Lättsam stadsvandring om Gösta Knutsson och hans katter med berättelser om Pelle, Måns, Bill, Bull och de andra katterna. Vi får även speglingar av Gösta Knutsons liv och det akademiska livet i Uppsala. 

Utställande företag får chans att berätta om sitt arbete för studenter.

Program för studentträffen

09:00 – 09:20 Spacemetric
09:20 – 09:40 Trafikverket
09:40 – 10:00 Sveriges geologiska undersökning
10:00 – 10:30 Fika
10:30 – 10:50 Aveki
10:50 – 11:10 Lantmäteriet
11:10 – 11:30 Sokigo
11:30 – 11:50 Högskolan i Gävle
11:50 – 12:10 Adtollo

Lättsam stadsvandring om Gösta Knutsson och hans katter med berättelser om Pelle, Måns, Bill, Bull och de andra katterna. Vi får även speglingar av Gösta Knutsons liv och det akademiska livet i Uppsala.

1999 gavs den första upplagan ut av läroboken Geografisk Informationsbehandling ut. Sedan dess har den fungerat som ett standardverk på svenska universitet och högskolor med ett tusental exemplar sålda varje år.

I det här föredraget kommer vi att beskriva hur boken har förändrats från 1999 fram tills den åttonde upplagan (2026), vilket även speglar hur undervisningen och GIS-ämnet i stort har förändrats.

Vi kommer även att göra en spaning in i framtiden.

SCB och Lantmäteriets stödenhet (Geo SE) har stora behov av enhetliga geodata, som täcker hela Sverige och är väl ajourhållna. SCB använder till exempel adresser från fastighetsregistret för att geokoda verksamheter i företagsregistret, information om byggnadsändamål från fastighetsregistret för att avgöra utbredningen för tätorter och verksamhetsområden, och en kombination av registeruppgifter och geodata för att avgränsa Sveriges täkter för markanvändningsstatistik. Geo SE upprätthåller flera hundra informationslager kring till exempel infrastruktur, verksamheter och naturgeografiska förhållanden, att användas för beredskap vid kris och ytterst även vid händelse av krig. För både SCB och Geo SE har informationen huvudsakligen sitt ursprung i öppna data, inte minst från kommuner och Lantmäteriet men också många andra myndigheter. Men ajourhållningsbristerna är tydliga, både ur ett geografiskt och tidsmässigt perspektiv. Uppgifter uppdateras olika beroende på del av Sverige, och med varierande frekvens utan något fastställt ajourhållningsintervall. Olika producenter tar fram liknande geodata, ibland utan att något dataset är heltäckande. Och definitionerna hos olika producenter varierar. Det leder till brister i statistik och informationslager.

Den här föreläsningen kommer bland annat att handla om jakten på heltäckande dataset över Sveriges alla sjukhus, skolor, kulturobjekt och religiösa byggnader. Och om var SCB och Geo SE hittat kvalitetsluckor som behöver rättas till i geodata.

Sveriges kommuner arbetar i en allt högre grad med skyfallsplanering. De flesta kommuner har idag någon form av skyfallskartering tillgänglig för att bedöma potentiella riskområden för översvämning orsakad av skyfall, och detta variera mellan hydrauliska modeller och enklare lågpunktskarteringar. Viktiga steg att ta efter att en skyfallsmodell finns på plats är att skapa planeringsunderlag i form av konsekvensanalyser, åtgärdsplaner samt kostnads- nyttoanalyser. Samtliga dessa underlag kräver att det finns ett väldefinierat och tillgängligt kartunderlag i form av exempelvis samhällsviktig verksamhet och prioriterad infrastruktur, lokala förutsättningar i form av planmässiga förutsättningar, natur/kulturvärden, byggnadstekniska förutsättningar, markanvändning mm. Erfarenheten är att det ofta är en utmaning för kommuner att sammanställa ett erforderligt kartunderlag på grund av att kartunderlaget inte är definierat, komplett alternativt att delar av kartunderlaget är sekretessklassat.

Sweco delar i detta pass med sig av erfarenheter av utmaningar och möjligheter kopplat till behovet av GIS-underlag för strategisk skyfallsplanering och skyfallsmodellering. Ämnet riktar sig såväl GIS-handläggare som samhällsplanerare.

Ny teknik tillåter kortare ledtider att uppdatera baskarta, samt bjuder på ökat förståelse av den befintlig miljö med plan processen genom 3D-visualisering av det insamlat punktmolnet.

Utmaningar och möjligheter som teknik erbjuder.

Genom att kombinera en stark plattform med specialutvecklade moduler har vi skapat ett system som transformerar och moderniserar kommuners hantering av tomträtter. Att hantera tomträtter är en komplex process som spänner över långa tidsperioder, ofta 60 till 100 år eller mer. Med ett modernt IT-stöd blir den dock både effektiv och intuitiv. Vi har tillsammans med kunden byggt ett heltäckande digitalt verktyg utifrån hela tomträttsprocessens livscykel, från avtalstecknande till omförhandling, avslut vid friköp och slutligen arkivering.

Systemets kärna är en robust plattform med avancerad databasfunktionalitet och ett intuitivt gränssnitt som stöder både administrativt och geografiskt arbete. För att säkerställa korrekta uppgifter hämtas data automatiskt från Lantmäteriets Fastighetsregister, och kontrolluppgifter genereras för Skatteverket, vilket minskar manuell hantering.

Handläggaren kan söka efter avtal via attribut eller grafiskt via en inbyggd kartmodul som visuellt presenterar tomträtterna. Denna dubbla sökfunktionalitet ger en komplett överblick och gör det enkelt att hitta och hantera avtal.Vårt IT-stöd effektiviserar alla delar av tomträttsförvaltningen. Det flaggar automatiskt avtal som ska omförhandlas, räknar fram förslag till ny avgäld och hanterar avtalshändelser som överlåtelser och avslut vid friköp. Systemet har en komplett historik över alla händelser kopplade till varje tomträtt.

Systemet har även funktioner för att ta fram prognoser för fakturerbara avtal, vilket möjliggör beräkningar för en viss typ av tomträtter under en given tidsperiod. Genom integration med kommunens ekonomisystem skapas korrekta fakturaunderlag och en exportfil till fakturasystemet, vilket minskar risken för fel. Systemet läser även kontinuerligt in betalningsinformation, så att handläggaren löpande kan se vilka fakturor som är betalda.

I världen pågår just nu en biologisk mångfaldskris, men hur går det för växterna i Sverige?
För att förstå hur den biologiska mångfalden förändras över tid och vad dessa förändringar beror på behöver vi titta tillbaka i tiden på det som redan har skett.

Med hjälp av historiska kartor, artobservationer och klimatdata kan rubbningar i arters utbredning och sammansättningar under det senaste halvseklet kvantifieras och kopplas till förändringar i miljön som människor har orsakat. Genom att digitalisera information från historiska landskapsfloror och ekonomiska kartor, samt ta del av SMHIs klimatdata kan man komma fram till att en hel del arter har gått tillbaka, medan många arter har ökat. Vilka arter det gått bättre respektive sämre för kan förklaras av en samverkan mellan habitatförlust och ett värmande klimat. Trots stora skiftningar i naturen visar modelleringar att färre arter har dött ut lokalt än det som skulle förväntas. Eftersom växter ofta reagerar långsamt på förändringar i miljön kan det betyda att fler förluster är på väg om det inte sker stora insatser inom naturvård och habitatrestaurering.

Från Excel till karta i Arkeologiprojektet i Ostlänken.

Fyrspårsavtalet är ett omfattande samarbete mellan Uppsala kommun, staten och Region Uppsala för att möjliggöra hållbar stadsutveckling och ökad kapacitet i transportsystemet. Avtalet omfattar bland annat fyra spår på järnvägen, en ny station i Uppsala Södra, spårväg, ny trafikplats vid E4 samt utveckling av upp till 33 000 bostäder och 20 000 arbetsplatser till år 2050.

Genom strukturerad datahantering, tydliga metadatarutiner och kartvisartjänster skapas en gemensam digital grund för analys, samarbete och kommunikation.

I föredraget visar vi konkreta exempel från Sydöstra stadsdelarna och Spårvägsprojektet, samt hur gemensamma lagerstrukturer och arbetssätt bidrar till ordning, kvalitet och transparens i en komplex projektmiljö.

Smart digital samhällsbyggnadsprocess (SDS) handlar om att vi ska arbeta smartare tillsammans. Det innebär kvalitetssäkrade, förenklade och digitala arbetssätt och hjälpmedel med mindre krångel. Sedan september 2024 genomför vi de mest prioriterade aktiviteterna och lägger därmed grunden för hur vi inom förvaltningen ska arbeta med digitaliseringsfrågor och digital samhällsbyggnad framöver. Vi önskar ge exempel på hur vi arbetar med frågan i Helsingborg, vad vi möter av frågor, fördomar och förväntningar ute i verksamheterna.

Vi kommer dela med oss av våra erfarenheter om hur det är för oss att driva ett förvaltningsövergripande projekt, samtidigt med ett annat stort projekt som är migreringen av GIS-plattformen, hur får vi det att förstärka varandra och takta.

Vad har vi beslutat hittills - vad står på tur, och inte minst hur det påverkar vår vardag utifrån resurser, prioriteringar, motivation och tillförsikt.

Presenteras av GIS & Digital utveckling Helsingborg.

Västmanland har sedan den stora skogsbranden 2014 drabbats av flera händelser som har krävt stabsarbete och samverkan mellan olika aktörer.

Västerås stad tar detta arv på största allvar och arbetar aktivt med sin krisorganisation för att kunna hantera olika situationer. Under Beredskapsveckan 2025 övade de på att sätta upp sin mobila översvämningsskyddsvall, och i det skedet insåg de att planeringen kring översvämningar skulle kunna utvecklas. Under hösten 2025 beslutade forskningsgruppen i projektet MaTCH att använda Västerås som ett av sina fallstudier. Forskningsprojektet har i uppdrag att titta på översvämningsmodellernas kvalitet, hur kartografi kring översvämningar tolkas samt att utveckla metoder för översvämningsskyddsplanering.

I denna presentation får ni ta del av de första stegen i utredningen av Västerås översvämningsskydd; vi går igenom de planeringsunderlag som finns, jämför med utfall vid faktiska översvämningar och vidareutvecklar kommunens insatsplaner.

Blir detta en ny standard för hur vi jobbar med översvämningsskydd i kommuner i framtiden?

Kvalitet, vad betyder det och hur man kan ständigt förbättra det, som kvalitet är mer än bara lägesosäkerhet!

• Kvalitetsparameter på individuella geometri eller på datamängdens nivå
• Ajourhållningsplanen och vägen framåt för att förkorta framtagning av högkvalitet geodata
• Stickprovskontroll
• Automatiserat kontroll av geometri och metadata med hjälp av FME

Vad behöver allmänheten och räddningsarbetare veta – och hitta – som förberedelse och när en katastrof slår till? Hur kan en karta hjälpa oss att känna trygghet, ta oss fram eller fatta beslut när läget förändras snabbt?

Kartor spelar en central roll i riskberedskap, -hantering och räddningsarbete. De visar riskområden, möjliggör räddningsinsatser och ger stöd för orientering. Men beroende på risken och katastrofens natur måste vissa objekt, platser och resurser framhävas – särskilt i bebyggda områden. Informationen i kartan måste också vara begriplig, tillgänglig och relevant för olika användare – även under stress.

Syftet med denna workshop är att utforska hur: 1) mentala kartor – personliga, subjektiva kartor över plats – kan användas för att synliggöra behov, upplevelser och lokal kunskap om området; och 2) kartor för krisberedskap och blåljus kan göras begripliga och motsvara folkets föreställningar i olika krisscenarier. Vi kombinerar deltagardrivna metoder med pedagogiskt fokus och kopplar övningen till riskförståelse, krisberedskap, och kartografisk kommunikation. I den första uppgiften med mentala kartor väljer deltagarna ett riskscenario och ritar en karta utifrån det. Kartorna visualiserar vad man skulle behöva veta eller hitta i en sådan situation: trygghetszoner, riskområden, vattenkällor, mötesplatser, försörjningspunkter och säkra vägar. Därefter ska deltagarna presenteras exempelkartor som visar olika risker och även händelsespecifik information.

Efter varje del blir det en sammanställning av uppgifterna för att kunna fånga in deltagarnas olika perspektiv och åsikter.

Sedan reflekterar vi i helgrupp över de olika uppgifterna och vilken information som bör visas i beredskaps- och kriskartor, särskilt i tätbebyggda områden, och varför.

Workshopen ska inkludera presentationer för att ge en bakgrund, diskussioner i både mindre och större grupper för att kunna utbyta erfarenheter och kunskap, samt uppgifter för att samla in information från deltagarna.

