• Vad kännetecknar kommunikationen hos treåringar med misstänkt autism?
• Ögonrörelsebaserad lexikal processering, språk och kognition hos 2-åriga prematurfödda barn -preliminära resultat
• Joller hos barn med cerebral pares och andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar.
• Svenska barns pragmatiska språkutveckling, 20 mån - 40 månader, Northpop Språk

• Självrapporterad dysfagi efter huvud- och halscancer: utveckling och prediktorer upp till 12 månader
• Inre lymfödem efter strålbehandling för huvud- och halscancer – förekomst och effekten av preventiv sväljträning
• Förebyggande gapträning vid huvud- och halscancer: randomiserad studie avseende effekten på gapförmåga och käkledsbesvär
• Dysfagi vid KOL – ett dolt och ihållande problem? Resultat från en 2-årig longitudinell studie

• Tidig tal- och språkutveckling hos barn med hörselnedsättning med eller utan läpp-käk-gomspalt
• Longitudinella talresultat hos utlandsfödda och svenskfödda barn med gomspalt vid 5 och 10 års ålder
• Talresultat efter sekundär talförbättrande kirurgi för barn och ungdomar med spalt i gommen
• Tal hos 5-åringar födda med gomspalt med och utan Robin sekvens

• Utveckling av en longitudinell psykoedukativ insats för föräldrar till barn med utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD

• Röstanalys i skärningspunkten mellan logopedi, forensisk talarjämförelse och AI

• Föräldrars perspektiv på vårdformer för utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD - en longitudinell fokusgruppsstudie
• Logopeders och specialpedagogers upplevelser av samverkan kring elever med språklig sårbarhet.
• Språkstörning i klassrummet - analys av en elev med språkstörning i samspel med lärare och klasskamrater
• Skolresultat för ungdomar med språkstörning – en registerstudie

• Hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att använda Canadian Occupational Performance Measure (COPM) vid afasi – en reflexiv tematisk analys
• Kan ett intensivt och multimodalt afasiprogram integreras i svensk sjukvård? En randomiserad pilotstudie
• Självupplevda språk- och kommunikationssvårigheter efter stroke – en enkätstudie
• Hälso- och sjukvårdspersonals uppfattningar om förekomst och bedömning av psykisk ohälsa hos strokepatienter med och utan afasi – en nationell enkätstudie

• Scoping review av rapporterade talavvikelser vid taldyspraxi hos svensktalande barn
• Sensorisk bearbetningsförmåga hos barn med talstörning (SSD)
• Mot ett svenskt bedömningsinstrument för talapraxi: En undersökning av logopeders bedömningsmetoder och diagnostiska kriterier
• Medicinska och utvecklingsrelaterade riskindikatorer hos barn 4–9 år med oralmotoriska svårigheter och talstörningar

• Från visa till göra själv, handledning som fungerar

• Att utforska ordinlärningspotential hos elever med språkstörning/DLD med WorLDAP-S
• Råtta e ett djur som man oftast inte vill ha i sitt hus - Ordförråd, hyperonymer och orddefinitioner
• Daglig sång i klassrummet och orddefinitionsförmåga hos lågstadieelever
• Artikeln som ledtråd i bearbetning av nominalfraser. En ögonrörelsestudie.

• En undersökning av svenska logopeders utbildning om och erfarenheter av AKK-intervention
• Workshop i logopedisk bedömning och intervention: Ett frivilligt utbildningsmoment som förbereder studenter inför klinisk praktik
• Evidensbaserad praktik inom svensk logopedi: Attityder, egenrapporterad användning och förutsättningar
• Att skapa ett gynnsamt lärklimat i en gruppintervention som riktar sig till föräldrar

• Samband mellan rösthälsa och deltagande (socialt och kommunikativt) bland äldre röstpatienter och kontroller
• Behandling av stämbandsärr med mesenkymala stromaceller: säkerhet och effekt på patientrapporterade mått och röstfunktion
• Formantfrekvenser hos vuxna svenska talare: könsskillnader och effekter av talmaterial
• ”Då påminner den mig att, ah, men just det, det är ju så här du ska göra” – Patienters upplevelser av en röstterapi-app

• Logopediska EPA: nationell samverkan för att synliggöra studenters progression i verksamhetsförlagd utbildning

• Postersession 1-15, samt sponsorutställning och förflyttning

Välkomna till NKL!

