|
= Livesänd föreläsning. Delta på plats eller följ den livesända föreläsningen på distans. |
| ONSDAG 1 november | |
| 09.00 Brashörnan |
Välkommen
Registrering för dig som inte registrerades på tisdagen
|
| IDROTT 09.30 - 14.00 | |
| 09.30 - 14.00 Idrott Se eget program under fliken Program - Idrott |
|
| SLÖJD 09:30 - 14.00 | |
| 26. Textilslöjd - Skapa tyg LÄR.A.250 |
09:30 - 11:00
Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling i textilslöjden – Skapa tyg – Linda Dunger och Malin Brännström Seminarium och workshop med fokus på hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Vi inleder med ett seminarium där vi delger varandra erfarenheter och tankar kring hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Hur jobbar vi framåt och hållbart. Vilka aspekter och synvinklar bör vi lägga fokus på? Workshop - Skapa tyg med personligt uttryck (ta med egen tråd och garnrester).” 11:00-12:30 12:30-13:30 13:30-14:00 |
| 27. Textilslöjd - Re design LÄR.A.230 |
09:30-11:00
Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling i textilslöjden – Re design – Linda Dunger & Malin Brännström Gruppdiskussioner och workshop med fokus på hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Workshop - Hur kan man arbeta med Re design? (ta med ett eget plagg för omarbetning) 11:00-12:30 12:30-13:30 13:30-14:00 |
| 28. Trä- och metallslöjd LÄR.A.154 |
09.30 - 11:00
Visualisera på Whiteboardtavlan - Uppdatera dina svetskunskaper - Nicklas Burman och Niklas Wahlström Workshop´s. Uppdatera dina svetskunskaper. Vi provar olika varianter, både dyra och billiga. Medan vi provar tex pinnsvets och flusstråd får vi tid att diskutera vad som passar för skolslöjden och möjliga användningsområden. Parallellt med svetsningen ges möjlighet att träna sin förmåga att Visualisera på Whiteboardtavlan. Slöjdlärare använder ofta tavlan för att förklara och visa tankar kring olika lösningar. Men tavlan är lika mycket kommunikationsmedel där man bollar idéer med elever. Här ges enkla såväl som mer avancerade trix och tips för tecknandet. 11:00-12:30 12:30-13:30 13:30-14:00 |
| Parallella spår 09.30 - 11.00 | |
|
Psykisk ohälsa i Västerbotten – att hjälpas åt för våra barn och ungdomar - Anneli Ivarsson, Jessika Nyström och Emma Wasara
Den växande psykiska ohälsan är utmanande för många familjer och samhällsaktörer. Kunskap och samverkan behövs för att klara utmaningen. I Västerbotten finns goda förutsättningar att arbeta tillsammans för barns bästa genom olika samverkansstrukturer mellan vårdnadshavare, förskola/skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Exempel på detta är Kontaktcenter barn och unga, Hälsa- Lärande-Trygghets modellen (HLT) och Samverkan mellan skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa hos barn och unga (SAMSSS). Hur kan kunskap och samverkan stärka skolorna i arbetet med psykisk hälsa? Nikotinbruket ökar bland ungdomar - hur tacklar vi det tillsammans? - Jeanette Carlsson Tobaksföretagen har hittat nya vinnande sätt att marknadsföra nikotin till ungdomar. Nikotin är en starkt beroendeframkallande drog som har en negativ påverkan på hälsan. Nikotin kan också vara inkörsport till alkohol och andra droger. Hur kan vi sikta mot att skapa en nikotinfri skoltid för våra elever? |
|
| 30. Curiosum Curiosum Östra standgatan 32 |
Chemistry of life – livets kemi i immersiv miljö - Petra Hellgren och Petra Wikström (workshop)
Hur kan vi få syn på det allra minsta och hur gör vi det begripligt? I workshopen utgår vi från domproduktionen Chemistry of life – en osynlig inre värld och jobbar med olika exempel på hur livets minsta processer kan göras tillgängliga för elever. Chemistry of life är en produktion för domteater där vi med hjälp av avancerade vetenskapliga visualiseringar tar oss in i den dynamiska, molekylära värld vi alla bär inom oss. Vi utforskar mitokondrierna, cellernas kraftverk, och lär oss hur de kemiska processerna i våra celler sammankopplar oss med alla andra livsformer på jorden. Men hur vet vi allt detta? Hur utforskar vi det som utgörs av några få atomer? Chemistry of Life är en domproduktion från WISDOME och är producerad av Visualiseringscenter i Norrköping.
