= Livesänd föreläsning. Delta på plats eller följ den livesända föreläsningen på distans.
|
|
= Livesänd föreläsning. Delta på plats eller följ den livesända föreläsningen på distans.
|
|
TISDAG 31 oktober
|
|
|
08.30
Brashörnan |
Registrering och kaffe
|
|
09.00
Aula Nordica |
INLEDNING
Vad kan bildning göra som inte kunskap gör? - Sverker Sörlin På vindlande vägar genom skolan - Lisbeth Lundahl |
|
11.00
|
Lunch
|
|
|
Idrott 09.30 - 17.30
|
|
Idrott
Se eget program under fliken Program - Idrott |
|
| Slöjd 12.30-16.00 | |
| 2. Textilslöjd - Re design LÄR.A.240 |
12:30 - 13:00
Gemensam inledning för slöjd (LÄR.A.240) 13:00 - 16:00 Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling i textilslöjden – Re design – Linda Dunger & Malin Brännström (LÄR.A.230) Gruppdiskussioner och workshop med fokus på hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Workshop - Hur kan man arbeta med Re design? (ta med ett eget plagg för omarbetning) |
|
3. Textilslöjd - Skapa tyg
LÄR.A.240 |
12:30 - 13:00
Gemensam inledning för slöjd (LÄR.A.240) 13:00 - 16:00 Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling i textilslöjden – Skapa tyg – Linda Dunger och Malin Brännström (LÄR.A.250) Seminarium och workshop med fokus på hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Vi inleder med ett seminarium där vi delger varandra erfarenheter och tankar kring hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Hur jobbar vi framåt och hållbart. Vilka aspekter och synvinklar bör vi lägga fokus på? Workshop - Skapa tyg med personligt uttryck (ta med egen tråd och garnrester). |
|
4. Trä och metallslöjd
LÄR.A.240 |
12:30 - 13:00
Gemensam inledning för slöjd (LÄR.A.240) 13:00 - 16:00 Hållbar utveckling i slöjdundervisningen – hur jobbar vi i skolslöjden Kvalitet i slöjdalster – i förhållande till styrdokument (LÄR.A.154) Ett seminarium där vi inledningsvis delger varandra erfarenheter och tankar kring hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Hur jobbar vi framåt och hållbart. Vilka aspekter och synvinklar bör vi lägga fokus på? Seminariet fortsätter senare i form av samtal kring bedömning och hur vi tänker kring kvaliteten i elevers arbeten. Medtag gärna bilder på alster som diskussionsunderlag. Var drar vi gränsen för godkänt/underkänt och vad motsvarar betyget A? |
| Bildmuseet 12.30-16.00 | |
| 5. Bildmuseet |
INSTÄLLT Samtidskonst i Arktis som läranderesurs / Visning och kreativ inspirationsworkshop - Karin Jonsson & Ebba Lindberg Bildmuseet har en pedagogisk verksamhet som vänder sig till grupper i alla åldrar. Genom samtidskonst får barn och elever möjlighet att möta spännande, intressanta och aktuella ämnen och konstupplevelsen öppnar för nya erfarenheter och perspektiv. Hur kan samtidskonst vara en resurs för dig i ditt arbete? Välkommen till en kreativ?inspirationsworkshop med utgångspunkt i utställningen Ner till Norr/ Samtida Konst i Arktis. Utställningen fokuserar på dagens klimat- och miljöförändringar och en problematisk kolonial historia. Konstverken tar itu med sociala, ekonomiska, politiska och ekologiska utmaningar i regionen och utmanar den romantiserade föreställningen om Arktis som ett homogent och orört land. Bildmuseets konstpedagoger leder visning, workshop och samtal utifrån teman och tekniker i utställningen. Passet passar lärare i alla stadier och ämnen. Läs mer om utställningen på Bildmuseet hemsida: https://www.bildmuseet.umu.se/utstallningar/2023/ner-till-norr/ |
| Parallella spår 12.30 - 14.00 | |
|
|
Ungdomar, främlingsfientlighet och skolan - Mikael Hjerm
Föreläsningen handlar om främlingsfientlighet bland unga människor. Den sammanfattar både min egen och andras forskning om främlingsfientlighet med betoning på betydelsen av skola, familj och vänner. Den berör frågor som: ökar främlingsfientligheten? Kan vi med aktiva medel motverka den? Hur gör vi i så fall det? Vad är skolans roll? Bedömningsskalor och kravgränser – Vad finns det att välja på? - Jonathan Wedman Lärare har stor pedagogisk frihet i sitt yrke, inte minst när det kommer till valet av bedömningsskala för lärarens löpande bedömning av elevprestationer. Det här innebär också stor frihet när det gäller hur kravgränser fastställs. Men bör det ens finnas kravgränser vid bedömning i skolan? Om så är fallet, var sätter man då gränsen för att visa att en elevs prestation ger stöd för måluppfyllelse på en viss nivå? I den här föreläsningen kommer jag att gå igenom de alternativ som finns gällande bedömningsskalor och kravgränser, deras olika för- och nackdelar samt hur de kan tillämpas i lärarens löpande bedömningspraktik. |
