Alexander Lewerentz, SGU FÖRELÄSARE
Alexander Lewerentz, SGU
Höga halter av kritiska metaller och mineral i historiska gruvavfall.
SGU har analyserat gruvavfall från gamla sandmagasin. Höga halter av så kallade kritiska metaller har påträffats, något som bör beaktas vid framtida efterbehandlingar.
Anja Enell och Hanna Wåhlén, SGI
POM för DDT - ny analysmetod för porvattenhalt och biotillgänglighet
Om hur den biotillgängliga vattenkoncentrationen av DDT kan uppskattas genom att mäta porvattenhalt i jord, och exempel på hur metoden har tillämpats.
Ann Helén Österås och Hanna Almqvist, WSP Sverige AB
Ohållbar hantering av lerjordar med naturligt höga metallhalter?
Idag bedöms lerjordar ofta felaktigt, eftersom jämförvärden som är framtagna för normaltäta jordar och bakgrundshalter baserade på moränjordar används. Detta leder till en ohållbar hantering. Ett SGF-projekt har initierats för att ta fram underlag till riktvärden och avfallskriterier anpassade för lerjordar. Detta för att främja en hållbar efterbehandling.
Anna Stjärne, Vattenmyndigheten Bottenhavets distrikt och Katrin Herrlin Sjöberg, Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt
Hög tid att skapa utrymme utifrån miljökvalitetsnormernas mål och tidsramar
Till 2027 behöver alla tänkbara efterbehandlingsåtgärder ha vidtagits för att uppnå god status i våra vatten. Därför behövs en ökad åtgärdstakt utifrån en prioriterad plan.
Dan Berggren Kleja, SLU och Peter Englöv, Sweco
Arsenikföroreningen i Hjältevad – en lyckad jordtvätt, men vad hände sen?
I Hjältevad genomfördes 1997 en omfattande jordtvätt ”on site” av arsenikförorenad jord. En huvuddel av föroreningen avlägsnades, men det efterföljande kontrollprogrammet visade att halterna i grundvattnet nedströms det mest förorenade området ökade markant med tiden. Vi kommer att presentera orsakerna till detta, men också redovisa en möjlig lösning på problemet.
Ebba Sellén, Sellén & Filipovic
Hur lång tid får naturlig nedbrytning ta?
Kan vi vinna på att passivt övervaka istället för att åtgärda klorerade alifater? Erfarenheter från ett bidragsprojekt.
Fredrik Holmberg, SGS Analytics Sweden AB
Parkslide och andra invasiva arter – eDNA för kontroll av förekomst
Spridning av invasiva eller oönskade arter är en allt viktigare fråga. Vi ska berätta om hur man genom att använda eDNA kan förhindra spridning.
Hanna Almqvist och Worada Boonraksasat, WSP
Hållbar efterbehandling i Uppsala - med hänsyn till leran och åsen
UppRV är Uppsalas väg mot hållbarare saneringar!
Med stadsspecifika riktvärden undviks ohållbara schakter samtidigt som hälsa och miljö skyddas.
Ida Torp och Anneli Liljemark, Liljemark Consulting AB
Uppföljning av klimatpåverkan från fyra genomförda åtgärdsprojekt – en jämförelse av klimatpåverkan från olika åtgärdsmetoder
I föredraget kommer resultat av utförda klimatberäkningar från fyra genomförda åtgärdsprojekt av föroreningar i mark presenteras. Projekten är genomförda med olika åtgärdsmetoder och avsikten är att belys resultaten av beräkningarna samt jämföra resultaten med varandra för att belysa klimatpåverkan från olika åtgärdsmetoder och olika ingående moment.
Jack Shore, Regenesis
Injecting a reactive barrier to stop the advection of PFAS at an airport
The presentation explains the processes involved in treating PFAS contamination by coating the aquifer surface with a 1-2mm layer of activated carbon.
Johan Hörnsten, WSP Sverige AB
Frysavvattning av sediment, ett pilotförsök finansierat av RUFS
Frysavvattning av fibersediment har testats i pilotförsök. Tekniken har visat sig lovande för sediment med hög organisk halt med en TS-halt på drygt 80% hos residulen.
Julia Inkapööl, WSP Sverige AB
Nya fälttekniker visar på oväntade vägar för ånginträngning av CAH
Kombinationen av fältmätningar av luft (Vaporsafe) och föroreningshundar gav nya insikter kring hur ånginträngning sker i byggnader vid fd. kemtvätt.