|
| 31. Planeten Mars Nat.D.210 |
Mars: en omagnetiserad planet i solvinden - Herbert Gunell
Varför är Mars atmosfär så mycket tunnare än Venus och jordens atmosfärer? Jorden har till skillnad från Mars ett eget storskaligt magnetfält. Men precis som Mars saknar Venus också ett globalt magnetfält, så situationen måste vara mer komplicerad än den vid första påseendet kan verka. Även kring Mars bildas det gränsskikt som solvinden inte kan passera, och att Mars är mindre än både jorden och Venus har också betydelse. I det här föredraget berättas om mekanismerna bakom atmosfärsförlust och vilken betydelse ett planetärt magnetfält har för det. Vi får höra om hur solvinden växelverkar med Mars, hur en magnetosfär induceras kring planeten och vad det har för konsekvenser. How to search for life on Mars? - Merve Yeilbas Is there life on Mars? How do we look for life on Mars? Can Mars foster human existence? Our research sets the course for the next generation of space exploration through a rigorous understanding of what life needs and where we might find it. To explore this, we study Mars-like environments on Earth (e.g., Antarctica, Hawaii) using spectroscopy. Spectroscopy is a powerful tool to identify unique chemical signatures, enabling the detection of specific compounds relevant to life on Mars. Future missions like NASA's Mars Sample Return and ESA's ExoMars rover will utilize spectroscopic analysis to deepen our understanding of Mars' potential for life. This lecture describes what we found and what the future holds for Mars exploration. |
|
32. Nanoteknik
|
Ljusets banbrytande roll inom biofotonik: En ny dimension för att utforska mikroskopiska världar - Magnus Andersson
Tack vare ljusets unika egenskaper och tekniska genombrott inom nanoteknik har forskningen fått en ny dimension för att studera mikroskopiska objekt som celler, bakterier och proteiner. Denna presentation förklarar hur laserljus kan användas för att fånga och manipulera objekt i 3D-dimensioner med optiska pincetter och hur ljuset som sprids från objekten kan ge viktig information om den kemiska sammansättningen. Med en optisk pincett kan man mäta ytterst små krafter och karakterisera mekaniska egenskaper hos proteiner, molekylära motorer och DNA. Dessutom kan det ljus som sprids från celler innehålla värdefull information om kemiska sammansättningar och användas för att identifiera olika celltyper. Denna introduktion till ljus- och nanobaserade forskningsmetoder ger en inblick i hur krafter på celler och proteiner kan mätas, samt hur ljusspridning kan användas för att analysera cellinnehåll. The magic world of metamaterials - Nicolo Maccaferri What do Harry Potter, a cathedral and an earthquake have in common? To answer this question, we will start a journey in the magic world of metamaterials, which are a special type of materials displaying novel and unexpected properties never observed in nature. These materials are capable to interact with light in special ways and can be used to develop new and energy-efficient computers, but also to observe in real-time how small molecules behave inside our body, thus helping to develop new types of diagnostic and therapeutical approaches. This lecture will span the broad set of research activities we are carrying out at Umeå University with an outlook on concrete future applications which will impact the life of people in the years to come.