• Mattias Collin, prefekt, Inst. för kliniska vetenskaper Lund, Medicinska fakulteten Lunds Universitet
• Viveka Lyberg Åhlander, professor, avd. för logopedi, foniatri och audiologi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet
• Thérèse Mikoczy Nilsson, enhetschef, logopedimottagningen, Skånes Universitetsjukhus

Språkpolitik, flerspråkigheter, parallellspråkighet

• Janus Mortensen, Köpenhamns universitet

• Postersession 16-30, samt sponsorutställning och förflyttning

• Barn till utrikesfödda föräldrar uppvisar oftare svårigheter på språkscreening men remitteras mer sällan till logoped
• Den svenska versionen av C-BiLLT: Genomförbarhet och samband med standardiserade test av språkförståelse hos barn med cerebral pares.
• Logopeders användning av ospecificerade diagnoser vid utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD) hos barn i förskoleåldern
• Att läsa bortom texten: effekter av Läs på recept på vårdnadshavares lässtrategier
• Språkutveckling hos arabisk-svensktalande barn: longitudinella förändringar, språklig dominans och jämförelser med enspråkiga
• En universell språkstimulerande insats inspirerar till gemensam läsning och språkande – en kvalitativ intervjustudie

• Utveckling och utvärdering av ett frågeformulär om röst och kommunikation för transpersoner som tillskrivits kvinnligt kön vid födseln
• Talarkomfort och lyssnaransträngning i olika ljudmiljöer: Samspelet med buller och rumsakustik
• Sambandet mellan lyssnaransträngning och talarkomfort i undervisningsmiljöer
• Könsbekräftande röstbehandling i grupp för transkvinnor

• Kliniska resonemang kring diagnostik, svårighetsgrad och prognos samt intervention vid talstörning (SSD)

• Att knäcka koden: undervisning i ljudmetoden och morfologi för elever i åk 2 och 4 med avkodningssvårigheter
• Stärka läsutvecklingen i anpassad skola – med LegiLexi som formativt bedömningsverktyg
• Effekter av morfologisk träning på läsförmågan hos barn med och utan lässvårigheter
• Att utveckla skolordförrådet hos elever i anpassad grundskola – resultat och erfarenheter från en pilotstudie

• Självupplevda språk- och kommunikationssvårigheter vid postcovid – en enkätstudie
• Förändringar över tid i ordproduktion, informationsöverföring och självupplevd kommunikativ delaktighet vid multipel skleros
• “Det borde finnas ett team även för mig” – patienters upplevelser av funktioner, stöd och rehabilitering ett år efter gliomoperation
• Logopeders erfarenheter av att möjliggöra kommunikation vid locked-in syndrom och liknande svårigheter

• ”Här går man i sin lilla bubbla” – en intervjustudie med förskolepedagoger och logopeder om samarbete kring förskolebarn som stammar
• Kliniska riktlinjer för logopedisk intervention vid stamningsproblematik
• Genomförbarhet och preliminära effekter av kognitiv beteendeterapi för social ångest hos personer som stammar

• Kliniska riktlinjer för SATB2-associerat syndrom - ett internationellt samarbetsprojekt mellan kliniker, forskare och föräldrar
• Exploring the interactions between healthcare professionals and parents of children with feeding problems
• Orofacial funktion och bettutveckling hos barn och ungdomar med tre olika genetiska tillstånd som logopeder möter i sin kliniska vardag

• Simulerade patienter i logopedutbildning – workshop om bemötande och kliniska färdigheter

Implementeringsforskning

• Pernilla Stenström, professor och överläkare i pediatrik, Medicinska fakulteten, Lunds universitet