Vad är grönblå beredskap och varför är det avgörande i dagens samhälle? Klimatförändringar och geopolitiska spänningar ställer allt högre krav på vår gemensamma beredskap. På Ekologigruppen menar vi att lösningen finns nära oss, i naturen. Grönblå beredskap innebär att vi använder landskapets egna ekosystem och naturbaserade lösningar som en del av samhällsskyddet. Det stärker både vår krisberedskap och livskvalitet i vardagen. Genom att förstå landskapets förutsättningar kan vi fatta beslut som gynnar både människor och miljö. Strategisk vattenplanering och kartläggning av jordbruksmark är praktiska exempel från grönblå beredskapsanalyser som visar på hur geografisk information kan fungera som beslutsstöd i oroliga tider.

Strategisk vattenplanering: Våtmarker fungerar som naturens egna reservoarer, de lagrar vatten vid skyfall, jämnar ut flöden och minskar översvämningsrisker. Under torra perioder frigör de istället vatten och håller markerna levande. Att veta var nya eller återställda våtmarker gör mest nytta är både ett skydd mot extremväder och en investering i framtidens vattenförsörjning.

Kartläggning av jordbruksmark: En hög importandel av livsmedel gör oss sårbara vid kriser. För ökad självförsörjning behöver vi värna vår jordbruksmark. Friska jordar med hög mullhalt binder vatten och näring bättre, vilket gör odlingar mer motståndskraftiga mot både torka och skyfall. Biologisk mångfald i jordbrukslandskapet stärker pollinering, skadedjurskontroll och jordens bördighet. Genom kartläggning kan vi identifiera de mest värdefulla markerna, skydda dem och stärka den inhemska produktionen. På så sätt tar vi tillvara ekosystemens stödjande funktioner och bygger långsiktig livsmedelstrygghet.

Sessionen visar hur geografisk information blir ett centralt verktyg i arbetet med markberedskap och grönblå beredskap, en nyckel för att bygga ett robust samhälle som står starkt i mötet med både klimatförändringar och framtida kriser

Inom Lantmäteriet pågår ett arbete med att utreda hur Lantmäteriets geodata i framtiden ska samlas in och tillhandahållas även i 3D. Detta med syftet att möta samhällets behov av Geodata i 3D för både analyser och visualisering.

I denna presentation berättar vi vilka vägval vi gör och hur planerna framåt ser ut.

Ett av modeorden senaste åren har varit digital tvilling. Mycket snack och lite verkstad menar vissa. Inget för alla menar andra. Men om vi pratar om den smarta kommunen, hur långt bort är vi egentligen ifrån en digital tvilling av en svensk kommun? Ofta görs det svårare än vad det behöver vara.

Vi menar att korrekt och tillgänglig samhällsbärande information lägger grunden för den smarta kommunens digitala tvilling, och det kommer vi att presentera i det här passet.

Det finns verktyg för att leverera data till Nationella geodataplattformen (NGP) genom QGIS. Föredraget visar ett proof of concept för hur en byggnad kan skapas i 3D i QGIS i en datamodell som stödjer de nationella specifikationerna och sedan laddas upp till NGP med pluginet NGP Connect. Det finns möjlighet att ladda ner byggnaden igen såväl som att radera den.

Exemplet berör byggnad men skulle i princip kunna gälla vilken datamängd som helst då pluginet inte är bundet till en speciell datamängd.

Hur formar vi dagens GIS-studenter till att möta framtidens samhällsutmaningar inom beredskap, planering, dataförsörjning och hållbar utveckling?

Vi utbildar framtidens samhällsplanerare med fokus på geodata, analys, digitalisering och praktisk tillämpning.Vi visar vi hur GIS integreras i utbildningar inom samhällsplanering från grundläggande kartkunskap och databashantering till visualisering och krishanteringsscenarier. Vi lyfter även hur studenter samarbetar med kommuner, myndigheter och näringsliv genom projekt, examensarbeten och praktiknära fall.Med växande behov av kompetens inom lägesbild, beslutsstöd, informationssäkerhet och samhällsbyggnad är utbildningsinsatserna avgörande.

Föredraget ger konkreta exempel, lärdomar och framtidsbehov och visar varför studenterna är en strategisk resurs i nästa generations krisberedskap och GIS-utveckling.

1. Inledning
Varför GIS kompetens behövs nuKlimatrelaterade risker, krisberedskap och digital förvaltning
Ökat behov av geodata i kommuner, regioner och statliga aktörer

2. Högskolan i Gävles roll
Samhällsplanerarprogrammet och GIS inslagen
Kurser som Geografisk informationsteknik, digital planering, analys och visualisering•Samverkan med andra utbildningar (miljö, ingenjörsutbildningar, datavetenskap, lantmätare programmet)

3. Praktiknära lärande
Projekt med kommuner och myndigheter
Fall inom översvämningsrisk, detaljplanering, medborgardialog, infrastruktur
Examensarbeten kopplat till klimatanpassning och digital samhällsbyggnad

4. Framtidens kompetenser
Datadrivna beslut
Visualisering och kommunikation av risk
Delning av data och interoperabilitet

5. Studenter som resurser i verkliga processer
Praktik, samarbeten, datalabb, framtida tjänster
Exempel på hur studenter bidrar till verklig GIS-utveckling
Hur högskolan stärker kompetensförsörjningen regionalt och nationellt

6. Avslutning
Utmaningar & möjligheterfler samarbeten
Studenterna som del av Sveriges beredskap

I Kungsbacka kommun har vi implementerat ett nytt verktyg för våra mätningsingenjörer, handscanner. Kom och lyssna på hur arbetet har gått, lärdomar samt hur vi arbetar med verktyget i det dagliga arbetet.

Digital Earth Sweden är en svensk plattform för jordobservation som har som mål att göra satellitdata mer tillgänglig, underlätta samarbetet kring verktyg och metoder och möjliggöra skalbara analyser över tid. Plattformen har ett omfattande arkiv av satellitdata, främst från ESAs Sentinel-2-satellit, som har breda användningsområden inom klimatpåverkan och klimatanpassning, jordbruk, skogsbruk, stadsplanering med mera. Det finns en stor potential i att skapa analysfärdiga produkter kopplade till olika användningsområden, skräddarsydda för svenska ändamål och fritt tillgängliga. Ett viktigt steg i att nå dit är att förbättra ESAs Sentinel-2 MSI Level 2A produkt över Sverige. Som en del av arbetet med Digital Earth Sweden har vi tagit fram en prototyp på en sverigeanpassad Sentinel-2 MSI Level 2A produkt.

Målsättningen är att tillhandahålla en geometriskt- och atmosfäriskt korrigerad produkt som tillhandahålls av Digital Earth Sweden. Vi har jämfört och utvärderat olika verktyg som tar en nivå 1 (L1C) produkt och processar den till nivå 2 (L2A). De första resultaten är lovande där vi har minskat variationen i pixelvärden mellan olika granuler och användandet av en nordisk markhöjdmodell gav märkbart bättre resultat än den europeiska modell som ESA använder.

Presentationen kommer att återge hur vi skapade denna första prototyp och hur Digital Earth Sweden användes för att möjliggöra det.

AI beskrivs ofta som en färdig lösning som ska effektivisera arbetet med geodata. Men för oss som arbetar med dataförvaltning och dataproduktion är det här något mycket större än ett nytt verktyg. Det är ett skifte i yrkesidentitet. När manuella arbetsmoment, handpåläggning och städning i Excel successivt automatiseras försvinner inte arbetet. Det byter karaktär. Rollen förflyttas från att producera data till att styra, granska och ta ansvar för hur data skapas, tolkas och används. Från operatör till regissör. I en allt mer automatiserad geodataprocess blir den centrala frågan inte vad tekniken kan göra, utan hur du förhåller dig till den. Vem sätter ramarna. Vem formulerar frågorna. Vem tar ansvar när beslutsunderlag, analyser och visualiseringar får konsekvenser i samhället.

Under föredraget visar vi på Sweco hur yrkesrollen håller på att lösas upp i traditionella titlar och ersättas av förmågor. Det är inte längre avgörande om du kallas GIS-ingenjör, analytiker eller datakoordinator. Det som spelar roll är vilka kompetenser du bidrar med i en datadriven organisation. Vi lyfter de förmågor som blir avgörande:

• Förmågan att förstå och designa automatiserade processer snarare än utföra enskilda moment.
• Förmågan att ställa rätt frågor till data och AI, och förstå vad svaren bygger på.
• Förmågan att bedöma kvalitet, rimlighet och osäkerhet i automatiserade resultat.
• Förmågan att ta ansvar för juridiska, etiska och samhälleliga konsekvenser.
• Förmågan att översätta teknisk output till begripligt beslutsstöd.

Det här är ett skifte från dataräknare till dataledare. Från att leverera filer till att bära ansvar för tillit. I en värld där AI producerar mer data blir den mänskliga rollen mer avgörande än någonsin.

Föredraget adresserar inte bara hur AI förändrar geodataprocessen, utan hur den förändrar dig som yrkesperson. I slutänden handlar frågan inte om AI tar ditt jobb, utan om du utvecklar de förmågor som gör dig relevant när jobbtitlarna upphör vara styrande. 

Välkommen till Kartdagarna jubileum och Kartdagarna online

Anna Axelsson, Biträdande stadsbyggnadsdirektör
Fredrik Davidsson, Ordförande Kartografiska Sällskapet

Mat, måltider och matkultur i vår samtid. Med en historisk återblick och en framtidspaning

Maten angår och påverkar oss alla. Richard kommer att ge en bild av utvecklingen under de senaste 50 åren, hur såg vi på mat när Kartdagarna genomfördes för första gången 1976. Vi kommer också få en mer historisk återblick kring mat och som avslutning en spaning framåt hur det kan komma att se ut i slutet av 2000-talet.

Richard Tellström, Keynote speaker

Teknologi kan beskrivas som användningen av organiserad kunskap för att uppnå praktiska syften. Mänskligheten har varit extremt framgångsrik i att använda sin ackumulerade kulturella kunskap för att skapa alltmer effektiv teknologi. Detta har inte bara förändrat människors livsvillkor, utan också miljön samt förmågan att generera ny kunskap och teknologi. För närvarande verkar artificiell intelligens (AI) vara på väg att ytterligare förstärka denna process, vilket möjligen kan leda till en situation där kunskap inte bara existerar inom mänskliga system utan också inom teknologiska system som kan generera ny teknologi.

Denna presentation kommer att ge en bild av dagens forskning inom området. Bland annat att utvärdera framtida teknologi, både på en abstrakt nivå och för konkreta fall som AI och WBE (whole brain emulation/helhjärnemulering).

Anders Sandberg, Keynote speaker

De nordiska länderna har en lång historia av militärt kartsamarbete, och nu när alla länderna är medlemmar i Nato har detta samarbete blivit mer operativt och än viktigare. Efter att tidigare samarbetat om kartläggning av internationella insatsområden fokuserar de nordiska ländernas försvarsmakter nu på operationer i närområdet.

Detta föredrag presenterar Försvarsmaktens ambition att tillsammans med de andra nordiska länderna harmonisera geodata och kartprodukter över det nordiska operationsområdet.

Stadsbyggnadskontoren i Göteborg, Malmö och Stockholm och Lunds universitet har under flera år arbetat tillsammans med en gemensam informationsmodell för 3D-stadsmodeller. Modellen kan lagra en kommuns grundläggande geodata – ”en smart baskarta i 3D” – och utgöra grunden för en digital tvilling av kommunen. Nu är projektet avslutat men parterna fortsätter sitt samarbete.

Maria Uggla berättar om informationsmodellen 3CIM och hur den kan implementeras i en kommuns vardag – vilken teknik man kan använda, vilket stöd som går att få och hur det passar ihop med informationsutbyte med myndigheter och annat som en kommun behöver förhålla sig till.

Lars Harrie berättar om hur 3CIM kan användas för simuleringar och produkter som idag bygger på 2D-baskartor, samt kopplingar mot ett par forsknings- och innovationsprojekt.

Nästan 10 år sedan starten - vad har hänt sedan dess?

Vi tittar på den uppdaterade checklistan och vikten av bra processer. Från starten 2017 har vi gått från noll till drygt 50 blåljuskommuner och har tillsammans byggt ett projekt som fungerar bra och är under ständig utveckling.

Vid Kartdagarna 2025 presenterade Lantmäteriet det pågående arbetet med att ta fram en strategi för förvaltning och utveckling av den nationella geodetiska infrastrukturen de kommande tio åren. Då var många frågor fortfarande under utredning och syftet med presentationen var att fånga upp synpunkter och behov från andra intressenter i branschen.

Nu är strategin klar. Förutom en översiktlig beskrivning av den nationella geodetiska infrastrukturen innehåller den ett antal inriktningsbeslut. Vi motiverar besluten, beskriver vad de får för konsekvenser och vad som krävs för att nå uppsatta mål. Syftet med strategin är att staka ut vägen för arbetet med en nationell geodetisk infrastruktur som möter samhällets och användarnas behov – nu och i framtiden.