|
| 33. SO och historia Nat.D.200 |
OBS! Medtag egen dator till detta pass
FAMILIA – ett nytt verktyg i SO- och historieundervisningen - Elisabeth Engberg, Mattias Sandström och Annika Westberg Workshop med presentation av verktyget FAMILIA och tips på hur det kan användas i SO- och historieundervisningen. Med hjälp av verktyget kan eleverna själva söka i digitaliserade kyrkböcker och genom att arbeta med olika frågeställningar studera både centrala historiska skeenden och förändringsprocesser, och individens plats i historien. Att få arbeta med ”riktiga” källor gör att det finns goda förutsättningar för eleven att öva upp sin förmåga till kritiskt och självständigt tänkande. Det är ovanligt att kunna ”labba” i ett teoretiskt ämne som historia men i den här workshopen vill vi visa hur det kan gå till. Först presenteras det digitala källmaterialet och sökverktyget och vi lyfter fram några pedagogiska poänger med att använda det i undervisningen. Därefter får deltagarna arbeta med några praktiska övningar kopplade till källmaterialet. Verktyget finns online på www.cedar.umu.se och kostar inget att använda. Förslag på övningar finns i ett arbetsmaterial som tidigare har tagits fram vid CEDAR och som finns fritt tillgängligt online. |
| 36. Skolledare ULED Triple Helix |
Aktuellt inom skoljuridiken - Nina Nilsson Rådeström
Under del 1 behandlas frågor som är aktuella för närvarande. Det kommer dels att handla om nya eller ändrade lagar, dels om juridiska frågor som har aktualitet för verksamheten i förskola och skola. Under passet kommer även olika fallbeskrivningar med koppling till skolans vardag att förklaras ur ett juridiskt perspektiv. Konflikter mellan föräldrar i relation till förskola och skola - Viola Boström |
| 37. Spanska |
ENDAST DIGITALT: Du kan se passet här >>
Vilka lärandeaktiviteter är vanligast i spansk-klassrummet enligt elever? - Berit Aronsson När eleverna själva får rapportera vad de mest och minst gjort i klassrummet i spanska som främmande språk så har de övervägande övat på språkliga strukturer och mer sällan på kommunikativa situationer. Presentation av en studie som handlar om klassrumsaktiviteter i spanska. |
| 38. Tyska |
INSTÄLLT
Ökolinguistik – wie Sprache helfen kann, die Welt zu retten! - Bettina Jobin och Mareike Jendis Wir stehen vor einer der größten Krisen des Planeten. Wenn wir unsere Lebenswelt retten wollen, müssen wir nicht nur mit der Natur, sondern auch mit der Sprache sorgsamer umgehen. Die Ökolinguistik beschäftigt sich u. a. damit zu zeigen, wie wir durch anthropozentrischen Sprachgebrauch Raubbau an der Natur und dem Klima verdecken und wie wir uns nachhaltiger ausdrücken können. Nach einer kurzen Einführung in die Ökolinguistik werden wir in einem Workshop gemeinsam erproben, wie man im Unterricht langsichtiger denken und sich nachhaltiger ausdrücken kann.
|
| 39. Spanska Hum.F.231 |
La historieta (comic) como herramienta didáctica en la sala de clases - Jasmin Belmar Shagulian La historieta o comic puede ser utilizada en la sala de clases como material didáctico para el aprendizaje de la lengua escrita, la comprensión lectura, el vocabulario, entre otros. En esta charla hablaremos del uso de las historietas en la sala de clases y cómo estas se pueden usar con diversos propósitos para ejercitar diferentes habilidades del alumno. |
| 40. Bildundervisning för hållbar utveckling |
INSTÄLLT Bildundervisning för hållbar utveckling - Frida Marklund och Hanna Ahrenby Föreläsning och gruppdiskussion om hållbar utveckling i och genom bildundervisning. Vi presenterar aktuell forskning och diskuterar och reflekterar över ämnets potential för utbildning för hållbar utveckling. Erfarenhetsutbyte, tips och inspiration utlovas! |
| 41. Specialpedagogik Bio.E.203 |
Språkligt tillgänglig undervisning - Elin Jälmbrant
Föreläsning om hur undervisning kan utformas för att vara tillgänglig för alla elever klassrummet, även elever med sårbar språkutveckling. Passet vänder sig till speciallärare, specialpedagoger och intresserade lärare och rektorer inom grundskolan. Läs-och skrivinlärning på grundläggande nivå för vuxna - Annika Norlund Shaswar Föreläsning om hur grundläggande läs- och skrivinlärning kan läggas upp för vuxna med kort eller ingen tidigare skolbakgrund. Passet vända sig till speciallärare och sfi-lärare. |
| 42. Kvalitetsutveckling med stöd av kognition- och neurovetenskap (skolutveckling+hur man mår bakom skärmen) Rum för lärande  |
Under konferensen erbjuds två pass på temat Kvalitetsutveckling med stöd av kognition- och neurovetenskap. Det här är den första delen. Den andra delen fortsätter med föreläsning och paneldebatt i spår 48. Du kan anmäla dig till ett eller båda passen.
