Anna Manikoff är utredare och har arbetat fram det förslag som regeringen kommer ta ställning till.  Hon berättar om hur de har jobbat med förslaget tillsammans med arbetsmarknadens parter m fl, vad som är nytt jämfört med den föregående strategin och vad de föreslår som de viktigaste prioriteringarna.

Hur det ser ut i verkligheten på våra svenska arbetsplatser när det gäller sjukfrånvaro och arbetsskador. Vilka är förutsättningarna för den nya strategin?

Anna Weigelt, chef på Afa Försäkrings analysenhet, presenterar värdefull statistik från Afa Försäkring som ger kunskap om skador och sjukdomar i arbetslivet. I både privat och offentlig sektor.

Hur påverkar då en nationell strategi det som händer i arbetsmiljön på våra arbetsplatser? Hur blir orden till handling? 

Magnus Sverke är en av Sveriges främsta arbetsmiljöforskare, är sedan 30 år professor i arbets- och organisationspsykologi, delar med sig av sina tankar kring förslaget till ny arbetsmiljöstrategi och hur den speglar de utmaningar som han ser att Sveriges arbetsplatser har.

Arbetsmiljörisker som kan uppstå finns bland annat inom återvinning av allt från byggavfall, textilier, plast och glas till elektronik.  Det gäller också inom produktion och reparation av “gröna” produkter, som litiumbilbatterier och elbilar, och inom transportsektorn.

Tre forskare samtalar om den gröna omställningen i arbetslivet: 
Christian Ståhl leder ett forskningsprogram om hur det praktiskt går till när företag ställer om och vilka erfarenheter de gör, med fokus på industri, skog, transporter och energiproduktion.
Karin Broberg leder studier om arbetsmiljörisker inom metall- och plaståtervinning.
Mattias Elg forskar om omställningar och förändringar och deltog i arbetet med Afa Försäkrings forskningsprogram om arbetsmiljön i den gröna omställningen.

Hur det ser ut i olika delar av arbetslivet - när det gäller problem och vad man gjort åt dem. Varför uppstår de? Vad vet vi och vad saknar vi fortfarande kunskap om? Vad kan man göra?  I ett samtal talar tre kunniga personer om dessa frågor, och delar med sig av resultat och reflektioner från sitt arbete. 

Fredric Sjöberg forskar om hat, hot och våld inom sjukvården.  
Sofia Wikman analyserar i en studie de förslag till åtgärder för att förhindra att händelsen sker igen, som har förts fram i arbetsskadeanmälningar 2010–2020.
Analytikern Anna Weigelt har hårdfakta utifrån Afa Försäkrings arbetsskadestatistik.

Prevent: Till samlingssida om hot och våld
Suntarbetsliv: Säkerhetsdialogen

Vad händer när algoritmen blir arbetsledare på ett lager? Hur kan nya typer av robotar i industrin kommunicera med människor? Vad händer idag och imorgon med operatörens kompetens i ett robotiserat arbete? Vad kan man göra i den egna verksamheten? 

Om dessa frågor samtalar tre forskare:
Carin Håkansta har studerat effekter av så kallat algoritmiskt ledarskap på arbetsmiljö, välbefinnande och hälsa bland transport- och lagerarbetare.
Calle Rosengren har studerat gig-arbete, integritet och övervakning, och hur arbetsmiljön påverkas när anställda får en robot som kollega.
Erik Billing studerar vad som händer med bilbyggares kognitiva arbetsmiljö när de får arbetsinstruktioner och liknande genom digitala verktyg, som bygger på tekniker som virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR).  

Prevent: Digital arbetsmiljö
Suntarbetsliv: Digital automation, AI och arbetsmiljö

Distansarbete är inte möjligt för alla yrkesgrupper, eftersom många måste vara på plats för att utföra arbetet.  Men möjligheten finns i princip för uppemot hälften av alla anställda.  När det gäller arbetsmiljön finns både problem och möjligheter för de anställda med att arbeta hemma. För verksamheten finns det också plus och minus. Och chefens arbetsmiljöarbete påverkas. 

I olika projekt, med skilda inriktning, har Nina Bozic, Marina Heiden och Calle Rosengren forskat om olika arbetsmiljöaspekter av att arbeta på distans, och att växla mellan att arbeta hemma och på jobbet. I ett samtal delar de med sig av resultat och reflektioner.

Prevent: Distansarbete
Suntarbetsliv: Distansarbete

Vad finns det för konkreta strategier och åtgärder som chefer och skyddsombud kan satsa på för att vara redo för en kris? Vilka praktiska tips och verktyg kan man använda för att se till att arbetsmiljön blir så bra som möjligt även när krisen kommer? Hur kan man se till att medarbetarna är väl förberedda?