Ett överbestämt och kvalitetssäkrat föredrag om God Mätsed

• Vad innebär God Mätsed?
• Vad säger HMK och andra tekniska specifikationer, t ex SIS-TS 21143 och TDOK?
• Går God Mätsed även att tillämpa på nya mätmetoder?

Vi diskuterar först i grupp ett antal ämnen med anknytning till kvalité och God Mätsed.

Sedan gruppernas redovisning med diskussioner. Sist en sammanfattning av det vi kommit fram till.

Utifrån en specifik vägsträcka görs en resa med parallella kartor som spänner över nästan 100 år. Hur har samhället förändrats? Vilken info anses bilister behöva i olika tider? Vad kan vi utläsa ur kartor och bilagor? Det enkla svaret är, mer än man tror!

Att sömlöst kombinera Open Source-produkter och -tjänster med etablerade kommersiella produkter har länge varit en stor utmaning. Här redovisas en komplett automatiserad lösning där öppen datapublicering internt och publikt och där datatjänster och databaser fritt och behörighetsstyrt delas mellan de olika världarna.

Civil beredskap innebär att vi ska förbereda oss på alla slags samhällsstörningar som riskerar att skada oss. En viktig förutsättning är tillgång och användning av gemensamma kartor och geodata. Vid störda förhållanden är tryckta kartor normalt den enda tillgängliga resursen för geografisk lägesuppfattning och navigering.

Lantmäteriet möjliggör för den civila beredskapen att få tillgång till Försvarsmaktens kartor: NMK, Nationell militär karta. Det innebär att hela totalförsvaret såväl som krisberedskap får tillgång till samma kartunderlag för användning i fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Lantmäteriet tillhandahåller nu två av Försvarsmaktens Nationella militära kartor, NMK för civil beredskap: NMK50 i skala 1:50 000 och NMK250 i skala 1:250 000. NMK är rikstäckande topografiska kartor anpassade för tryck i storformat, GIS och utskrift i A3-format. Tryckfilerna ger beredskapsaktörer möjlighet att var för sig trycka kartor. Detta gör att respektive beredskapsaktör ensam eller i samverkan med andra effektivt kan planera och utföra insatser med kartan som stöd.

Kunskapsgrafer och semantisk webbteknik ger en möjlighet att ta nästa stora steg för en ökad interoperabilitet där olika standarder, branscher, system och arbetssätt kan mötas över sina gränser. Det gör det enklare för alla som skapar och använder information om byggd miljö att dela och förstå data oavsett vilken programvara eller system som används, t ex för digitala bygglov med både GIS- och BIM-data.

I presentationen visar vi med olika användningsfall hur detaljplaner, 3D-stadsmodeller, BIM/IFC och produktdata kan integreras i ett enhetligt ramverk baserat på ontologier, kunskapsgrafer och länkade data. Forsknings- och innovationsprojektet "Interoperabilitet – Digital samverkan för den byggda miljön" är ett SBE-projekt finansierat av forskningsanslag från Formas, Vinnova och Energimyndigheten. Projektet har 18 deltagare från akademiska institutioner, mjukvaruföretag, design- och byggentreprenörer och statliga myndigheter. Inom EU och på nationell nivå pågår flera initiativ för att öka interoperabiliteten för offentlig verksamhet, t ex European Interoperable Framework, EIF, och Svenskt ramverk för digital samverkan, framtagen av Myndigheten för digital förvaltning, Digg. Flera av dessa initiativ pekar på kunskapsgrafer och länkade data som viktiga verktyg för att nå en ökad digital samverkan. I projektet "Interoperabilitet – Digital samverkan för den byggda miljön" beskriver vi hur dessa initiativ kan anpassas och användas för den byggda miljön utifrån de förutsättningar som finns i branschen. Vi tar också fram anvisningar och riktlinjer för hur branschen kan göra en förflyttning utan att behöva ändra befintliga interna processer. Vi ser också att kunskapsgrafer är en av nycklarna till att bättre kunna utnyttja AI på ett systematiskt sätt inom samhällsbyggnadssektorn.

Sörmlandskustens Räddningstjänst och Nyköpings kommun har tagit ett aktivt initiativ för att stärka krisberedskapen i Sörmland genom ett regionalt samverkansprojekt med kommunerna Trosa, Oxelösund och Gnesta – samtliga inom Räddningstjänstens ansvarsområde. Projektet fokuserar på att skapa förståelse och åtagande i kommunerna för att genomföra Blåljuskollen, en metod framtagen av Lantmäteriet och Trafikverket för att kvalitetssäkra det digitala vägnätet (NVDB) och annan geodata som är avgörande för blåljusaktörers insatser.

Projektet är ett exempel på hur strategisk samverkan, digitalisering och ledarskap kan bidra till ett mer robust och tryggt samhälle.

Det som gör projektet unikt är:

• Nyköpings kommun är initiativtagare och stöttar mindre kommuner som saknar egna GIS-resurser.
• Projektet är externfinansierat via Tillväxtverkets Regionala territoriella fond, med medfinansiering från Europeiska unionen, vilket möjliggör bred medverkan utan ekonomisk belastning för deltagande kommuner.
• En extern projektledare har upphandlats för att driva och samordna arbetet, stärka samverkan och säkerställa att geodata implementeras i blåljusaktörernas navigationssystem.
• Räddningstjänsten är en aktiv part, både som initiativtagare och användare av den förbättrade blåljusinformationen.

Projektet syftar till att:

• Genomföra nulägesanalyser utifrån Blåljuskollens checklista
• Identifiera hinder såsom kunskapsbrist och bristande samordning
• Skapa långsiktig förståelse, engagemang och strukturer för samverkan och datakvalitet
• Bidra till snabbare, mer effektiva och samordnade insatser vid kriser

Krister Arnaryd och Anna Miskas från BIM Alliance ger en uppdatering om aktuella och kommande initiativ i branschen. De tar bland annat upp:

• Arbetet med kompetensförsörjning för att säkerställa tillgång till rätt kompetens inom mätningsteknik
• Utvecklingen av en svensk standardkodlista med tillhörande mallfiler
• Framtagande av en standard för modellbyggande av 3D-modeller för utsättning, maskinstyrning och volymberäkning.
• Senaste nytt om uppdateringar av de mätningstekniska standarderna SIS TS-21143 och SIS TS-21144…samt andra aktuella frågor inom området.

Spacemetric är ett av världens ledande företag inom bilddata processning och bilddatahantering. Vi hjälper satellitbildsoperatörer, spaningsflyg och drönaroperatörer att förbättra kvaliteten på sina bilder. Vidare ser vi till att användarna av bilddatat så snabbt som möjligt får tillgång till just de bilder de behöver.

Spacemetric grundades 1999 och är sedan 2024 en del av det svenska rymdföretaget ACC Clyde Space. Under vårt föredrag tänkte vi presentera företagets verksamhet. Vi kommer lägga fokus på dels hur vi stödjer svenska företag och myndigheter, dels på de innovationsprojekt vi bedriver med stöd av svenska innovationsmyndigheter.

Vi kommer exempelvis presentera:

• hur vi tillsammans med SAAB och det svenska företaget PandionAI snabbt kan hantera videoströmmar från UAV:er och upptäcka flygplan i bilderna
• hur vi kan hantera flygbilder från det svenska flygspaningsföretaget ST Airborne Solutions och från marken välja vilket bildmaterial man vill ladda ner till marken
• hur vi tillsammans med det svenska visualiseringsföretaget Carmenta och PandionAI kan hantera videoströmmar från många UAV:er och följa fordon i bilderna
• hur vi kan hantera videoströmmar från många UAV:er och Tillgängliggöra video strömmarna i en NATO-kontext
• vårt arbete tillsammans med KTH med GPS-fri drönarnavigering
• vårt arbete tillsammans med KTH och AAC Clyde Space för att med modern ASIC-metodik förlägga bilddataprocessning ombord på satelliter (EDGE).

Utställarmingel med mingeltrolleri

Följ med på en löptur där vi tillsammans upptäcker Uppsalas vackraste sidor! Vi springer cirka 4 km i samtalstempo och har fokus på gemenskapen. Under turen får vi njuta av ikoniska platser som den mäktiga domkyrkan, den lummiga Stadsträdgården och det pampiga slottet. En perfekt chans att kombinera motion, kultur och nätverkande. De som anmäler sig till löpturen får en t-shirt i funktionsmaterial vid start eller efter genomfört lopp.

Vi springer iväg kl 7.00, kom i god tid till samlingen utanför entrén (mot Vaksala torg) till Uppsala KK. De som vill ha sin t-shirt innan start bör komma till samlingen kl 6.45.

2025 fick Kart-och GIS-avdelningen i Värmdö kommun GISS årliga utredningsuppdrag.

Uppdraget kan bäst beskrivas som en förundersökning för att utreda, testa, och utvärdera hur vi kan använda AI i GIS-verksamheten med målet att underlätta för våra användare att hitta information i data. En inriktning vi utgick från var att användare ska kunna fråga i fritext det de vill veta och få ett svar de själva kan utvärdera/validera.

Projektet engagerade organisationen och flertal möten hölls med verksamheter inom IT och utveckling samt RISE som kommunen har AI-partnerskap med. Utredningen och föredraget presenterar olika alternativa metoder att använda AI, organisatoriska faktorer som påverkar möjligheter och metod. Dessutom har uppdraget lett till en konkret metod som fler kommuner och organisationer kan använda för att börja med AI. Denna metod presenteras i föredraget och stor vikt läggs vid frågor som en verksamhet behöver ställa sig innan en börjar arbeta med att implementera AI i verksamheten.

I många länder är stadsplanerare skyldiga att genomföra simuleringar (t.ex. dagsljus, buller, översvämning, vind) i olika skeden av stadsplaneringen för att säkerställa en hållbar och trivsam stadsmiljö. Dessa simuleringar är ofta dyra och tidskrävande, och resultaten används sällan mer än en gång. Orsakerna är flera: data levereras ofta som rapporter istället för rådata, data lagras inte centralt eller är otillgängliga, och det saknas standarder för att tolka, återanvända och visualisera informationen.

Genom att tillämpa FAIR-principerna - att data ska vara Findable, Accessible, Interoperable och Reusable - kan vi öka värdet av simuleringsresultat. Detta möjliggörs genom koppling till semantiska 3D-stadsmodeller (S3DCM), som digitalt representerar stadens fysiska miljö i 3D och innehåller både geometrisk liksom semantisk information (t.ex. byggår, funktion, adress). Genom att länka simuleringar till dessa modeller kan resultat lagras strukturerat, bli sökbara, tillgängliga och kompatibla med olika system - i linjer med FAIR - samt visualiseras för återanvändning i flera skeden.

Detta skapar mervärde genom ökad transparens (t.ex. i dialog med medborgare), bättre beslutsstöd för stadsplanerare, och effektivare resursanvändning. Invånare kan ta del av planeringsscenarier och påverka utvecklingen i sitt närområde. Kommuner kan använda resultaten strategiskt, exempelvis för att identifiera områden där åtgärder som solpaneler eller bullerbarriärer behövs.

Syftet med denna studie är att utveckla ett standardiserat sätt att lagra och länka simuleringsdata till semantiska 3D stadsmodeller (3CIM), enligt FAIR-principerna - som grund för ett mer öppet (med möjlighet att reglera tillgången pga säkerhetsskäl), hållbart och datadrivet stadsbyggande.

Att ha en hållbar och långsiktig strategi för hur man utvecklar GIS användningen i en kommun är viktigt och sedan 2017 jobbar Luleå kommun aktivt med den strategin.

Ett specifikt delmål i strategin är att arbeta långsiktigt med hur man använder GIS och geodata vid kriser. En av de viktigaste funktioner kartor kan ha är nämligen att de indirekt kan hjälpa till att rädda liv och egendom. Så - hur jobbar vi med KrisGIS i Luleå kommun efter strategin? Blåljuskoll, riskanalys, GIS-förvaltning, informationssäkerhet är några aktiviteter som kan kopplas till arbetet med säkerhet. Avslutningsvis berättar vi om hur Luleå och Boden tillsammans sedan 2024 har en sk. lokal geocell (”GIS-resurs”) för att stötta räddningstjänsten vid skogsbränder efter Länsstyrelsens BrandGIS-koncept.

Sommaren 2025 aktiverades denna geocell under en dryg vecka när en större skogsbrand vid Lilleselet i Jokkmokks kommun bröt ut. Följ med i vad som skedde under denna ”heta” vecka för att få fram kartorna och lägesbilderna för att släcka branden!