Skolutveckling från mitten: Ett projekt som gör skillnad - Simon Hjort Går det att arbeta med skolutveckling i en hel kommun? Att göra skillnad i varje klassrum och för varje elev? Låt dig inspireras av Linköpings kommuns lärdomar av att arbeta med samtliga skolor i en process under fem år. En process som bygger på att skolornas ledningsgrupper systematiskt arbetar tillsammans för att förbättra undervisningen och nå ut i varje klassrum. Arbetet bygger på vetenskaplig grund och har tillämpats med goda resultat. Denna presentation kommer att belysa grundläggande principer för skolutveckling samt introducera två exempel på konkreta tillämpningar baserade på kognition- och neurovetenskap, som ”Det syns inte", med fokus på förebyggande av psykisk ohälsa hos elever och införandet av ”testbaserat lärande” som en metod för att förstärka lärandet. Det syns inte – hur man mår bakom skärmen - Sissela Nutley |
|
11.00
|
Lunch
|
| Parallella spår 12.30-14.00 | |
|
43. Planeten Mars
Aula Nordica |
Resor i vårt planetsystem - Patrik Norqvist
Att åka till andra planeter, obemannat eller bemannat, är en hel vetenskap. För att åka till en planet måste man ofta åka förbi en eller flera andra planeter på vägen dit för att komma fram. Varför det är så komplicerat att åka till andra himlakroppar och varför det är extra svårt att till exempel åka till Mars och hem igen kommer att förklaras i denna föreläsning.
Kan forskning om avfallshantering i rymden ge effektivare avfallshantering på jorden? - Stina Jansson Inom de närmaste decennierna planerar NASA att landa den första bemannade rymdfärjan på Mars. Det finns dock en hel del frågor som man måste hitta lösningar på, och avfallshanteringen är en av dessa. Därför jobbar forskare vid NASA hårt med att utveckla och optimera termiska behandlingsmetoder för omvandling av avfall, och en del av det arbetet sker i samarbete med oss vid Umeå universitet. Huvudsyftet är att producera gas och kol från avfallet, om skulle kunna användas under rymdfärden eller på ett habitat på Mars. På en lång rymdresa blir det nämligen väldigt stora mängder sopor och dessa kan inte bara kastas ut i rymden. Även material som kan lämnas på Mars måste behandlas så att inga mikroorganismer finns kvar.
Ett sånt här projekt ställer forskning kring avfall och restprodukter på sin spets, eftersom det inte finns några andra alternativ än att betrakta avfall som en resurs. Frågan är om vi har möjlighet till något annat på rymdfarkosten Jorden heller? |
|
44. Curiosum - WORKSHOP
Curiosum Östra strandgatan 32 |
Kreativ kodning – koda ditt eget dataspel - Stefan Johansson
Ska din kreativitet styra koden eller ska koden styra din kreativitet? Temat Kreativ kodning bjuder på programmering i en kreativ miljö där både mjukvara och hårdvara interagerar. I workshopen får du jobba med programmering av digitala enheter och experimentera och skapa digitala interaktiva aktiviteter, t ex ett enkelt arkadspel. Både enkla och komplexa beteenden kan skapas genom några få rader kod. Vi använder sensorer och lär oss att hantera indata samt styra återkopplingen visuellt, auditivt och mekaniskt. Innehållet motsvarar ett av Curiosums skolteman som riktar sig till högstadiet men passar alla som vill lära sig mer om programmering. (max 30 deltagare) |
|
45. Skolans digitalisering
Nat.D.300 |
Arbetet med skolans digitalisering- exempel från olika svenska kommuner - Ulrika Gustafsson
Föreläsningen kommer att presentera hur arbetet med skolans digitalisering ser ut i ett urval av kommuner i Sverige. Två modeller beskrivs som visar hur kommuner, utifrån sina lokala förutsättningar, tagit sig an arbetet med de nationella styrdokumenten. Föreläsningen aktualiserar frågan om skolans digitalisering- nationellt, lokalt och individuellt. |