Tre kunniga personer samtalar om dessa frågor:
Per Calleberg är medförfattare till boken ”Krishantering i arbetslivet”, som bygger på erfarenheter av att hjälpa arbetsplatser med krishantering (förberedelser och akut).
Edward Deverell har under lång tid forskat om krishantering och organisatoriskt lärande kopplat till kriser. Han var redaktör för en forskarantologi, “Perspektiv på krishantering”. 
Mattias Elg har lett forskningsprojekt om hur man i olika organisationer hanterade krisen i samband med covidepidemin.

Prevent: Kriser på jobbet
Suntarbetsliv: Hantera oro och kris

Maria Vigren har studerat hur man i vården identifierar och uppmärksammar fallolyckor, vad som påverkar att de inträffar, och viktiga åtgärder för att förebygga. Forskarna utvecklar ett stöd till chefer och skyddsombud för att arbeta systematiskt med förebyggande insatser mot fallolyckor.

När olyckan ändå är framme betyder det mycket om man genom träning har förbättrat sin balans och styrka, och om man har lärt sig att falla på rätt sätt. Afa Försäkring har i samarbete med Högskolan Dalarna och Svenska Judoförbundet tagit fram träningsprogrammet Judo4Balance. Programmet kan man genomföra som en del av det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Karin Strömqvist Bååthe har följt projektet och berättar om slutsatser från sin utvärdering och forskning.

Prevent: Fallolyckor
Suntarbetsliv: Förebygg fallolyckor

Inkludering leder till goda arbetsrelationer, arbetstillfredsställelse och engagemang - och bättre hälsa. Exkludering är omvänt en riskfaktor för såväl psykisk ohälsa som för sämre arbetsresultatet. Det visar en kunskapssammanställning som Kristina Palm har skrivit tillsammans med Annika Vänje vid högskolan Dalarna.

Det finns ingen universallösning. Men det gäller att motverka fördomsfulla och negativa föreställningar om arbetskamrater med olika bakgrund. Man behöver utveckla kunskaper och förståelse för olikheter och omedvetna fördomar, och fånga upp både synlig och osynlig diskriminering. Alla måste säga ifrån när diskriminering uppstår.

I SAM kan man göra riskbedömningar för OSA när det gäller inkluderande och exkluderande faktorer.

Vad är psykosocialt säkerhetsklimat? Det handlar om hur medarbetarna uppfattar organisationens riktlinjer, praxis och procedurer för att skydda medarbetarnas psykosociala hälsa och säkerhet – och sist men inte minst: hur ser det ut i praktiken? Stämmer orden med handlingarna?

Ledarskap, krav och resurser är avgörande faktorer för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och för stress, motivation och produktivitet. Hur fungerar det att kartlägga detta på arbetsplatser? Och vad händer om man, utifrån kartläggningen, sen satsar på en utbildning för chefer i riskbedömning och dialog, och genomför åtgärder för att förbättra arbetsplatsens organisatoriska och sociala arbetsmiljö? Om detta har Rachael Tripney Berglund forskat.

Prevent: OSA  och Säkerhetskultur 

Suntarbetsliv: OSA-kollen 

Det framgår av en rapport från Arbetsmiljöverket 2024, utifrån en inspektionsinsats av arbetsmiljön för första linjens chefer i privat sektor. Liknande resultat finns från en tidigare rapport om kommuner och regioner.

Förutom arbetsmiljöbristerna såg inspektörerna att det inte var självklart att se på chefer som arbetstagare, som också ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och hur har cheferna det med skyddsombud för sin egen arbetsmiljö?

Milla Jonsson möter många chefer på sina arbetsmiljöutbildningar. Hon berättar om varför det ser ut som det gör med chefers arbetsmiljö – och vad man kan göra för att förbättra den.

Suntarbetsliv: Chefoskopet

”Allt fler ska gå till jobbet med glädje och kraft, men det ska också finnas kraft kvar till andra viktiga värden i livet.” Så skriver hon i sin bok “Friskt jobbat – om stress, livsbalans och hållbara arbetsplatser”.

Det här är några av de teman som hon, utifrån sina många möten med människor i arbetslivet, reflekterar och resonerar kring:
· Psykologisk trygghet - A och O för arbetsplatsens utveckling
· En sundare digital hantering
· Skapa en uppmuntrande verksamhet
· Skapa luft i systemet
· Lyft bort surdegar
· Ge ditt arbetslag spelregler

Hon berättar om olika typer av övningar och åtgärder som ofta har visat sig vara framgångsrika.

Prevent: Hälsofrämjande ledarskap och Arbetsplatsdialogen  
Suntarbetsliv: Stress och Balans 

Goda relationer är en grund för det som kallas ”psykologisk trygghet”. Där sådan råder är människor inte rädda för att ställa frågor och de är bekväma med att dela idéer. De kan se oenighet som något positivt, och får göra fel utan att det hålls emot dem. De törs ge av sig själva i mötet med andra, och vågar be om hjälp.

Katarina Blom beskriver de vanligaste fallgroparna på vägen dit, och hur man kan främja beteenden som gynnar, och göra dessa till goda vanor. Hur skapar vi inkludering och gemenskap?
Katarina Blom har skrivit boken ”Tillsammans-effekten: hur goda relationer gör dig starkare, lyckligare och friskare”.