Vid de första Kartdagarna 1976 i Gävle gjordes ett studiebesök vid Lantmäteriets geodetiska observatorium i Mårtsbo. Lantmäteriet har därefter kontinuerligt bidragit med geodetiska presentationer under efterföljande Kartdagar. Längdmätningar med Geodimeter 8 lade grunden för RT 90 och motoriserad avvägning revolutionerade precisionsavvägning. Genom åren har det varit aktuellt med införande av nya geodetiska referenssystem, tyngdkraftsmätningar, riksgränsöversyner och mycket annat inom mätningsteknikens utveckling. Inte minst har den snabba utvecklingen inom satellitmätningsområdet med GPS och andra GNSS uppmärksammats.

Följ med på en spännande resa under ett halvt sekel med intressanta nedslag i geodesins utveckling.

Den Nationella geodataplattformen (NGP) erbjuder ett standardiserat sätt att konsumera geodata, från kommuner och myndigheter, via API:er. I denna workshop får deltagarna praktisk erfarenhet av att ansluta till NGP, hämta datamängder och tolka den information som levereras.

Workshopen riktar sig till både tekniska användare och beslutsfattare som vill förstå hur NGP kan användas och integreras i den egna verksamheten – exempelvis i sammanhang som rör beredskap och krishantering.

Deltagarna får tillgång till exempeldata, kodsnuttar och vägledning för att självständigt testa API:erna. Fokus ligger på att bygga konkret förståelse för hur NGP är en strategisk resurs i ett resilient och datadrivet samhälle.

På uppdrag av det danska försvaret har T-Kartor producerat flygnavigationskartor som täcker hela Grönlands kust. Kartorna, både individuella blad och sömlösa rasterbilder, togs fram under stor tidspress och med höga krav på tillförlitlighet.

Genom avancerad dataprocessering, symbolisering och rigorösa kvalitetskontroller skapades kartor som kombinerar precision, tydlighet och estetisk kvalitet. Projektet visar hur befintliga geodata snabbt kan förädlas till användbara produkter för beredskap, försvar och krishantering – där korrekt geografisk information är avgörande för säker och effektiv insatsplanering.

Genom några olika case visar vi hur din organisation kan använda SGU:s geologiska information för en hållbar samhällsutveckling.

I Sverige finns två stora nätverk kring öppen källkod och kartplattform. Hur ser möjligheterna och riskerna ut med att arbeta med öppen källkod i det världsläge vi har idag? Har de senaste årens händelser påverkat hur kommunerna tänker och agerar? I detta föredrag får du lyssna på hur några kommuner resonerar och arbetar med öppen källkod för att bygga upp ett robust kartsystem för att vara förberedda för framtiden och eventuella kriser.

Nu vill Lantmäteriet att man ska mäta byggnader i 3D i stället för 2D. Hur mycket extrajobb kommer det att bli? Vad måste ni göra? Vad kommer det att kosta? Är det värt det? Ni har frågorna, vi har svaren: inte särskilt mycket, inget extra (till en början), jämförbart mot idag, JA!

Hur blir jag bättre förberedd att hjälpa till i olika händelser? Jag berättar vad jag ser som framgångsfaktorer och vad jag skulle göra för förberedelser om jag jobbade som GIS-ingenjör i en kommun där man inte tidigare har gjort så mycket inom området. Att ta kontakt med kommunens beredskapssamordnare är ett första viktigt steg. Genom att öva tillsammans (olika roller samt olika aktörer i kommunens närhet) blir namn och ansikten kända, vilket kommer underlätta mycket om man ska komma i kontakt med varandra när något har hänt, samt arbeta tillsammans i stab. Gemensamma övningar kan bidra till att- få stabsmedlemmar att förstå hur mycket som går att göra med hjälp av geodata- skapa ett gemensamt sammanhang och bygga relationer- hur en GIS-ingenjör kan stärka förmågan att hantera kriser, exempelvis genom att skapa en aktuell lägesbild.

Föredraget kommer fokusera på- handfasta tips inklusive hur man kan utrusta ett mötesrum med väggkartor för att fungera som ledningsplats vid en samhällsstörning- vad kartor mot olika målgrupper kan innehålla och se ut (exempelvis en karta mot allmänheten som tas fram på uppdrag av och tillsammans med kommunikatör)- olika användbara datamängder (oavsett scenario/händelse är det enligt min erfarenhet från övningar och skarpa händelser förvånansvärt mycket data som är samma).

Interferometric Synthetic Aperture Radar (InSAR) is increasingly used as a complementary technique in geodesy, providing wide-area observations of ground deformation with millimetre-level precision. To maximise its value for geodetic applications, reliable reference targets and connections to established geodetic infrastructure are needed.

In this context, Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral, and land registration authority) has been installing SAR active electronic transponders and various types of passive corner reflectors across Sweden. All of these reflectors are colocated with permanent GNSS stations and absolute gravity points, creating stable, well-characterised reference sites. Such colocations strengthen the national geodetic infrastructure, contribute to the maintenance of reference frames, and support calibration and validation of SAR data. They also enable the transformation of relative ground motion from InSAR into an absolute geodetic reference frame.We present recent progress in the installation of transponders and passive reflectors across Sweden, together with results from an experiment at the Mårtsbo Geodetic Observatory. Corner reflectors serve as geodetic measurement points, and we could successfully detect millimetre-level displacements from their InSAR time series. We have also performed performance analyses of selected reflectors using the SAR Calibration Toolbox (SCT) and GECORIS. These results, together with experiences from installation and monitoring, will be presented and discussed with respect to their significance for InSAR validation, refinement of geodetic reference frames, and long-term ground deformation monitoring in Sweden.

Navigraph is a supplier of flight planning solutions for consumer flight simulation. We will outline how we produce global coverage vector-maps merging open- and commercial sources using cloud computing. Special focus will be on challenges with the data pipeline and testing of geometry construction for airport procedures.

At Navigraph we aim to produce maps for navigation that are as realistic and close to reality as possible for simulation purposes. This includes producing Visual Flight Rules (VFR) maps with terrain features as well as real-life Instrument Flight Rules (IFR) maps of Approach and Departure procedures for airports. For cost purposes we try to use open-source tools and data such as Open Street Map (OSM) and Copernicus. We then combine these map layers with commercial layers to produce interactive maps. The tools we use for this are mainly GDAL, Postgres with Postgis-extensions and Python. The steps of the data pipeline such as data import, transformation, tile-generation and geometry construction are orchestrated using AWS Step Functions and ECS-tasks (Running Docker-containers) in the cloud. This is however a cumbersome developer experience and we are looking at other orchestration solutions such as Airflow, Dagster and maybe DBOS. The steps in the pipeline are often long-running and performance-intensive which presents challenges when it comes to the testability of the solution. We are beginning to try to address this by using configurable data subsets.

A particular testability challenge is also present in the verification of the geometries of airport procedures. We only have tabular ARINC-424 data to start with and need to verify this against visual airport PDF-maps. We have made efforts to produce manual visual verification maps but we would like to find more automated solutions. For regression testing we have however manually constructed a data set that can be automatically tested against.

När varje minut räknas måste en tydlig karta bli klar snabbt och konsekvent. Vi visar ett återanvändbart arbetssätt där makron, anpassade symboler och bladmallar gör grovjobbet.

Vi tittar på ett flöde där vi går från insamlade data (fält/externa källor) till en krislägeskarta som kan skrivas ut som pdf eller png med korrekt teckenförklaring och skala på en kvart. Vi tittar på vad vi behöver förbereda för att sätta upp en kriskarta. Makron automatiserar tunga moment (till exempel att tilldela lager och attribut för linjer och polygoner), lageruppsättningar säkrar rätt synlighet och ordning, symbolbibliotek ger standardiserad, lättläst symbolik, och bladmallar levererar enhetliga utskrifter med korrekt skala och metadata.

I takt med den globala uppvärmningen ökar både intensitet och frekvens av kraftiga regnfall, vilket gör svenska städer särskilt sårbara för översvämningar. När Gävle drabbades av ett extremt skyfall i augusti 2021 orsakades omfattande skador på skolor, vårdinrättningar och annan samhällsviktig infrastruktur. Händelsen tydliggjorde behovet av att bättre förstå var sårbarheten är som störst för att kunna stärka beredskap och klimatanpassning.

Vår studie analyserar översvämningssårbarheten i Gävle tätort med fokus på skolor och hälso- och sjukvårdsinrättningar. Med hjälp av GIS och en Spatial Multi-Criteria Decision Analysis (SMCDA), baserad på Analytic Hierarchy Process (AHP), utvecklades två modeller med tolv indikatorer: en forskningsbaserad och en expertbaserad. Genom att kombinera kartor över sårbarhet, exponering och begränsningar genererades två slutliga översvämningssårbarhetskartor.

Resultaten visar att central Gävle, särskilt Norrtull och Sätra, är mest utsatt. Där finns vårdcentraler och sjukhus i låglänta områden med låg infiltration, närhet till vatten och industrier samt byggnader med relativt låg höjd. Jämförelsen mellan modellerna visar att viktningsmetod påverkar både omfattning och precision, där den forskningsbaserade modellen överensstämde bäst med verkliga skadeutfall. Studien visar också hur val av klassificering och visualisering påverkar resultatens tydlighet och användbarhet – en avgörande aspekt för riskkommunikation.

Genom att kombinera avancerad GIS-analys med lokal expertkunskap visar vi hur kommuner kan få kraftfulla verktyg för att identifiera risker och prioritera åtgärder. Vår forskning bidrar med insikter om hur samhällsviktiga funktioner kan skyddas bättre och hur översvämningssårbarhet kan kommuniceras på ett sätt som stärker beredskap, krishantering och klimatanpassning inför framtidens extremväder.

Syftet med SGU:s 3D-kartor för tätorter är att bättre kunna förse samhället med geologiska underlag för infrastrukturprojekt och undermarksplanering. Information om jordlagrens och berggrundens sammansättning och struktur behövs både inför och under projekteringen av infrastrukturprojekt. Informationen baseras på bland annat undermarksinformation från olika byggnationer, som t.ex. olika sorts tunnlar -väg, tåg, avlopp m.fl., och andra underlag som borrhål, höjddata och geofysik.

SGU arbetar kontinuerligt med att samla in, lagra och tillhandahålla geologisk information från externa aktörer. Tillsammans med SGU:s egen information skapar detta ett förbättrat planeringsunderlag för framtida byggnationer och infrastruktursatsningar.

Vid oförutsedda längre driftstopp blir det snabbt tydligt hur beroende kommunens verksamheter är av information i vårt Hajk webbGIS. För att vara förberedda vid eventuella avbrott i kommunens IT-miljö har vi tagit fram en lösning till krisledning och handläggare – Hajk offline. I normalläget har alla kommunens anställda och medborgare tillgång till information via kommunens publika och interna kartor.

Hajk är byggt på öppen källkod och utvecklas i ett samarbete mellan flera kommuner.

GNSS, satellitpositionering, kan i vissa fall vara satt ur funktion eller ge fel positioner. I stället får man förlita sig på andra sensorer och metoder, t ex IMU och "visual odometry" (estimera förflyttning med hjälp av bilder). Vi presenterar en metod som förlitar sig bilder, inte bara bild-till-bild utan också 3D-modeller som skapas från bilder och relateras till terrängen. Bilderna tas kontinuerligt från drönarplattformen. Med snabb processering på GPU kan 3D-modeller skapas i realtid från lämpliga stereobildpar längs flygrutten. Terrängen fungerar som en referens, ett markstöd, och kan ha sitt ursprung i exempelvis laserskanning eller bildmatchning från flyg- eller satellitbilder.

Presentationen beskriver tekniken och redovisar resultat från tester.

Utfasningen av äldre utbytesformat för fastighets- och befolkningsinformation går snabbt, samtidigt som NGP växer och etableras som den nya standarden.

I kombination med modern IT-teknologi och ett mer tillgängligt GIS skapas helt nya möjligheter att använda samhällsbärande information – inte minst i WebGIS. Här visar vi hur registerdata och GIS möts i moderna digitala processer som stärker kommunernas arbete och öppnar vägen för nästa generations lösningar.

Nu är vägen framåt lagd för geodataområdet!Ta del av vad den nya strategiska planen för geodataområdet som Lantmäteriet tillsammans med myndigheter och organisationer i Geodatarådet tagit fram.

Lantmäteriet Fastighetsbildning har börjat använda digitala detaljplaner från Nationella geodataplattformen (NGP) vid fältarbete och kartproduktion. Vi berättar hur vi praktiskt använder digitala detaljplaner i våra fastighetsbildningsärenden och vilka nyttor det ger för kommunerna och Lantmäteriet.

I en tid där kraven från både lagstiftning och omvärld ökar, är det avgörande att säkerhetsaspekten byggs in i projektens arbetssätt redan från start. Genom att arbeta strukturerat med informationsklassning och personuppgiftshantering skapar vi en robust grund för både kvalitet och säkerhet.