Jon Engström, Naturvårdsverket
RUFS- resultat, slutsatser och fortsatt arbete
Nu har vi bättre kunskap om föroreningarna i våra sediment och varifrån de kommer. Men hur omsätter vi tillsammans kunskap och erfarenheter från regeringsuppdraget i praktisk handling för en god sedimenthälsa?
Katrin Holmström, NIRAS Sweden AB
Hydrologisk modellering av PFAS påverkansområde fra°n spridning till recipient
Inom en åtgärdsutredning avseende PFAS som läcker ut i ytvatten har hydrologisk modellering av recipient och utsläpp genomförts för två olika scenarier; före och efter åtgärd.
Kristina Arvidsson, NIRAS och Nils Perttu, GeoVista
Geofysik som verktyg för ökad kunskap kring spridningsförutsättningar
Nyttan av geofysiska mätningar vid utredningar av förorenade områden med fördjupat exempel från ett PFAS-förorenat område vid Örnsköldsviks flygplats.
Ksenija Orlovskaya Köll, Liljemark
Slakthusområdet - försök till hållbar masshantering
Föredraget syftar till att beskriva hur tidigt satta ambitioner vid exploatering av Slakthusområdet i Stockholm gällande återanvändning av massor, bra klassning av massor samt en dialog med tillsynsmyndigheten har minimerat mängder massor som körs till deponi. På detta sätt har klimatpåverkan minskats i projektet.
Leo Yeung, Associate Professor MTM Research Centre, Örebro University
Comprehensive assessment of poly-/ perfluoroalkyl substances (PFAS) in contamina- ted soil
Results suggest that number of suspects was not missed if alkaline extraction was used, but the amount of EOF would be underestimated without acidic methanol extraction.
Linus Andersson, Skanska
Cirkulär masshantering – Entreprenörens perspektiv
Skanska delar projektexempel och analys av regelverket. Vad krävs för en cirkulär och resurseffektiv masshantering med minskade CO2-utsläpp?
Louise Johansson, Sweco
Erfarenhetsåterföring kring förekomst av dioxin i lakrester/kisaska från syralakning av malm
Att kisaska innehåller metaller är allmänt känt och den vanliga orsaken för bedömning av risker och behov av åtgärder. Beroende på utvinningsprocesser av koppar visar sig även dioxin vara relevant att undersöka vid utredning av restprodukter av typen kisaska. Dioxin innebär flera andra förutsättningar för bedömning av risker och åtgärdsbehov. Problematiken med dioxin i kisaska tycks inte särskilt allmänt undersökt inom andra objekt med kisaska, vilket därför blir ett viktigt medskick till branschen.
Marianne Kallin, Luleå Kommun
Totalentreprenad i utökad samverkan vid efterbehandlingsåtgärd av förorenande sediment – erfarenheter från Miljöprojekt Karlshäll, Luleå kommun
Mellan 2019 fram till 2023 har projektet utfört efterbehandlingsåtgärder av förorenade sediment. Naturvårdsverket har beviljat ett bidrag på 160,5 miljoner kronor till efterbehandlingsarbetet. Inför genomförandet av muddringen diskuterades upphandlingsform. Projektet beslutade att handla upp en totalentreprenad i utökad samverkan 2019.
Resultatet är ett lyckat projekt där arbetsformen ”utökad samverkan” har resulterat i ett flertal framgångsfaktorer. Uppnådda åtgärdsmål, lägre kostnader och nöjda parter i samverkan. Föredraget kommer även belysa frågan gällande ekonomi utifrån LoU och statlig finansiering.
Föredraget ger en stor inblick i valet av entreprenadform som resulterade i ett ”lyckat projekt”.
Praktiska erfarenheter ger slutligen extra värdefull information för branschen då frågorna kommer belysas ur både huvudmannens och entreprenörens perspektiv.
Marko Filipovic, Selle´n & Filiovic
Massbalans av PFAS i Flaten, Magelungen och Drevviken
Ambitionen är att arbetet ska bidra till en ökad förståelse för massflöden av PFOS och PFAS i vattenförekomster och ligga till grund för att åtgärder ska kunna prioriteras.
Marjan Joris, IFLUX
Improved management of PFAS with passive and real-time groundwater flux monitoring
PFAS, forever chemicals, have very low detection limits and the measured concentrations are subject to fluctuations. Monitoring mass flux and groundwater provides better insights in the dynamics of groundwater and contamination and address the impact of external influences, the distribution and spreading of the contamination. This allows to manage the risks adequately.