|
Träna argumentation med skogsdebatt - Christina Ottander, Anna Lodén, Helen Forsgren och Lina Varg (workshop)
Genom tre aktiviteter – en intervju med tre generationer, en debatt om skogen och en nyhetsanalys tillsammans med en journalist – har elever undersökt olika perspektiv på skog och tränat på att analysera, argumentera och ta ställning i aktuella frågor. I EU-projektet MULTIPLIERS arbetar vi med temat skogsanvändning och skogsbevarande, med syftet att kombinera aktuella och autentiska naturvetenskapliga samhällsfrågor med interaktion mellan skola och samhälle. Rollspelet om skogsdebatten kommer från läromedlet Skogslabbet. I denna workshop får du ta del av projektens tankesätt, får exempel på konkreta aktiviteter att genomföra med elever, samt prova och utvärdera en aktivitet relaterad till samhällsdebatten om skogen. Workshopen är relevant för alla som vill arbeta med temat skog från åk 6 och uppåt och går att använda natur- eller tvärvetenskapligt. |
|
|
Några charmiga optimeringsproblem - Per-Håkan Lundow
I Umeå universitets program för blivande civilingenjörer i industriell ekonomi ingår två obligatoriska kurser i optimering: Linjär programmering och Kontinuerlig optimering. Per Håkan Lundow kommer att prata om några charmiga optimeringsproblem med en geometrisk profil som tas upp på kursen i Kontinuerlig optimering. A Quick Overview of Optimization and Machine Learning - Alp Yurtsever The field of optimization and machine learning has revolutionized various domains, making significant contributions to areas such as logistics, resource allocation, image processing, and natural language processing. This presentation aims to provide an engaging overview of these concepts, as well as their recent advancements. We will begin with an introduction to optimization and explore both classical machine learning models based on statistical inference and the increasingly popular artificial neural network models. Throughout the session, we will delve into the mysteries and challenges that still surround these models and the technology propelled by their advancements. |
|
|
9. Sjöar
|
Sjöar och rinnande vatten påverkas av och bidrar till klimatförändringar - Jan Karlsson
Boreala och arktiska områden är utsatta för omfattande påverkan av ett ändrat klimat. Nordliga breddgrader värms upp cirka två till tre gånger snabbare än det globala genomsnittet, och medför bland annat tinande permafrost, förbuskning och stigande trädgräns i fjällen. Detta påverkar i sin tur klimatet genom till exempel ändrad reflektion av inkommande solstrålning och utsläpp av växthusgaser som metan och koldioxid. En viktig insikt är att dessa förändringar inte bara påverkar landmiljöer utan även inlandsvatten (sjöar, bäckar, älvar). I norr finns en stor mängd inlandsvatten och dessa system släpper dels ut växthusgaser till atmosfären, inte minst metan som har en kraftfull klimatpåverkan, dels lagrar de kol i bottensediment. I detta föredrag ges exempel på klimateffekter på utsläpp och inlagring av kol i inlandsvatten i främst boreala och Arktiska områden och vad detta har för betydelse. Alger i vattenmassan eller på botten – vilken roll spelar klimatförändringarna? - Jenny Ask Alger i sjöar och hav återfinns antingen som frilevande i den öppna vattenmassan (pelagiska) eller växandes på olika typer av bottensubstrat (bentiska). Relationen mellan algers primärproduktion i dessa olika typer av habitat bestäms främst av vattendjup, typ av bottensubstrat, samt ljusförhållanden i vattnet. Ljustillgången i vattnet är i sin tur till stor del beroende av vattenfärg och partiklar i vattnet. Nordliga akvatiska ekosystem, som fjällsjöar och nordliga kustekosystem, har ofta klart vatten med stort siktdjup som gör att bentisk primärproduktion dominerar. Men vad händer när vattnet blir brunare till följd av ett varmare klimat? Baserat på sin forskning berättar Jenny Ask i det här föredraget hur tillväxten av alger associerade med olika typer av habitat i nordliga akvatiska ekosystem kan komma att påverkas av ett varmare klimat samt vilka effekter det kan få för födoväven. |
|