I denna presentation visar vi exempel på hur vi från AFRY  integrerar informationshantering och personuppgiftshantering i projektens arbetsprocesser – från både leverantörs- och beställarsidan – i linje med gällande krav och lagstiftning, såväl som organisationernas egna policys. Med tydliga rutiner för klassificering av information och hantering av personuppgifter minimerar vi risken för avvikelser som kan leda till stora skador för beställaren och affärsmässiga risker för oss som leverantör.

Genom att arbeta proaktivt med att minska riskexponering och samtidigt öka graden av processtyrning möjliggör vi ett mer effektivt arbetssätt och högre leveranskvalitet i alla projektets faser. Föredraget ger konkreta exempel på hur vi:

• Klassificerar information utifrån känslighet och skyddsnivå
• Säkerställer korrekt hantering av personuppgifter enligt GDPR
• Implementerar säkerhetskrav i projektens struktur och dokumentation
• Skapar medvetenhet och ansvarstagande hos projektmedlemmar

Välkommen att ta del av hur vi gör informationssäkerhet till en naturlig del av projektens framgång!

Ett överbestämt och kvalitetssäkrat föredrag om God Mätsed.

• Vad innebär God Mätsed?
• Vad säger HMK och andra tekniska specifikationer, t ex SIS-TS 21143 och TDOK
• Går God Mätsed även att tillämpa på nya mätmetoder?

Med modellbyggaren kan du använda alla verktyg som finns i QGIS verktygslåda för att bygga dina egna arbetsflöden. Det kan vara i princip allt från hämtning, bearbetning, analys och lagring av data. Syftet med att bygga modeller är att enkelt och snabbt återupprepa komplicerade operationer. Det blir också en dokumentation av arbetet. Ett annat syfte kan vara att automatisera arbetsuppgifter som hämtning och bearbetning av data.

I de senaste versionerna av QGIS har det kommit en hel del förbättringar som gör det till ett betydligt mer användarvänligt och kraftfullt verktyg. Vi provar på att använda modellbyggaren för att göra några vanligt förekommande uppgifter inom datahantering.

Ta med dator med QGIS 3.44 installerat om du vill hänga med och själv göra övningarna. Det kan fungera även med lite äldre versioner av QGIS även om allt inte fungerar exakt likadant.

Civil beredskap är ett ord som förekommer alltmer i vår vardag, men hur kan det omsättas i praktiken i en verksamhet som är beroende av geodata?

I denna dynamiska workshop lär vi dig hur din organisation kan arbeta för att säkerställa att GIS och geodata kan användas effektivt vid eventuella kriser. Vi fokuserar på kartproduktion och går igenom vilka förutsättningar som krävs för ett snabbt agerande. Genom en praktisk scenarioövning i QGIS övar vi oss på att bearbeta och visualisera data i en realistisk krissituation. Vi kommer därefter att diskutera viktiga aspekter att tänka på och utforska strategier för att säkerställa att din organisation är redo att agera snabbt och effektivt när krisen slår till.

Kom och ta del av insikter och erfarenheter från experter och andra deltagare och utveckla dina kunskaper inom beredskap och geodata. Denna workshop vänder sig till dig som arbetar med geodata, grundläggande kunskaper i GIS krävs. För att delta på denna workshop bör du ha QGIS installerat.

Vid workshopens början kommer du få en länk till data att ladda ned som ska användas i scenarioövningen.

I världen pågår just nu en biologisk mångfaldskris, men hur går det för växterna i Sverige?
För att förstå hur den biologiska mångfalden förändras över tid och vad dessa förändringar beror på behöver vi titta tillbaka i tiden på det som redan har skett.

Med hjälp av historiska kartor, artobservationer och klimatdata kan rubbningar i arters utbredning och sammansättningar under det senaste halvseklet kvantifieras och kopplas till förändringar i miljön som människor har orsakat. Genom att digitalisera information från historiska landskapsfloror och ekonomiska kartor, samt ta del av SMHIs klimatdata kan man komma fram till att en hel del arter har gått tillbaka, medan många arter har ökat. Vilka arter det gått bättre respektive sämre för kan förklaras av en samverkan mellan habitatförlust och ett värmande klimat. Trots stora skiftningar i naturen visar modelleringar att färre arter har dött ut lokalt än det som skulle förväntas. Eftersom växter ofta reagerar långsamt på förändringar i miljön kan det betyda att fler förluster är på väg om det inte sker stora insatser inom naturvård och habitatrestaurering.

Handboken HMK – Kartografi fokuserar på principer för kartografisk framställning, inklusive färgsättning och val av symboler.

Syftet är att säkerställa att kartor är tydliga, användarvänliga och visuellt konsekventa – oavsett vem som producerar dem. Kartografi är en avgörande komponent för geografisk information eftersom den påverkar hur informationen uppfattas och används. Den nya handboken hjälper användare att skapa kartor som är både informativa och lättolkade.

Ett förändrat säkerhetsläge i världen har medfört ett ökat fokus på säkerhetsfrågor samtidigt som vi vill öppna upp vår information för ökad samhällsnytta.

Hur säkerställer vi geodataproduktionen och har en digital beredskap?

När vi går mot en allt mer digital samhällsbyggnadsprocess är översiktsplanen en viktig del. Vad är status idag för arbetet med digitala översiktsplaner och hur passar de in i framtidens digitala samhällsbyggnadsprocesser?

Vad kan tänkas krävas framöver för att få utväxling på den digitala omställningen?

Tillgången till högupplösta och aktuella geodata är en nyckelfaktor för allt från skoglig planering och klimatberäkningar till samhällsplanering och naturvård. I dag saknas den laserskanningsdata som krävs för att möta de växande behoven inom dessa områden.Förstudien Laserskanning i Småland och på Öland pågår till maj 2026 och har som mål att kartlägga behov, nyttor, kostnader, säkerhetsaspekter och möjliga samverkansformer för en ny regional laserskanning. Arbetet inkluderar intervjuer, workshops och teknisk analys med aktörer inom offentlig sektor, forskning och näringsliv.

En viktig del av förstudien är att belysa frågor om informationssäkerhet och skyddsvärde. Det gäller bland annat hur laserskanningsdata kan delas och användas på ett säkert sätt, hur data med olika skyddsnivåer bör hanteras.

Förstudien belyser nyttor – inte minst för grön omställning, klimatanpassning och näringslivets utveckling. Förstudien presenterar också förslag till modeller för finansiering, organisering och säker datahantering som kan möjliggöra en genomförandeetapp i samverkan med Skogliga grunddata och den nationella laserskanningen. Presentationen beskriver initierat nyttor och förutsättningar för en regional och natinell laserskanning. Förstudien genomförs av Skogsstyrelsen i samverkan med Linnéuniversitetet med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och regionerna i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län.

Paneldebatt med Annelie Norlin (Stockholm stad), Lennart Gimring (Afry), Anders Öryd (Teodoliten), kommer under att diskutera geodesi, mätningsteknik med en liten backspegel bakåt i tiden och en stor vindruta framåt i tiden.

Geodata är en nyckel till ett smartare, mer hållbart och innovativt samhälle. För Sveriges kommuner, myndigheter, företag och hela samhällsutvecklingen är geodata avgörande.

Trots ekonomiska utmaningar och för att klara det nya säkerhetsläget är det avgörande att vi investerar i geodata och digitalisering för att skapa en smart, säker och hållbar framtid. Oavsett om det handlar om att hantera klimatfrågor, utveckla städer och landsbygd, eller att skapa innovativa produkter och tjänster, är geodata en grundläggande komponent. Vi behöver se till att Sverige tar täten inom geodata och digital omställning - Tillsammans gör vi skillnad Panelsamtal – med representanter från Geoforums styrelse, kommuner och myndigheter

Laserskanning blir allt vanligare och tekniken har fått ett stort genomslag hos många olika aktörer och tillämpningar – inte minst sedan "mobile mapping" och skanning från drönare blivit vanligare. Terrasolids programvara TerraScan används av mätkonsulter, myndigheter och kartproducenter världen över för att förvandla enorma mängder laserdata till användbar, noggrann och visuellt tydlig information. Vi visar hur man får full nytta av punktmoln och hur laserdata kan förädlas effektivt i TerraScan. Programvaran innehåller specialiserade verktyg för vägar, järnvägar, kraftledningar och annan infrastruktur, liksom avancerade funktioner för standardprodukter som terrängmodeller, volymberäkningar och 3D-modellering av byggnader.

Det som gör TerraScan särskilt uppskattat är kombinationen av hög prestanda och praktiskt tänkande. Trots enorma datamängder arbetar man snabbt och effektivt direkt i CAD-miljö. Vi ger även en inblick i nya möjligheter, som maskininlärning för klassificering och Gaussian Splats för visualisering.

TerraScan är verktyget som gör laserskanning begriplig och användbar – och som förvandlar punktmoln till insikter, data till beslut och landskapet till en digital verklighet redo att analyseras, planeras och formas för framtiden. 

I den nya nationella strategiska planen för geodataområdet betonas behovet av ett robust och säkert informationsekosystem för att förbättra hur geodata produceras, tillgängliggörs och används. Samtidigt stärks Sveriges säkerhet och skyddet för viktig samhällsinformation.Men vad är det och hur är det tänkt att fungera i praktiken?

I detta pass ges inblick från offentlig verksamhet från olika samhällssektorer.

Jordartskartor är centrala som underlag vid olika typer av samhällsplanering. Det har visat sig att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är lönsamt att uppgradera äldre jordartskartor, särskilt i områden där stora infrastrukturprojekt planeras.

Vid enheten Samhällsplanering Jord på Sveriges geologiska undersökning (SGU) genomförs löpande uppgraderingar och förbättringar av jordartsgeologiska kartor i olika skalor. Uppgraderingen av jordartskartor vid SGU går ut på att förbättra äldre kartor som till största delen togs fram för att visualiseras analogt. Vid tiden för denna kartläggning hade man inte tillgång till GPS. Vid uppgraderingen av de äldre kartorna används detaljerade digitala höjdmodeller i upplösning 1x1 meter (Lantmäteriet) som underlag för att förbättra kartorna. Eftersom olika jordarter kännetecknas av olika morfologiska egenskaper kan höjdmodellen (LiDAR) användas för att med hög geografisk precision avgränsa jordarter från varandra. Det är också möjligt att identifiera små ytor (tex lera) samt punktobjekt och linjeobjekt (tex hällar, strandlinjer) som var svåra att upptäcka vid den tidigare kartläggningen. Den digitala uppgraderingen möjliggör på detta sätt en mer effektiv kartläggning, samtidigt som resultatet blir en karta med betydligt bättre geologisk och geografisk noggrannhet. SGU jobbar även med att utveckla AI-baserade lösningar för att effektivisera kartläggningen av jordarter ytterligare. Detta görs i samarbete med andra myndigheter samt universitet och högskolor i Sverige.

De uppgraderade jordartskartorna tas fram för användning i skalor upp till 1:50 000 och 1:25 000. SGU tillhandahåller även ”förädlade” kartprodukter som helt eller delvis baseras på information från jordartskartan. Dessa kartor kan till exempel visa jordarnas känslighet för skred eller erosion. Alla kartor finns tillgängliga via SGU:s hemsida.

Digitala tvillingar – digitala kopior av städer och landskap, har snabbt blivit en central resurs för stadsplanering och beslutsfattande. Med nya tekniker som Gaussian Splatting kan vi nu skapa modeller som inte bara återger verkligheten med fotorealistisk detaljrikedom, utan också kan utforskas i realtid. Tekniken bygger på att miljöer representeras som miljontals små färgade ellipser, vilket gör det möjligt att uppleva en plats digitalt med en känsla av närvaro som tidigare bara förknippats med dataspel.

En viktig utveckling är att dessa digitala tvillingar kan integreras direkt i moderna spelmotorer som Unreal Engine. Där kan modellerna kombineras med simuleringar av exempelvis trafik, vind eller översvämningar och upplevas interaktivt i VR eller på storskaliga skärmar. Samtidigt öppnar nya webbaserade tekniker för att göra 3D-kartor tillgängliga direkt i webbläsaren utan krav på specialprogram. Det innebär att både planerare, politiker och medborgare kan ta del av samma realistiska, levande stadsmodeller och delta i dialogen om framtidens stad.

Föredraget visar hur dessa tekniker förändrar arbetet med kartor och planering: från snabb dokumentation av befintliga miljöer till visualisering av framtida scenarier. Vi diskuterar också utmaningar som datastandardisering och integration i befintliga GIS-verktyg. Genom exempel från aktuella projekt ges en inblick i hur realtidsgrafik och webbaserade 3D-miljöer kan bli en ny grund i arbetet för hållbar och inkluderande stadsutveckling.

Föredraget grundar sig i forskningsprojektet visual sweden city plattform vid Linköpings universitet.

Allt fler datamängder görs tillgängliga från våra myndigheter, i många fall som öppen data. Vissa data lämpar sig för direktläsning, men i flera fall passar lokala kopior bättre. Då är det viktigt att man som organisation implementerar arbetsflöden som på ett automatiskt sätt hämtar nya data och uppdaterar den lokala databasen, utan allt för mycket administrativ handpåläggning.