|
46. Handel, globalisering och ekonomiska kriser
Nat.D.200 |
OBS! Börjar 13:15 Handel, Globalisering och Ekonomiska kriser - Hans Jörgensen Den finanskris som bröt ut i USA 2007–08 – även kallad bolånekrisen – fick omfattande globala effekter. Finanskrisen var dock bara en i raden av många tidigare kriser efter det att ett internationellt sammanflätat finansiellt system byggts upp genom succesiva avregleringar efter 1980. Syftet med detta föredrag är att anlägga ett långsiktigt in-stitutionellt perspektiv som sätter fokus på hur de formella institutionerna (lagar och regelverk) på både nationell och internationell nivå, har förändrats sedan 1960-talet. I detta perspektiv utgjorde 1970-talet en brytnings¬tid. Därmed rör vi oss från slutet för den keynesianska guldåldern och Bretton Woods fasta växelkursmekanism, via oljekriserna och stagflationen, mot och ett nytt ekonomiskt tänkande kallat monetarism. Sammantaget lade dessa händelser grunden för de senaste 40 åren av så kallad globalisering, vilken kännetecknats av minskad statlig inter¬vention, avregleringar, ökade inslag av marknadslösningar, monetär expansion och globala värdekedjor. Idag befinner vi oss återigen i ett läge med hög inflation! |
| 47. Muntligt berättande Nat.D.250 |
Lära med berättande - AnnCristin Winroth, Malin Åberg och Rose-Marie Lindfors
Vad innebär muntligt berättande som pedagogisk metod? Och hur kan du som arbetar i skolan använda det i lärandemiljön oavsett ämne? I denna workshop får du tips på hur du kan arbeta med muntligt berättande som metod för språk- och kunskapsutveckling, oavsett skolämne. Du får prova på hur du med hjälp av berättarövningar kan arbeta med elever, på ett sätt som stärker gruppen, ger alla mer talutrymme, utökar elevernas ordförråd, tränar fantasin och föreställningsförmågan, inspirerar till ett aktivt lyssnande samt väcker känslor och engagemang. Du får även tips på hur du själv kan utveckla din förmåga att berätta, hur du tillägnar dig en berättelse, hur du kommer ihåg den samt hur du kan levandegöra fakta, bearbeta konflikter och skapa empati. Praktiska övningar varvas med reflektion och samtal.
Workshopen ger: - Kunskap om hur muntligt berättande med barn och unga påverkar och stärker deras inlärningsprocesser. - Praktisk träning i att forma och förmedla en berättelse. - Övningar som du också kan använda tillsammans med elever för att träna dem i muntligt berättande. - En mängd enkla knep för att bli en god berättare. - Litteraturtips och kunskap om hur du kan gå vidare i din utveckling som berättare, med idéer om vad du kan göra själv på skolan. |
|
48. Kvalitetsutveckling med stöd av kognition- och neurovetenskap | Testbaserat lärande: implementering av en effektiv lärstrategi
Rum för lärande |
Testbaserat lärande: implementering av en effektiv lärstrategi - Bert Jonsson, Karin Elmersson-Johansson och Åsa Ekberg
Testbaserat lärande (eng. retrieval practice) är en lärstrategi med stark evidens som aktualiserats ett flertal gången under tidigare Kunskapsveckor i Umeå. I samarbete med Linköpings kommun, inom ramen för kvalitetsutveckling, har testbaserat lärande integrerats i flera skolor. Presentationerna ger en resumé avseende studier av testbaserat lärande men presentera även konkreta exempel på aktiviteter relaterade till denna metod. Aktiviteter som utvecklats i samarbete med lärare från Linköpings kommun. Paneldebatt "Det syns inte" och "testbaserat lärande": Utmaningar och förtjänster - Bert Jonsson, Sissela Nutley, Simon Hjort, Karin Elmersson-Johansson och Åsa Ekberg Paneldebatten är en uppföljning av tidigare presentationer och fokuserar förtjänster och utmaningar avseende implementering projekten "Det syns inte" och " Testbaserat lärande". Debatten inkluderar föredragande forskare och lärare med erfarenheter av praktiska tillämpning |