GIS och exkursioner inom geografiundervisningen - Håkan Appelblad
GIS och exkursioner utgör viktiga och karaktäristiska delar av geografiämnet. I båda fallen handlar det om att använda sig den potential som ett geografiskt perspektiv erbjuder; observera, identifiera och analysera rumsliga företeelser. Ett antal interaktiva och lättillgängliga förslag på elevaktiva analyser med hjälp av GIS tas upp till behandling. Vidare presenteras några grundläggande förutsättningar och motiv för exkursioner. Samhällsplanering och hållbar utveckling - Örjan Pettersson
Dagens samhällsplanering handlar i hög grad om att styra utvecklingen i en hållbar riktning, t ex utifrån Agenda 2030. Det gäller alltifrån planeringen av nya bostadsområden och förtätning av befintliga stadsdelar till att få människor att välja mer hållbara färdmedel och nyttja naturresurser utan att försämra miljön. Viktigt är också att planer och projekt kommuniceras med allmänheten och att medborgarna uppmuntras att delta. Skolan kan därmed bidra genom att visa eleverna på vad som planeras i den egna närmiljön och hur medborgare kan engagera sig i planeringsprocessen. |
|
|
OBS! Börjar 13:15
Vad är fred och hur kan vi studera den - Patrik Johansson Fred betyder ofta bara ”inte krig”, men begreppet rymmer också ambitioner om sådant som demokrati, frihet och jämlikhet. Under föreläsningen presenteras olika sätt att närma sig fredsbegreppet och att göra fred undersökningsbart. För vissa är fred något som det kan finnas mer eller mindre av medan andra försöker beskriva olika typer av fred. Vi jämför med den mer utvecklade forskningen om konflikter och resonerar kring kriterier för bra beskrivningar och definitioner av fred. |
|
|
Att sätta gränser för sig själv och andra – om hållbart skolledarskap och rektorers arbetssituation - Ulf Leo
Detta seminarium utgår ifrån resultat från en studie som undersökt rektorers och biträdande rektorers arbetssituation. Inledningsvis blir det en presentation av vad rektorer anser är stärkande och vad som är belastande i arbetet. Tyngdpunkten i seminariet ligger på de åtgärdsförslag som identifierats, och hur de kan konkretiseras och anpassas till seminariedeltagarnas vardag för att få ett mer hållbart ledarskap och en förbättrad arbetssituation. Ett exempel på innehåll är åtgärdsförslaget som är inriktat mot gränssättning, och det handlar både om att sätta gränser för sig själv och gränser för andra. I detta ryms områden som tillgänglighet och närvaro, prioriteringsproblem, makten över den egna agendan eller avgränsning mellan arbete och privatliv för att få nödvändig återhämtning. |
|
|
Modersmål i förskolan och modersmålsundervisning i skolan - Carla Jonsson, Annika Norlund Shaswar, Hanna-Máret Outakoski
Föreläsningen fokuserar på modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk och i andra minoritetsspråk. Dessutom presenteras den språkliga vardagen på en heterogen och flerspråkig förskoleavdelning. Materialet kommer från det praktiknära forskningsprojektet ’Modersmål, minoriteter och språklig heterogenitet: Undervisningsformer och praktiker i förskola och skola med fokus på litteracitet’ (Skolforskningsinstitutet, 2022–2024). Projektets syfte är att utveckla undervisningsformer som stödjer barns/elevers språkutveckling inom modersmålsverksamheter, med särskilt fokus på litteracitet dvs. läsande och skrivande |
|
|
OBS! Slutar 16:00
Museum och arkiv som resurs för skolan (Bio Abelli, Västerbottens museum) Forskare, museipedagoger och arkivarier berättar om sina utbildningsuppdrag och ger konkreta exempel på hur utställningar, arkiv och friluftsmuseets miljöer kan användas i skolans undervisning. Plats: Bio Abelli, Västerbottens museum. Arrangörer: Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum i samarbete med Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. |
|
|
14.00
|
Paus
|
|
|
Parallella spår 14.30-16.00
|
|
15. AI, ChatGPT och Digitalisering
Aula Nordica |
ChatGPT som hot och som möjlighet: Hur AI påverkar oss och vad vi kan göra åt saken - Jonny Holmström