I föredraget visar vi med praktiska exempel hur FME kan nyttjas till detta. Du får med dig matnyttiga tips och tricks samt förslag på hur du kan tillämpa lösningen i din egen organisation.

Idag beräknas mer än 50% av världens befolkning bo i urbana miljöer, en siffra som väntas öka till nära 70% till 2050. Forskning visar att stadsbor är mer benägna att uppleva stressrelaterade besvär och att hjärnans känslocentrum som styr vårt ”fight-or-flight-system”, är mer aktiv i urbana miljöer.

Samtidigt vet vi att den byggda miljöns utformning påverkar hur vi mår och att inslag som naturljud, dagsljus och naturliga material kan bidra till återhämtning, stärka kognitiv funktion och minska stress. Det växande forskningsfältet NeuroArkitektur handlar om sambandet mellan hjärna, kropp och byggd miljö och om hur rum, ljus, ljud och material påverkar våra känslor, tankar och beteenden.

Denna presentation ger en introduktion till detta tvärvetenskapliga område som visar hur hjärnan reagerar på arkitektur och design. Med exempel från aktuell forskning och nya metoder som NDIX – NeuroDesign Index, presenteras hur modern teknik och hjärnavbildning nu gör det möjligt att förstå och mäta hur den byggda miljön påverkar hälsa, kognition och socialt välbefinnande.

Camilla Berggren-Tarrodi, Keynote speaker

FMSWE:290 är en ideell, religiöst och partipolitiskt obunden förening.

Vi har som ändamål att:

• Stärka samarbete och kunskapsutbyte mellan kommuner som använder integrationsplattformen FME® utvecklad av Safe Software™
• Främja effektiv och innovativ användning av FME inom kommunal verksamhet
• Utgöra en plattform för erfarenhetsutbyte, nätverkande och utbildning, och på så vis
• höja kompetensen hos kommunala användare
• Representera medlemmarnas intressen gentemot Safe Software samt andra relevanta aktörer

I landet finns det över 670 geografiskt avgränsade områden som administrativt tillhör olika kommuner men som är helt omgivna av en eller flera andra kommuner. Fenomenet brukar kallas kommunala exklaver. Hälften av landets kommuner har den här typen av diskontinuerliga territorier.

Föredraget går igenom begrepp som exklav och enklav, dvs områden inom den egna kommunens huvudområde som administrativt tillhör en annan kommun. Men alla exklaver är trots detta inte  enklaver i landet. Var är de vanligast förekommande och hur många har bofast befolkning samt hur dessa påverkas. Orsaker till varför de finns lyfts fram och auditoriet har möjlighet att ta del av hur det ser ut i just deras kommun.

Under 2023 påbörjade SCB och Lantmäteriet, tillsammans med flera andra producenter, arbetet med att standardisera geodata som utgör administrativa och statistiska indelningar. Först ut att tillgängliggöras i nationella geodataplattformen, NGP, var datamängden kommun, län och rike, i februari 2025. Därpå har jordbruksstatistiskt område från Jordbruksverket, landskap från Riksantikvarieämbetet, DeSO och RegSO samt statistiska bebyggelseområden från SCB tillgängliggjorts. Flera andra datamängder är på väg in i NGP, som valgeografi, geografiska rutnät, historisk sockenindelning, samebys betesområde, och åretsruntmark för renskötsel. Och mycket arbete återstår – totalt har omkring 150 indelningar aktuella för NGP identifierats.

Denna presentation kommer att handla om hur det gick till att ta fram ett övergripande modellramverk för administrativa och statistiska indelningar, hur du som konsument kan komma åt de nu standardiserade och tidsstämplade indelningarna, och om hur många källor som egentligen behövdes när SCB återskapade kommun- och länsindelningen för varje år mellan 1952 och idag.

Hur sprids en pandemi genom landskap, städer och regioner – och hur förändras mönstren över tid? I detta forskningsprojekt analyseras COVID-19:s utveckling i Skandinavien (Danmark, Norge och Sverige) under perioden 2020–2024 med fokus på spatio-temporala mönster, det vill säga kombinationen av geografisk spridning och tidsmässiga förlopp.

Genom öppet tillgängliga data på regional och kommunal nivå har statistiska metoder använts för att identifiera kluster, hotspots och spridningsvägar över tid. Resultaten visar tydliga skillnader mellan länder och regioner, där demografi, urbaniseringsgrad och nationella restriktionsåtgärder haft avgörande betydelse. Analysen visar också att sjukdomens spridning inte kan förstås enbart genom tidsserier, utan måste sättas i relation till rumsliga samband och interaktioner.

Studien ger metodologiska insikter kring användningen av spatio-temporal statistik i folkhälsoforskning och belyser både styrkor och begränsningar med öppna data i pandemianalys. Genom att kombinera geografiskt perspektiv med tidsmässiga förlopp erbjuds en fördjupad förståelse av pandemins dynamik i ett skandinaviskt sammanhang – med relevans för epidemiologi, folkhälsa, samhällsplanering och krisberedskap.

Arbetet är en del av ett forskningsprojekt mellan Aalborg universitet i Danmark och Högskolan i Gävle.

För att kunna följa förändringar i biologisk mångfald över tid behövs historiska data som kan användas som utgångsvärden. Professor Eric Hulténs ”Atlas över växternas utbredning i Norden” som publicerades år 1971, utgör en sådan källa till historiska data. Atlasen innehåller kartor över 1909 kärlväxtarters utbredningsområden i Skandinavien och närliggande områden. I sitt arbete med atlasen sammanställde Eric Hultén stora mängder förekomstdata som samlades in från vetenskapliga publikationer, lokala och regionala floror, artlistor och herbarier. Dessa överfördes till kartor i skala 1:20 000 000, med en upplösning på ca 16×16 km.

För att göra denna viktiga information kompatibel med moderna analyser har vi utvecklat en automatiserad metod för att georeferera och digitalisera de tryckta kartorna och samlat dessa i en öppen databas. Genom att sammanställa informationen från samtliga kartor kan vi nu för första gången kartlägga den biologiska mångfalden av kärlväxter över hela Sveriges yta.

Genom att kombinera den historiska informationen med nutida artobservationer kan vi även spåra förändringar i kärlväxtfloran över tid och bidra till Sveriges arbete med rödlistning av hotade arter.

Och för att citera Eric Hultén - om den, utöver sitt vetenskapliga och praktiska värde, också kan bidra till att hålla studiet av »scientia amabilis» – den älskvärda vetenskapen – levande i den nordiska och svenska traditionen, så är dess syfte uppnått.

Tired of the Python vs. R trench war? In this fast-paced, hands-on workshop we call a truce and then cash in on it. You’ll learn how Python and R amplify each other to crush real problems in natural risk management using remote sensing, machine learning and stats. We’ll build end-to-end, reusable workflows, switch languages without friction, and show where each one shines.

Come for the peace treaty, stay for the power boost. Bring a laptop, your curiosity, and leave with results, not rivalries.

Många använder det redan och många är nyfikna på open source. Hur fungerar egentligen utvecklingen och finansiering av ett program som är fritt att använda?

Vi reder ut begreppen och visar exempel på vanliga komponenter för att bygga ett komplett GIS-system med databas, server-GIS, mobil och webbapplikationer som fungerar bra med QGIS. Förutom själva tekniken är det viktigt med support och samverkan. Utöver möjligheten till kommersiell support från företag erbjuder användarföreningen QGIS Sverige ett nätverk och årliga användarträffar. Dessutom samordnar föreningen specifik svensk utveckling som till exempel det nyligen framtagna pluginet för sökning och nedladdning av adresser, fastigheter mm. från Lantmäteriets tjänster. Vi tar en titt på hur det fungerar.

Vasa sjönk 1628 på sin jungfrufärd i Mälaren utanför Beckholmen. Efter 333 år på botten så bärgades hon 1961 och under de följande decennierna så genomfördes en massiv konserveringsinsats för att hon 1990 skulle kunna ställas ut i det nybyggda Vasamuseet.

Nu trettiofem år senare pågår i Vasamuseet den andra generationens stora bevarandeinsats genom installationen av ett nytt förbättrat skeppsstöd. Designen av både den externa och interna stödkonstruktionen utvecklades i en 3D-miljö med hjälp av laserskanning och fotogrammetri av skeppet som utgångspunkt. En lasertracker säkerställer den höga precisionsnivå som krävs under montering av stöden och möjliggör snabb, noggrann lokal deformationsövervakning. Parallellt mäts punkter med totalstation var femtonde minut i skeppets övre delar för att ge global rörelsedata. Varje vagga är också utrustad med lastceller för att övervaka hur skeppets vikt fördelas i den nya stödkonstruktionen. Denna kombination av lokal och global mätdata tillsammans med lastdata används i realtid för att styra monteringsprocessen. Hittills har hälften av den yttre stödkonstruktionen monterats och endast små rörelser har uppmätts i skeppet.

Installationen av det yttre stödet planeras vara färdigt hösten 2027 och därefter tar installation av det inre stödet vid.

När är det bäst med single-beam och när är det bäst med multi-beam? Vilka konsekvenser får valet av alternativ? Måste man välja eller kan man kombinera metoderna?

Att digitalisera med kvalitet kan låta som en självklarhet. Fast hur gör man då?

Syftet med KiD är att kunna ge kommunerna det stöd som behövs i arbetet med digitalisering – från fastighetsgränser till plantolkningar, när kommuner utifrån egen nytta bestämmer sig för att digitalisera gällande detaljplaner. Stödet kommer även vara till nytta om Boverkets förslag i rapporten ”Uppdrag om översyn av regelverket för ändring av detaljplan och av olagliga planbestämmelser” antas.

Stödet kommer i flera former:

• Utbildningsfilmer
• Praktiska workshops
• Möjligt expertstöd

Målet är att höja kvalitén i digitaliseringen, vilket i sin tur skapar nytta och trygghet i användbarheten av informationen. I uppdraget deltar representanter från kommuner, SKR samt experter från Lantmäteriet, Boverket och Länsstyrelsen.

Det nationella ramverket för utbyte av geodata har funnits i mer än 5 år och nu börjar vi på allvar se de positiva effekterna av att harmonisera nationella geodata.

Som konsument av geodata kommer det underlätta när man enkelt kan känna igen sig i attributstrukturen oavsett vilken datamängd man konsumerar. Ett exempel där det finns många datamängder med liknande struktur är inom temat administrativa och statistiska indelningar. Här finns en hel rad specifikationer i test och i presentationen visas konkreta exempel på resultatet av dataharmoniseringen. En annan positiv effekt vi kan se av digitalisering av geodatamängder som används i samma processer och sen tillgängliggörs i nationella geodataplattformen är hur information som tidigare varit svår att överblick över nu blir sökbar och tillgänglig. Ett bra exempel på detta är digitaliseringen av översiktsplaner och riksintressen. Idag fungerar det så att riksintressemyndigheterna beslutar om riksintresseanspråk men sen hanteras riksintressen i kommunernas översiktsplaner och där tillför kommunen, och i vissa fall även länsstyrelserna via sitt granskningsyttrande, information om riksintressen. För andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen som har behov av att få information om riksintressen är både grundinformationen om riksintressen och den information som skapats i översiktsplanen viktig. Harmonisering enligt Lantmäteriets ramverk leder till effektivare processer, högre kvalitet och bättre samverkan, vilket i sin tur skapar ökad samhällsnytta.

Under pandemin uppstod ett akut problem i Helsingfors: personer i riskgrupper avråddes från att vistas i offentliga miljöer, men behövde samtidigt tillgång till sina mediciner. För att möta behovet organiserade Röda Korset, i samarbete med myndigheterna, en distributionskedja där volontärer levererade mediciner hem till de drabbade. Utmaningen var logistisk – adresser skulle hanteras effektivt och körsträckor optimeras. Här blev GIS-kompetens avgörande. Med hjälp av QGIS och öppna data kunde utdelningsområden bestämmas, adresser, geokoda och rutter planeras. Lösningen visade hur öppen källkod och öppna geodata kan spela en nyckelroll i krishantering, genom att skapa flexibla system som går att införa under tidspress.

Eftersom den akuta fasen av pandemin nu är över har man hunnit reflektera över hur man skulle kunna göra det ännu bättre om motsvarande insatser behövs i framtiden.

Norr om Falkenberg på Hallandsslätten fanns en större grund sjö med omkringliggande våtmarker kallad Ramsjön. Den dikades ut under andra hälften av 1800-talet och inget återstår idag. Den står att finna främst på en karta från 1813 i större skala, som dock innehåller tveksamheter. Men i samband med en återskapad våtmarkslokal för fåglar väcktes intresset att försöka finna delar av strandlinjen i mer detaljerat skick. Tålmodigt har framför allt skifteskartor letats upp och tolkats, och bit för bit har strandens läge och historia uppdagats.