| 49. Ungas mående Rotundan |
Dans för hälsa – en forskningsbaserad insats för att stärka ungdomars psykiska hälsa - Lina Ahlström, Elin Thelberg och Cecilia Edström
Dans för hälsa lyfter fram det friska hos varje individ. Genom kravlös dans och rörelseglädje får ungdomar regelbunden träning, en stärkt kroppskännedom och ett socialt sammanhang. Dans för hälsa finns i många av länets kommuner och skolpersonal kan, via elevhälsan, lotsa eleven dit. ”Jag har blivit mycket mer självsäker tack vare dansen. Den får mig att bli stark på insidan.” – T, 16 år, deltagare Övervikt och obesitas bland barn och ungdomar – vad kan skolan göra? - Peter Carlstedt, Cecilia Edström och Cecilia Hellberg Ungefär vart femte skolbarn i Sverige har idag övervikt eller obesitas. Goda vanor grundläggs redan i tidig ålder och är avgörande för barns och ungdomars hälsa och utveckling och för deras framtida hälsa som vuxna. Skolan är viktig genom att vara ett hälsosamt föredöme kring mat och fysisk aktivitet. Vad görs idag, vad kan förbättras och vad kan pedagoger i skolan och personal inom elevhälsan bidra med? Paneldebatt
Anna-Maria Jakobsson, Barnsjuksköterska Kompetenscentrum mödra- och barnhälsovård Umeå Peter Carlstedt, Högstadielärare Norrhammarskolan Skellefteå Maria Waling, Universitetslektor Kost- och måltidsvetenskap Umeå universitet Linn Sondell, Dietist Obesitasteamet Barn- och ungdomscentrum Norrlands universitetssjukhus Johanna Westerlund, Skolsköterska med Medicinskt Ledningsansvar För- och Grundskolan och gymnasieskolans elevhälsa Linda Roman, Psykolog Obesitasteamet Barn- och ungdomscentrum Norrlands universitetssjukhus |
|
50. Arbetsmiljö och hälsa i förskolan
NAT.D.346  |
Arbetsmiljö och hälsa i förskolan - Fredrik Sjödin
Föreläsningen fokuserar på hur arbetsmiljön ser ut i förskolan och hur detta påverkar personalens hälsa och välbefinnande. Resultaten från en rad olika forskningsprojekt med både fysiska och organisatoriska åtgärder för att förbättra arbetsmiljön kommer även att presenteras. |
| 51. Skolledare ULED Triple Helix |
Möjligheter och utmaningar i att stärka rektors pedagogiska ledarskap - Helene Ärlestig, Malin Benerdal och Helena Åhman Våren 2022 inleddes ett samarbete mellan Centrum för skolutveckling och Skellefteå kommun. Skellefteå hade gjort en omorganisation där de infört biträdande rektorer och ett verksamhetsnära ledningsstöd. Ett viktigt mål är att stödja rektorernas pedagogiska ledarskap. I det här seminariet berättar vi tillsammans med deltagare från Skellefteå hur vi via en samverkanscheck skapade ett pilotprojekt där avdelningsledningen, rektorer, biträdande rektorer och det verksamhetsnära ledningsstödet via enkäter och intervjuer samt två heldagar arbetat med att tydliggöra roller och relationer för att synliggöra ledarskapslogiker och de möjligheter och utmaningar som uppstår när man omorganiserar för att skapa bättre förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap. |
|
52. Kost och hem - och konsumentkunskap
Stora matsalen, LÄR.A.342 |
Multisensorikens betydelse för matupplevelser - Eva Palmqvist
En föreläsning om sensorik och våra sinnens betydelse för matupplevelsen. Laboration med hjälp av SAPERE-metoden - Cecilia Lindblom och Annica Nylander Vi genomför laborationer med hjälp av SAPERE -metoden. Ett pedagogiskt material som kan användas i skolan. Efter föreläsningen och laborationerna hoppas vi att du fått inspiration kring undervisning inom det nya centrala innehållet i HKK som handlar om samtal om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning. |
| 53. Språk Hum.F.200 |