ChatGPT är den senaste vågen av AI tekniker som framstår som både ett hot och en möjlighet för verksamheter. Vi ser tecken i många verksamheter hur de negativa effekterna av ChatGPT överskuggar de positiva effekterna på grund av en dålig beredskap för AI-frågor. Hur kan Västerbottens skolor öka sin beredskap för att nyttja ChatGPT på kreativa sätt? Har skolans digitalisering gått för långt? - J Ola Lindberg I den här föreläsningen berörs skolans digitalisering utifrån ett historiskt och verksamhetsnära perspektiv. Utifrån aktuell forskning berörs vad vi idag vet om skolans digitalisering och frågan om skolans digitalisering gått för långt. |
|
16. Curiosum
Curiosum Östra strandgatan 32 |
Space Escape – ett pedagogiskt rymningsspel med astronomitema - Madelen Bodin (workshop)
Space Escape är ett rymningsspel (typ ”escape room”) med fokus på matematik och fysik. Aktiviteten visar hur ett scenario med olika problemslösningsuppdrag kan byggas upp till en spännande och lärande aktivitet. Detta scenario är hämtat från den verkliga historien om Apollo 13, en av månfärderna, som spelas upp för deltagarna som är besättningen på denna expedition vars enda mål nu är att ta sig hem till jorden vid liv. Deltagarna ska under tidspress försöka klara sex uppdrag av olika karaktär. Varje uppdrag resulterar i en kod som behövs för att ta sig ut när tiden blir knapp. Uppdragen har fokus på matematik och astronomi. Under workshopen diskuteras olika aspekter av att genomföra aktiviteter i klassrummet som stimulerar intresse och problemlösningsförmåga. I mån av tid avslutas workshopen med en föreställning i domteatern. |
|
17. Problemlösning
Nat.D.210 |
Problemlösning – att lära sig lösa problem och att lära sig matematik genom att lösa problem - Tomas Bergqvist och Mathias Norqvist (workshop)
Problemlösning är centralt i matematikundervisning i Sverige. Det märks inte minst på att det presenteras både som en förmåga att utveckla och som ett centralt innehåll att behandla. Men hur genomför man en problemlösningsaktivitet där eleverna får möjlighet att utveckla båda dessa aspekter? I denna workshop presenterar vi dels ett antal problemlösningsaktiviteter, dels en struktur för hur man som lärare kan leda och styra diskussioner för att eleverna ska ge så bra förutsättningar som möjligt att utveckla både problemlösningsförmågan och den matematiska kunskapen. |
|
18. Matematik: Optimering
|
Optimal transport, signalbehandling och konsten att distribuera bröd - Jakob Hultgren
Vad kan 1700-talets Frankrike lära oss om signalbehandling? En hel del, visar det sig. I det här föredraget kommer Jakob Hultgren berätta om optimal transport, som är ett matematiskt verktyg med rötter dels i Napoleons Frankrike och dels i 40-talets Sovjetunionen. Under de senaste 40 åren har verktyget blivit mycket populärt och visat sig användbart i så skilda områden som flödesdynamik, metrologi, geometri, signalbehandling och maskininlärning. Han kommer förklara så mycket han kan om grunderna och samtidigt försöka ge en bild av hur matematisk forskning ofta framskrider, och hur bra idéer har en tendens att dyka upp igen och igen i vitt skilda sammanhang. Handelsresandeproblemet: Historia, Tillämpningar och Algoritmer - Gerold Jäger Handelsresandeproblemet är sannolikt det mest kända problemet i diskret matematik och algoritmik. Problemställningen kan beskrivas som följande. En handelsresande ska besöka en uppsättning städer för att därefter återvända till resans startpunkt. Problemet går ut på att bestämma i vilken ordning städerna bör besökas för att denna rundtur ska blir kortast möjlig. För stora probleminstanser är man ibland nöjd att hitta en bra tur även om den inte alltid är optimal. Därför behöver man så kallade heuristiker. Fascinationen med problemet är att det är lätt att förstå men svårt att lösa. Om man måste testa alla möjliga rundturer, tar det även för 50 städer flera miljoner år. Dessutom har under historien teorin och metoder som har utvecklats för Handelsresandeproblemet först också använts i många andra optimeringsproblem senare. I detta fördrag ger Gerold Jäger ett sammandrag av historia, tillämpningar och heuristiska och exakta algoritmer för detta problem.
|
|
Utarmas födovävarna i nordliga sjöar av klimat- och miljöförändringar? - Ann-Kristin Bergström
Nordliga sjöars tillgång av viktiga näringsämnen (kväve, fosfor, kalcium) för plankton och fisk förändras i dag samtidigt som sjöarna blir brunare till följd av klimat- och miljöförändringar. Vad får detta för konsekvenser för alger och djurplankton och på hur effektivt energi och viktiga näringsämnen kan överföras till fisk? Är mönstren likvärdiga över hela Fennoskandinavien?