Falkenbergs kommuns geodatasamordnare tar med publiken på denna resa, som börjar när inlandsisen försvann och slutar med hänförda ornitologer.

Hur kan kommuner tillsammans bygga en heltäckande GIS-karta över kultur- och fritidsinfrastruktur – och hur kan den användas för att stärka planering, samverkan och analys?

I Stockholmsregionen har kommunerna sedan 2023 samarbetat kring den Regionala kultur- och fritidskartan. Kartan omfattar över 50 kategorier av kultur- och fritidslokaler, från idrottshallar och scener till föreningsdrivna mötesplatser. En avgörande framgångsfaktor har varit den kommunövergripande frivilliga datainsamlingen, där varje kommun ansvarar för sin egen kartläggning men med gemensam metod, kategorisering, plattform och regional samordning.

I föredraget delar vi praktiska erfarenheter av hur insamlingen organiseras, kvalitetssäkras och uppdateras samt visar hur kartan redan används i olika sammanhang: för mellankommunal samverkan, som beslutsunderlag i planering, och för analyser av invånares tillgång till kultur och idrott. Dessutom redovisas några slutsatser från ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet som följt arbetet och visat hur kartläggningen har stärkt kulturens roll i samhällsplaneringen.

Målgruppen är planerare, GIS-specialister och beslutsfattare som vill se hur frivillig datainsamling och regional samverkan kan ge ny kunskap och konkreta verktyg för en mer tillgänglig och rättvis kultur- och fritidsmiljö.

Missing People Sweden är en ideell organisation som hjälper anhöriga och polis med att publicera efterlysningar och arrangera sökinsatser efter försvunna personer. Varje år anordnar Missing People Sweden hundratals sökinsatser. För att genomföra sökinsatser med god kvalitet krävs att vi kan planera sökinsatser och genomföra dem utan dröjsmål. Det är viktigt att sökpatrullerna hittar ut i sökområdena snabbt och vet hur sökområdena ser ut. Vi behöver veta var det är avsökt och vad som återstår att söka.

För detta använder vi ProLocate från Icebound som ger både insatsledning och patruller stöd med kartor, sökområden, inrapportering av funna föremål samt möjlighet att följa sökinsatserna i realtid. Detta innebär att vi kan sätta in rätt sökresurs på rätt plats i syfte att finna den försvunna personen.

Hur skapar man ett uppdaterat, spårbart och lättanvänt underlag för beslut när gaturum och infrastruktur förändras?

I detta föredrag visar Field hur vi kombinerar 360° panoramabilder och laserskanning (LiDAR) i mobile mapping – och gör resultatet direkt användbart i Mapspace för mätning, dokumentation, inventering och förändringsuppföljning. Vi går igenom arbetsflödet från planering och insamling till kvalitetssäkring och leverans, samt konkreta exempel på hur kommuner kan använda underlaget i vardagen: trafiksäkerhet, tillgänglighet, drift/underhåll, VA-miljöer och projektuppföljning – utan att fastna i tunga GIS-flöden.

SMHI har genom ett systematiskt och långsiktigt arbete tagit ett stort steg från proprietär mot Open Source programvara för GIS. QGIS är nu rekommenderat GIS-verktyg, PostgreSQL/PostGIS rekommenderad databas. För automatiserad kartproduktion används öppna geopythonbibliotek såsom shapely, geopandas, GDAL/OGR med flera.

Denna presentation beskriver många olika aspekter kring att göra förflyttningen från proprietära till Open Source verktyg.

När är det läge att ta tag i denna typ av projekt? Vilka beslut krävs från cheferna i organisationen? Vilka framgångsfaktorer har vi identifierat? Hur skall man egentligen tänka kring behovsanalys och systemförvaltning? Och vilken förändringshantering behövs för att lyckas med denna typ av övergång?

Informationssäkerhet är en central del i arbetet att förse Sverige med geodata. Det handlar om att förhindra att information läcker ut, förvanskas och förstörs. Det handlar också om att rätt information ska finnas tillgänglig för rätt personer, i rätt tid. I NGP har vi arbetssätt för att hantera det. Men i den värld vi lever så ändras förutsättningarna ständigt och nya utmaningar uppstår.

Vi berättar vilka utmaningar vi har för närvarande och hur vi arbetar med dem.

Storstockholms geodataråd har initierat ett samarbetsprojekt mellan kommunerna i Stockholms län för att stärka sin förmåga att hantera och dela geodata vid kriser. Geodata och kartor ger viktig geografisk information som underlättar beslut före, under och efter en kris. Geodatarådet upplever att geodata är underutnyttjat i detta avseende idag, och att många kommuner har ett glapp mellan de säkerhetsavdelningar och ledningsgrupper som planerar krisledningsarbetet och geodataavdelningarna som har kunskap kring geodata och kartor. Projektet bygger vidare på den utredning som genomfördes 2024 inom GISS (Geografisk InformationsSamverkan inom Stockholms län), där ett sk KrisGIS-paket togs fram. Det bestod både av ett tekniskt GIS-paket (baserat på gratis-programvaran QGIS) med tillhörande skript för att hämta myndighetsdata, färdiga layouts för snabb produktion av tryckta stora kartor, samt ett förslag på arbetssätt och en checklista för hur GIS-verksamheterna kan börja förbereda sig för kris.

Projektet kommer att pågå under 2026 och syftar till att:

• Vidareutveckla ett KrisGIS-paket för alla kommuner i länet
• Skapa gemensamma rutiner och struktur för dataförvaltning
• Ta fram gemensamt presentationsmaterial och konkreta exempel, som t ex utskrivna kartor för att visa på nyttan med geodata för krisberedskap
• Genomföra övningar och utbildningar för att säkra användning i skarpt läge
• Förbereda för långsiktig drift och underhållI presentationen under kartdagarna berättar vi om projektet och visar konkreta resultat från aktiviteter som är genomförda.

År 1626 – för 400 år sedan – utkom en epokgörande karta över Norden. Det är den första kartan som bygger på latituder bestämda med observationer av stjärnor, och även ett omfattande övrigt mätningsarbete.

Bakom detta låg en kombination av vetenskaplig forskning i Danmark, insiktsfulla kungar i Sverige och två astronomiskt utbildade kusiner som reste kors och tvärs genom stora delar av Norden. Historien bakom kartan illustrerar något som kännetecknat geodesi och kartläggning allt sedan dess: kombinationen av avancerad vetenskap och praktisk samhällsnytta.

Lantmäteriet har fått i uppdrag att bygga upp ett register för alla bostadsrätter.

Registret syftar till att samla och göra information om bostadsrätter tillgänglig för att säkra hanteringen av panter, förbättra konsumentskyddet, motverka brottslighet samt stärka bostads- och kreditmarknadens funktion. En viktig del i uppdraget är att undersöka hur ett bostadsrättsregister kan kopplas till andra register och system, som till exempel fastighets- och lägenhetsregister.

Föredraget tar oss med till 1600-talets Uppsala och närmare bestämt domkyrkan. Över kyrkans gravar under golvet upprättas en karta 1667, följd av en 1696. Försök görs att spåra varifrån idén kom liksom något om arbetet. Kan den kände Olof Rudbeck haft ett finger med i spelet?

Utbildningarna inom Samhällsbyggnad vid Högskolan i Gävle utvecklas ständigt för att möta framtidens behov. Vi arbetar för att våra program ska ge rätt kunskaper och färdigheter för en föränderlig arbetsmarknad och skapa flexibilitet för studenternas långsiktiga anställningsbarhet. Men vi behöver branschens inspel!

Nu bjuder Samhällsbyggnad vid Högskolan i Gävle in till dialog. Vilka kompetenser upplever ni att studenterna har med sig idag? Vilka kompetenser kommer att vara avgörande i framtiden? Och finns det kunskaper eller färdigheter som idag saknas i utbildningarna som ni behöver?

Tillsammans formar vi framtidens utbildningar inom samhällsbyggnad!

Vi kommer få vara med om mingeltrolleri innan middagen, en trollkarl rör sig bland oss gäster och trollar så att vi får uppleva magi på nära håll.

Vasa sjönk 1628 på sin jungfrufärd i Mälaren utanför Beckholmen. Efter 333 år på botten så bärgades hon 1961 och under de följande decennierna så genomfördes en massiv konserveringsinsats för att hon 1990 skulle kunna ställas ut i det nybyggda Vasamuseet.

Nu trettiofem år senare pågår i Vasamuseet den andra generationens stora bevarandeinsats genom installationen av ett nytt förbättrat skeppsstöd. Designen av både den externa och interna stödkonstruktionen utvecklades i en 3D-miljö med hjälp av laserskanning och fotogrammetri av skeppet som utgångspunkt. En lasertracker säkerställer den höga precisionsnivå som krävs under montering av stöden och möjliggör snabb, noggrann lokal deformationsövervakning. Parallellt mäts punkter med totalstation var femtonde minut i skeppets övre delar för att ge global rörelsedata. Varje vagga är också utrustad med lastceller för att övervaka hur skeppets vikt fördelas i den nya stödkonstruktionen. Denna kombination av lokal och global mätdata tillsammans med lastdata används i realtid för att styra monteringsprocessen. Hittills har hälften av den yttre stödkonstruktionen monterats och endast små rörelser har uppmätts i skeppet.

Installationen av det yttre stödet planeras vara färdigt hösten 2027 och därefter tar installation av det inre stödet vid.

Omställningen mot en digitalt obruten och smartare samhällsbyggnadsprocess fortsätter!

Lyssna till myndigheternas samlade arbete för att bidra till denna samhällsviktiga omställning. Vad gör vi just nu och vad planerar vi för? Hur arbetar vi för att säkerställa en helhet i det vi gör? Vad gör myndigheterna för att öka den nationella effekten av digitala detaljplaner?

En av de vanligaste frågorna jag hör från GIS-ansvariga just nu är hur man kommer igång med AI och vad ska vi tänka på.

I takt med att mängden geografiska data ökar och samhällsutmaningarna blir mer komplexa, framstår en geospatial strategi som ett centralt verktyg för att omvandla platsbaserad information till värdefulla insikter för strategiskt beslutsfattande. Genom att integrera AI i GIS skapas nya möjligheter att analysera, modellera och optimera verksamheter i realtid.

En geospatial strategi definierar hur en organisation strukturerat använder GIS-teknologi för att uppnå sina affärsmål. Det handlar inte bara om teknik, utan om att koppla platsbaserad intelligens till organisatoriska visioner – vare sig det gäller att förbättra samhällsplanering, effektivisera logistik, minska miljöpåverkan eller stärka krisberedskap.

Men för att AI och GIS ska nå sin fulla potential krävs en strategi. Kvaliteten på insamlade data, dess tillgänglighet och struktur är avgörande för att AI-modeller ska kunna leverera tillförlitliga resultat. Utan tydliga riktlinjer riskerar organisationer att fatta beslut baserade på felaktiga eller ofullständiga underlag.

Sammanfattningsvis utgör en geospatial strategi i kombination med AI en kraftfull plattform för innovation, effektivitet och hållbar utveckling. Genom att investera i rätt teknologier, kompetenser och datastyrning kan organisationer inte bara förstå sin omvärld bättre – utan också forma den.

Genom åren har vi arbetat för att ta fram så bra underlag som möjligt, redan innan vi går ut i fält, för att kunna genomföra bästa möjliga arkeologin.

Genom att kombinera våra undersökningsytor med olika sorters geografiska data får vi en bättre överblick över både det dåtida och nutida landskapet.  Vi jobbar parallellt med nya data som höjdmodeller baserade på laserdata, utdrag ur kulturmiljöregistret, ortografiska foton och bakgrundskartor från Sveriges Geologiska undersökningar, information om tillgänglighet och arbetsmiljö som drönarkartor från Luftfatsverket och information om mjältbrandsutbrott från Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Men kanske mest centralt, georefererade historiska kartor.

The Swedish University of Agricultural Sciences is an essential partner in the ongoing development of the future monitoring of the forest resources at the European scale. Our engagement in several joint European research projects spans remote sensing assessment of a wide range of indicators; current levels of biomass and stored carbon, biodiversity indicators, past and recent disturbances and causes (forest damages and harvests), as well as multipurpose social uses of the forest. Key components are advanced time series analysis of satellite image data, machine learning, federated learning, and efficient open sharing of data. The research is carried out within our network of European academies and institutes as well as in close co-operation with the Joint Research Centre of the European Commission. This unique network of European co-operation provides SLU with the possibility to efficiently participate in shaping the future monitoring of our common forest resources in Europe. The session is moderated by Prof. Rubén Valbuena and the tentative programme is:

• Introduction: Overview of research projects about EU-level monitoring of forest (Rubén Valbuena)
• The Joint Research Centre, Monitoring of forest disturbance in Natura 2000 habitats using Airborne Laser Scanning (on-line presentation by: Pieter Beck and Corentin Boleyn)
• Wall-to-wall detection of forest disturbance dynamics through high-dimensional analysis of Sentinel-2 time series (Donato Morresi)
• Landscape connectivity analyses (Jacob Parry)
• Mean invariant forest structure metrics using remote sensing (Cameron Pellett) (This 90 minutes workshop will be in English)

Skogsstyrelsens regeringsuppdrag ”Geodata Skog” har sedan starten försett samhället med Skogliga Grunddata över Sveriges skogstillstånd, beräknade med data från Lantmäteriets nationella laserskanning och Riksskogstaxeringens inventeringsdata vid SLU.