Utveckling av prosodi genom körsång inom sfi-undervisning - Sara Häggbom och Lena Ulin, Vuxenutbildningen i Piteå; Annika Norlund Shaswar Denna föreläsning handlar om ett utvecklingsprojekt där elever inom Svenska för invandrare (sfi) får delta i ett sångpass i veckan för att träna på uttal. Projektet leds av Vuxenutbildningen i Piteå i samarbete med Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet. Syftet med sångpassen är att eleverna ska få träna rytm, betoning och skillnaden mellan korta och långa språkljud. De får sjunga sånger som har rätt prosodi och som innehåller vardagliga fraser som de behöver använda i vardagslivet. Tillsammans med sina sfi-lärare övar eleverna sedan vidare på prosodin under veckans lektioner. Prosodi (rytm, betoning och ordaccent) är en central del av svenskans ljudsystem men glöms ofta bort i uttalsundervisning på sfi. Svenskans prosodi är också ofta svår för andraspråksinlärare att lära sig. I den här föreläsningen får du som undervisar i sfi eller Svenska som andraspråk kunskap, inspiration och tips för din uttalsundervisning. |
| 54. AI - Artificiell intelligens NAT.D.380 |
What is AI, really? Looking at AI’s past to understand its present and future - Dimitri Coelho Mollo och Kai Florian-Richter Artificial Intelligence (AI) has been a hot topic for the past few years, and interest (and worry) about its progress has grown considerably after systems such as ChatGPT and DALL-E have been opened to the public. However, AI is a relatively old field, tracing back to at least the 1950s, and has gone through many cycles of hype and disappointment throughout its history. Where are we today? What advancements have led to the current explosion in AI applications? What limitations still exist, and how may they shape the future of the field? In this interactive workshop, we will look at these and related questions from a variety of perspectives, including philosophy, ethics, computer science, and cognitive science. The workshop will offer plenty of time for questions and discussions. |
| 55. Franska |
INSTÄLLT
Textes, B.D., chansons dans la classe de français - Malin Isaksson Comment travailler avec des textes littéraires en classe de français? Chansons, bandes dessinées, comptines, poèmes, histoires – quels textes choisir et où les trouver? Une présentation initiale des théories et méthodes didactiques de la littérature est suivie d'une discussion et d'un partage d'expériences. |
| 56. Mediespanarna spelar in POD Digitalt via hemsidan mediespanarna.se |
OBS! Endast digitalt Mediespanarna spelar in POD - Erik Lindenius och Jesper Enbom Mediespanarna, som består av Erik Lindenius och Jesper Enbom, lektorer i Medie- och kommunikationsvetenskap, har poddat i över tolv år om medier och populärkultur. I samband med Kunskapsveckan spelar de in två poddavsnitt som ni kan lyssna på via mediespanarna.se Inspelning 1. Skrivkrisen. I medier larmar universitetslärare om studenters allt mer sviktande språkförmågor. Men är det så enkelt? Under föreläsningen presenteras några av de faktorer som orsakat upplevelsen av en skrivkris. Inspelning 2. Chat GPT i skolan. Vid årsskiftet slog den nya versionen av Chat GPT ner som en bomb. Under föreläsningen presenteras en ministudie av hur chatbotten diskuterades i nyhetsmedier respektive skolans branschtidningar. |
| 14.00 | Paus - Fika |
|
Avslutning: Kunskapsveckan 14.30-15.30
|
|
|
|
Människan är människans glädje - Susanne Dahl
I uppdraget som lärare är det medmänskliga en del av det professionella – vår relation till eleverna och andra vuxna. Hela tiden bär vi med oss själva – våra ambitioner och behovet av mening. I spänningsfältet mellan bedömningsskalor, mätbarhet och mötet med eleverna pågår livet. Vad ger glädje och mening? Och vad hjälper oss att odla vår mänsklighet?
|
|
15.30
|
Slut för dagen
|