Baserat på Ann-Kristin Bergströms forskning berättas i detta föredrag om vilka mönster och trender som forskarna ser för närvarande, vilka tillsammans pekar mot en successiv utarmning av födovävarnas kvalitet som allvarligt hotar nordliga sjöars produktivitet.
Var finns de stora fiskarna i fjällen? - Pär Byström
Går det att enkelt förutse i vilken sjö på fjället som du har chansen att fånga din drömfisk? Är det så enkelt att bara ta en titt på topokartan och en satellitbild? Fiskar har en fantastisk förmåga att växa snabbt och att bli riktigt stora på gamla dar när maten finns i överflöd. Men om maten tryter kan de ändå leva lika länge men samtidigt lätt rymmas i en stekpanna.
Baserat på grundläggande ekologisk teori, berättas i detta föredrag när, var och varför det är så. Därefter beskrivs hur man hyfsat bra kan gissa sig till tillväxten och storleken på öringen eller rödingen i sjön genom kunskaper om sjöns djupförhållanden, vattenfärg och tillgång på reproduktionsområden. |
|
|
20. SO
Nat.D.340 |
OBS! 60 min
Nöd och död under 1800-talets genomgripande samhällsomvandling - Magnus Bohman, Henrik Forsberg, Elisabeth Engberg, och Erling Häggström Gunfridsson Föreläsning med fokus på två av 1800-talets stora kriser, kriget 1808–1809 och 1860-talets missväxtår. Vi visar hur man med hjälp av olika källor, metoder och teorier kan tränga bakom förenklade bilder av välbekanta historiska fenomen. Vårt fokus är Västerbotten och vi vill ge en fördjupad förståelse av krisernas komplexitet och hur de påverkade befolkning och samhälle i ett kort och ett långt tidsperspektiv. Vi vill också visa hur lokalhistoria kan kopplas till och ge viktiga bidrag till ett internationellt forskningsfält. |
|
21. Ungas mående
Nat.D.440 |
Skolans och skolpolitikens betydelse för elevers psykiska hälsa - Björn Högberg
På seminariet kommer jag att tala övergripande om hur svenska elevers psykiska hälsa har utvecklats sedan 1990-talet, liksom om vad forskningen säger om skolans betydelse för elevers psykiska hälsa. Särskilt kommer jag att fokusera på skärningspunkten mellan dessa områden: finns det skäl att tro att skolan och skolpolitiken har bidragit till en försämring av elever psykiska hälsa, och i så fall på vilket sätt? Vilken betydelse har exempelvis förändrade betygssystem, läroplaner och regler för gymnasiebehörighet? |
|
22. Skolledare
ULED Triple Helix |
Lärare som leder andra lärare - Frida Grimm Analys som förutsättning för verksamhetsutveckling - Björn Ahlström |
| 23. Internationalisering i skolan |
INSTÄLLD
Workshop: Att möta världen - Ingrid Svensson och Helena Johnsson I läroplaner för grundskola och gymnasiet betonas det internationella perspektivet som betydelsefull för skolans uppdrag, men vad innebär det rent praktiskt i vår vardag? I en tid då internationella kontakter och kulturell kompetens är av särskild stor vikt, inte minst i arbetet för att åstadkomma en hållbar och rättvis värld, är det naturligt att det internationella perspektivet i undervisningen i skolan är grundläggande och angeläget. På många skolor pågår ett omfattande arbete kring internationalisering bland elever och personal. International Office vill med denna workshop inspirera lärare och skolledare genom att erbjuda deltagarna att tillsammans med kollegor få tillfälle att reflektera över hur arbetet med internationaliseringen kan se ut i den egna verksamheten och även genom att dela med oss av vad som görs på universitetet när det gäller internationalisering. |
|
24.Språk
Hum.F.200 |
Vad bidrar till en god textkvalitet vid skrivande på gymnasiet? - Maria Levlin, Eva Lindgren och Christian Waldmann
I presentationen sammanfattas några resultat från en pågående studie om hur läsförmåga och skrivprocess bidrar till textkvalitet i den narrativa och argumenterande genren på svenska och engelska
|
|
16.00
|
Slut för dagen
|