Nu är den andra heltäckande laserskanningen avslutad och den tredje påbörjad, vilket öppnar nya möjligheter att beskriva skogen. De första versionerna av kartor över ålder, ståndortsindex och tillväxt är nu tillgängliga – helt beroende av upprepad laserskanning.

Behovet av ytterligare skogliga egenskaper, särskilt för att hantera natur- och kulturvärden, växer snabbt. Ett nytt behov är att utöka Skogliga Grunddata med grundläggande rastermått som direkt sammanfattar informationen i laserskanningsdata. Dessa raster kan fungera både som visuella hjälpmedel och som indata till användarnas egna analyser.

Exempel på sådana mått är lasermetriker som beskriver skogens struktur, till exempel variationen i krontakets höjd eller dess horisontella homogenitet, beräknade på olika skalnivåer. Måtten utgör sammanfattande statistik från punktmoln, och innehåller en rik beskrivning av skogens egenskaper.

En första uppsättning av dessa mått används redan i flera projekt för att kartera naturvärden och har visat stor potential.Framöver hoppas vi på stärkt finansiering och tätare och mer behovsanpassad laserskanning, vilket ytterligare kan stärka Sveriges förmåga att beskriva, analysera och förvalta sina skogsresurser.

Flygburen laserskanning (ALS) används i stor utsträckning för att kartera topografi och är ofta tillgänglig som öppna data. I denna studie presenteras ett arbetssätt för detektering och visualisering av topografiska förändringar baserat på jämförelse av punktmoln. Ett exempel baserat på två punktmolnsepoker (2021 och 2024) presenteras, där dessa jämförs för att identifiera förändringar i urbana miljöer, såsom borttagna träd, nya byggnader och mindre tillbyggnader.

Analysen baseras på det avståndsbaserade attributet Change, som beräknas automatiskt och visualiseras med färgsättning som tydligt framhäver förändringar. Vidare visas hur parallell processering möjliggör effektiv och snabb förändringsdetektering i storskaliga tillämpningar.

Martin Ekstedt (Stadsarkitekt) och Elisabet Jonsson (Stadsträdgårdsmästare) kommer utgå från Uppsalarummet kl. 09.00 och kommer avsluta stadsvandringen utanför UKK kl. 10.45.

Missing People Sweden är en ideell organisation som hjälper anhöriga och polis med att publicera efterlysningar och arrangera sökinsatser efter försvunna personer. Varje år anordnar Missing People Sweden hundratals sökinsatser. För att genomföra sökinsatser med god kvalitet krävs att vi kan planera sökinsatser och genomföra dem utan dröjsmål. Det är viktigt att sökpatrullerna hittar ut i sökområdena snabbt och vet hur sökområdena ser ut. Vi behöver veta var det är avsökt och vad som återstår att söka.

För detta använder vi ProLocate från Icebound som ger både insatsledning och patruller stöd med kartor, sökområden, inrapportering av funna föremål samt möjlighet att följa sökinsatserna i realtid. Detta innebär att vi kan sätta in rätt sökresurs på rätt plats i syfte att finna den försvunna personen.

1 december 2025 införs nya PBL regler, bla för att stimulera byggande. Men det nya reglerna kräver också att kommunen har koll på vilka områden och byggnader som är särskilt värdefulla ur ett kulturmiljöperspektiv. Bla ska dessa pekas ut i kommunernas översiktsplaner framåt. Men redan from 1 dec 2025 behöver kommunen ha koll på detta och beakta det i bygglovsprocessen.

I Örebro kommun har man sen länge jobbat med att investera kulturmiljöer och dess byggnader. För att det nu också ska bli möjligt för både bygglovshandläggare och allmänheten att ta del av denna information på ett enkelt och tydligt sätt har vi skapat en specifik berättarkarta för detta. Berättarkartan uppdaterar sig själv automatiskt med nya texter allteftersom kommunen gör nya inventeringar allt för att minimera dubbelarbeten.

Är du nyfiken på hur vi gjort är ni välkomna att ta del av föredraget.

Föredraget ger en aktuell bild av hur Lunds kommun arbetar med GIS, digital tvilling, analyser och metoder för att ta fram välgrundade beslutsunderlag. Det handlar både om hur kommunen hanterar data, verktyg och programvaror, och pågående samarbeten och forskningsprojekt som initierats där kommunen ingår.

Syftet är att redogöra för hur arbetet med digitala tvillingar bidrar till mer effektiva och kunskapsbaserade beslut inom kommunal planering och förvaltning.

Vid Kartdagarna 2026 kommer en nulägesbeskrivning att presenteras – en ögonblicksbild av var Lunds kommun befinner sig i den fortlöpande processen att utveckla och tillämpa digitala verktyg för beslutsstöd.

En karta i början av boken, vad gör den för upplevelsen av berättelsen? Är det en fantasyberättelse kan kartan vara avgörande för att man alls ska förstå. Men jag tänker inte prata så mycket om fantasykartor, utan mer om kartor i mainstreamlitteratur som deckare och barnböcker. Det blir många mord i biblioteket, några fantasiresor och exempel från Skattkammarön till the Marauders map (Harry Potter). Det blir också lite om vad forskarna säger om saken. Och mängder av bildexempel!

Inom EU:s klimat- och miljöpolitik ställs allt högre krav på medlemsstaternas rapportering, där geodata och fjärranalys utgör centrala komponenter. Förordningar som LULUCF (förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) och NRF (förordningen om restaurering av natur) kräver inte bara detaljerad information om marktäcke, markanvändning och förändringar över tid – utan också att data är interoperabla, transparenta och samordnade över olika politikområden.

Samtidigt som EU tillhandahåller ett växande utbud av satellitbaserade produkter via Copernicus, visar erfarenheter från svensk tillämpning att dessa ofta har begränsad användbarhet i nordiska förhållanden. Kort vegetationssäsong, hög molntäckning och komplexa marktyper påverkar datakvaliteten. Nationella data, såsom Nationella marktäckedata (NMD), i kombination med nationella inventeringar erbjuder högre precision och bättre anpassning till svenska behov – men förutsätter samordning, långsiktig förvaltning och kontinuerlig uppdatering.

Presentationens syfte är att belysa såväl internationella krav som nationella behov, samt att diskutera utmaningar kopplade till datakvalitet, ansvarsfördelning och samverkan, både tekniskt och organisatoriskt. Hur säkerställer vi att våra nationella underlag är tillräckliga och accepterade? Hur kan vi bidra till utvecklingen av europeiska produkter?

Den senaste tidens geopolitiska utveckling har gjort digital suveränitet till en av de mest omdiskuterade frågorna i vår bransch. Det som tidigare var en hypotetisk risk – vad händer om vår organisation plötsligt mister tillgången till amerikanska IT-tjänster? – har på kort tid blivit något som allt fler inser att de behöver ha en konkret plan för. Genom att stegvis öka användningen av open source i våra GIS-miljöer kan vi minska beroendet av enskilda leverantörer (både amerikanska och andra) och skapa en mer robust, långsiktig och hållbar digital infrastruktur. Det handlar inte om att kasta ut allt vi har, utan om att bygga upp valfrihet, handlingsutrymme och resiliens.

I detta föredrag går vi igenom:

• Hur det geopolitiska läget påverkar GIS-branschen
• Vilka open source-alternativ som redan i dag kan komplettera eller ersätta etablerade kommersiella lösningar
• Vilka luckor som fortfarande finns – och vad som krävs för att överbrygga dem
• Hur vi som bransch kan arbeta tillsammans för att stärka vår digitala självständighet

Föredraget riktar sig till beslutsfattare, GIS-specialister och alla som vill förstå hur open source kan bli en strategisk del av morgondagens samhällsbyggande. 

Föredraget tar oss med till 1600-talets Uppsala och närmare bestämt domkyrkan. Över kyrkans gravar under golvet upprättas en karta 1667, följd av en 1696. Försök görs att spåra varifrån idén kom liksom något om arbetet. Kan den kände Olof Rudbeck haft ett finger med i spelet?

Genom att nyttja nationella standarder för Öppna Data har Skaraborgs 15 kommuner gemensamt publicerat Öppna Data kring ledig tomtmark. Arbetet har på rekordtid skapat förutsättningar till att kommunerna enats kring och tagit fram en kartprodukt för näringsliv, medarbetare och privatpersoner.

Lyssna till hur GIS, FME, myCarta, Nationella Dataspecifikationer och Skaraborgsandan bidragit till att skapa ett datadrivet stöd för etablering i Skaraborg!

Helsingborgs stad har tagit ett stort steg in i framtiden med en ny och modern GIS-plattform. Upphandlingen som genomfördes 2021 resulterade i att vi behöll vår tidigare leverantör, men tog klivet upp till nästa nivå med uppgraderade programvaror och servrar som möter dagens och morgondagens säkerhetskrav.

Under förberedelserna såg vi att vår tidigare plattform hade vuxit fram i olika etapper. Det hade skapat en komplex miljö som var svår att underhålla. Samtidigt ökade kraven på både informationssäkerhet och tillgänglighet. Eftersom staden inte längre får arbeta i molntjänster behövde vi bygga en lösning som tryggt lagrar all information inom våra egna gränser.

Med den nya plattformen valde vi därför att börja om från grunden. Vi har lagt stort fokus på:

• Högre informationssäkerhet – tydliga strukturer för behörigheter, informationsägarskap och kvalitetssäkring.
• Effektivare administration – rensning av data, nya rutiner och ett mer standardiserat arbetssätt.
• Bättre användarupplevelse – en ny struktur för karttjänster och ökad tillgänglighet för alla slutanvändare.

Projektet startade 2022 och slutfördes 2025. Vägen dit blev längre än vi först trott, bland annat på grund av tekniska utmaningar och behovet av att samtidigt hålla igång den dagliga GIS-driften. Men resan har lärt oss mycket.

Nu vill vi dela med oss av våra erfarenheter: vad vi förändrat, vilka hinder vi mött och hur vi lyckats bygga en plattform som möter framtidens behov.

Presenteras av GIS & Digital utveckling Helsingborg.

Berättelsen om gården Husbyborg söder om Tierp. Under många århundraden var den sätesgård för olika adelssläkten. De äldsta beläggen vi har nu är från år 1334. på gården finns en kyrkoruin, har det varit klosterkyrkan som nämns i gamla skrifter?

Marktäckesdata är en grundpelare för stadsplanering och används i analyser av buller, skyfall, klimatanpassning och grönstruktur. Utmaningen har länge varit att ta fram detaljerade och aktuella underlag i tillräckligt stor skala.Med AI-baserad bildanalys och automatiserad vektorisering öppnas nu helt nya möjligheter. Genom att använda Lantmäteriets öppna flygbilder och geodata kan högupplöst marktäckesinformation genereras snabbt och kostnadseffektivt. Detta gör det möjligt att skapa beslutsunderlag med en detaljnivå och omfattning som tidigare varit svår att uppnå.

Dubblett visar exempel från svenska städer som Kungsbacka, Motala, Norrköping och Linköping, där tekniken redan används för att ta fram nya planerings- och analysunderlag. Samtidigt diskuteras de bredare möjligheterna – hur AI kan bidra till att standardisera data, öka jämförbarheten mellan kommuner och göra avancerade beräkningar mer tillgängliga för både experter och beslutsfattare.

Ofta när man bygger nya programvaror fokuseras på att lösa ett väldigt avgränsat problem. Det ger ofta en bra lösning inom avgränsningen, men kan göra det svårt att få bredare nytta av det man lagt dyra pengar på att utveckla. Men vad händer om man vänder på perspektivet? Om man redan från start utvecklar med ambitionen att lösningen ska vara flexibel, modulär och möjlig att använda långt utanför det ursprungliga projektet?

På Sweco har vi utvecklat vårt egna system för att tillhandahålla fastighetsinformation, med just detta som grundtanke. Vi presenterar vår lösning, vad "platformstänk" är, hur vi applicerat det under byggnadet, och vad det ger för möjligheter framåt. P.S. Vår målsättning är att släppa vår lösning som öppen källkod, så att alla kan få nytta av den! 

Historisk återblick Kartdagarna
Koppling till ICA, International Cartographic Association
Vinnare i Tipsrunda
Vinnare i Kartutställning
Avslutande ord
Kartdagarna 2027