Michael Nilsson, Sala kommun
Att åtgärda förorenad mark i område med mycket höga kulturvärden
Sala Silvergruva är ett gruvområde med 400-års historia av gruvverksamhet. Uppdraget är att minimera hälso- och miljörisker från avfallet och samtidigt bevara kulturvärdet.
Michael Pettersson, SGI
Ett regeringsuppdrag om åtgärdsmetoder för PFAS i jord och grundvatten
Det regeringsuppdrag som SGI har kring utveckling av åtgärdsmetoder för PFAS beskrivs och resultatet av den kunskapssammanställning och utvärdering av åtgärdstekniker för PFAS i jord och grundvatten som SGI har gjort redovisas.
Nils Ekeroth, NIRAS
Mätosäkerhet omkullkastar analysresultat från förorenat sedimentområde
Mätosäkerhet förbises lätt men kan vara helt avgörande vid tolkning av analysresultat, vilket exemplifieras av erfarenheter från ett oljeförorenat sedimentområde.
Patrik Van Hees, Eurofins/ Örebro Universitet
Riskbedämning av PFAS förorenade områden – Förekomst i biota
PFAS i biota blir allt viktigare. Intags- och gränsvärden samt uppdaterat vattendirektiv sätter frågan i fokus. Sammansättning/halter ex i fisk blir därför av intresse
Paul Drenning, Chalmers tekniska högskola
Pilotförsök på Kolleberga plantskola – användning av skonsamma saneringsmetoder för att hantera risker och förbttra jordens kvalitet
Föredraget handlar om upplägget och preliminära resultat från ett pågående pilotförsök på Kolleberga Plantskola för att hantera riskerna från DDT förorening i marken och förbättra jordens kvalitet.
Paulina Rautio, Paneo AB
Är juridiken problemet?
Utifrån dagens lagstiftning och praxis avseende val av efterbehandlingsåtgärd beskrivs möjligheterna att använda sig av hållbarare efterbehandlingsåtgärder.
Petter Wetterholm, Wescon
Från jättefarligt till ofarligt, hur? Erfarenhetsåterföring och kunskapsutbyte.
Jag ska berätta när kulturhistoria och hälsorisker hamnade i en intressekonflikt. Hur kunde kemiska analyser lösa detta, hur blev något jättefarligt ofarligt? Jag ska på ett pedagogiskt, och förhoppningsvis underhållande sätt, berätta hur naturvetenskap och en djupdykning i vägledningsmaterial leda fram till en lösning som alla var nöjda med.
Ragnhild Karlsson och Oscar Heimeryd, NCC och Fröberg och Lundholm
Hur har invasiva växter hanterats i anläggningsentreprenader?
Med finansiering från SBUF undersöker vi hur invasiva växter hanteras i tre anläggningsprojekt, med och utan krav i förfrågningsunderlag. Fröberg & Lundholm gör en genomlysning av tillämpliga regler med fokus på fördelning av ansvar för åtgärder.
Rickard Wennerström och Clara Magnusson, Kemakta
Växtupptag och utvärdering av provtagningsmetoder vid skogsplantskolor
Provtagningsmetoder: Utvärdering av tre olika provtagningsstrategier/metoder på odlingsfält vid f.d. skogsplantskolor. Osäkerheter från provtagning till analysresultat.
Växtupptag: Växtprovtagning med syfte att undersöka upptag av DDT och dess nedbrytningsprodukter i vanligt förekommande växter vid f.d. skogsplantskolor.
Say Svanström, Envytech Solutions
In situ-sanering inom norra Europas största underhållsdepå för tåg – att tänka på vid val av en in situ-åtgärd
Presentationen omfattar information om bakgrund, utförda undersökningar och resultat som låg till grund för design. Beskrivning av förundersökningen, utförd full skale-sanering samt de resultat som erhållits. I presentationen kommer även fokus ligga på hur svårt det är att utföra in situ-saneringar på fastpris, då man aldrig vet hur det ser ut i marken förrän man är där och borrar. Stora risker ligger då både hos beställaren och hos entreprenören. Ett bättre alternativ hade varit att in situ-projekt sker genom samverkansentreprenad, där samtliga parter (beställare, beställarstöd och entreprenör) samarbetar tidigt i processen, där man delar på riskerna och därigenom får fram en bra slutprodukt.
Senast uppdaterad: 2022-01-04