utveckling inskrivet i slöjdämnets kursplan vilket stärks i kursplanen 2022. Slöjddidaktisk forskning visar att slöjdlärare förstår hållbar utveckling på olika sätt och undervisningen präglas av att förmedla fakta och normer. Utvärderingar har visat att slöjdlärare önskar kompetensutbildning i hållbar utveckling. Slöjdämnet har alltid haft inslag av hållbarhet, men syfte, omfång och sättet att uttrycka sig har varierat. Ingrid Bergqvist studerar hur hållbar utveckling i slöjd tolkas på tre olika arenor. Den första är på läroplansnivå, den andra hur lärare tolkar hållbar utveckling, och den tredje nivån är hur det gestaltas i slöjdundervisningen. I detta föredrag berättar hon hur de tre dimensionerna: ekologiska, ekonomiska och sociala av hållbar utveckling formulerats i slöjdämnets kursplaner, både historiskt och nutida, varför det kan vara så och vad det har för betydelse.
23. Religionsvetenskap Nat.D.480	Religionsdidaktisk forskning – värden, värdegrund och fostran - Mimmi Norgren Hansson, Johan Eriksson och Niclas Lindström Under passet presenterar tre föreläsare lite av den religionsdidaktiska forskning som just nu genomförs på Umeå Universitet. På olika sätt diskuterar vi skolan som värdeförmedlande institution och det värdegrundsuppdrag som verksamheten vilar på. Under passet kommer vi utifrån ett elev-, lärar- och organisationsperspektiv att diskutera och analysera hur värdeförmedling i svensk skola kan förstås och problematiseras.
24. Hälsa Nat.D.360	Frakturer bland barn och unga – Erik Hedström Vart tredje barn drabbas någon gång av att ben i kroppen bryts. Frakturerna är ojämnt fördelade mellan stad och land och beroende på föräldrarnas inkomst, något som speglar skilda förutsättningar med betydelse inte bara för frakturer. Att driva sjukvård med avancerad cellterapi – Maria Brohlin ATMP innebär läkemedel för avancerad terapi som baseras på celler, vävnader och gener. De kan ge oss helt nya möjligheter att på ett effektivare sätt behandla ett flertal olika sjukdomar. Utveckling och användning av ATMP innebär dock en hel del regulatoriska, hälsoekonomiska och logistiska utmaningar. I denna presentation lyfts begreppet ATMP samt även hur stamceller från fett kan användas i behandling för till exempel nervskador.
25. Språk Rum för lärande,Humhus	Läsförståelsearbete utifrån bilderböcker (workshop) - Malin Öberg och Margita Rönngren Under detta pass behandlas vikten av fortsatt läsutveckling och ett medvetet arbete för att få elever att öka sin läsförståelse. Som deltagare kommer du att praktiskt få pröva på olika sätt att bearbeta och använda bilderboken i undervisningen.
26. För alla Hum.G.233	Bilden av Sveriges nationella minoriteter i läroböcker (workshop) - Anders Emanulesson och Mervi Erkheikki Kunskapen om Sveriges nationella minoriteter är fortfarande rätt låg trots att lagen om nationella minoriteter funnits i mer än 20 år (jfr Nationella minoriteter 2020 från Institutet för språk och folkminnen). Enligt styrdokument för skolan, särskilt SO-ämnen och svenska, ska undervisningen behandla både minoriteter och deras språk. Är de läromedel som används ett stöd i detta arbete? Passet vänder sig till alla lärare. Särskilt lärare i svenska och SO.
16.00	Slut för dagen