Kriser och katastrofer skapar påfrestningar i arbetsmiljön, som kräver att samverkan fungerar på alla plan. Robert Karjel har räddat passagerare från Estonia, bekämpat pirater i Adenviken och han har intervjuat människor som deltog i evakueringen ur Afghanistan. Utifrån bland annat dessa – egna och andras - erfarenheter talar han om att hantera det oväntade.

Hur kan man skapa robusta organisationer och hantera beslutsprocesser under press? Hur kan man kommunicera trovärdigt och effektivt under en kris?
För att leda sig själv och andra, behöver man identifiera styrkor, bemästra osäkerheter och fokusera på det som verkligen betyder något. Med exempel från sitt eget arbetsliv ger han konkreta verktyg för att övervinna hinder och hantera rädsla och stress.

Robert Karjel har skrivit böckerna ”Någon att räkna med”, ”Ut ur Kabul” och flera spänningsromaner.

Umit Dag har inom restaurang, handel och lager mött och hanterat arbetsmiljöfrågor i olika roller; som anställd, arbetsgivare, anställd chef - och nu lokal facklig ordförande på heltid.

Umit Dag är också en mycket framgångsrik ståuppare. Och som sådan vågar han blanda skoj och allvar när han talar tänkvärt om svåra saker, som om arbetsmiljöarbetet, och om integrationen. Själv syrian, född i Turkiet, kan han berätta om familjens färd in i det svenska arbetslivet. Han talar om kulturkrockar och kommer med överraskande och provocerande reflektioner och frågor.

På sitt CV har Umit Dag också att han i boken ”Innan sagorna dör” nedtecknat sex syrianska folksagor från sin hembygd i Turkiet!

Hjärnvilan är tiden då vi dagdrömmer, låter tankarna komma och gå som de vill. Hjärnvilan är utrotningshotad, hävdar Sissela Nutley. Vi blir mindre effektiva när vi i vår arbetsdag får ett kortare fokus, därför att vi blir överösta av intryck, stimulans och störningsmoment. Kropp och hjärna måste få en chans att återhämta sig, om vi ska kunna vara långsiktigt produktiva och må bra. Därför behöver vi det som hon kallar ”chilltid”: kravlös avkoppling, utan krav på jobbprestation, men också utan för mycket krav på annan mental ansträngning, utan jobbkoppling.

Sissela Nutley är författare till boken ”Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom”. Hon är också aktiv i det ideella projektet ”Det syns inte”, som arbetar för att stärka ungas psykiska hälsa.

För att må bra behöver människor kunna återhämta sig även under arbetstid. Men hur ska det gå till?

Återhämtning kan vara så mycket mer än passiv vila! Bland annat handlar det om att få in variation i sin arbetsvardag, när det gäller tempo, uppgifter och plats där man arbetar. Man behöver ha en god gemenskap i arbetsgruppen och känna att arbetssituationen är hanterbar.

Lina Ejlertsson forskar om hälsa i arbetslivet och skrev sin doktorsavhandling om återhämtning i arbetsvardagen. Hon har även medverkat i många verksamheters satsningar på att åstadkomma just detta.

Suntarbetsliv: Strategier för återhämtning på jobbet
Prevent: Rörelse och variation på jobbet

Med Afa Försäkrings statistikverktyg kan du ta ut egen statistik. Det finns statistik om arbetsskador och sjukfrånvaro för olika yrkesgrupper uppdelat både på kön och ålder. Informationen kommer från vår skadedatabas, det vill säga från de försäkringsärenden som Afa Försäkring hanterar.

9 av 10 har en eller flera av de kollektivavtalade försäkringar som ger extra ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Arbetsskade- och sjukförsäkringsärenden utgör majoriteten av våra försäkringsärenden.

Statistikverktyget innehåller statistik från Afa Försäkrings årsrapport "Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro". Allt finns tillgängligt i ett webbgränssnitt där du med några enkla klick kan ta ut egen statistik när du behöver det.

Mer information: Ta del av interativ statistik

En checklista är en bra hjälp när du vill undersöka arbetsmiljön, till exempel vid en skydds- eller arbetsmiljörond där chef och skyddsombud deltar. Genom att använda checklistor för arbetsmiljön minskar du risken att missa något viktigt område.

Kom och se hur du kan använda dig av checklistorna i det dagliga arbetsmiljöarbetet! Nu kan du lägga till frågor från vår frågebank eller skapa egna frågor, vilket gör det möjligt att skapa en checklista helt anpassad efter verksamheten. Du får automatiskt en handlingsplan för att riskbedöma, åtgärda och följa upp, och du kan se hänvisningar till Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur. Hos Prevent finns omkring 200 checklistor för olika ämnen och branscher, framtagna tillsammans med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Prevents checklistor för arbetsmiljön: Till checklistor

I "Forskning på 5" sammanfattas aktuell forskning inom arbetsmiljöområdet på ett engagerande och användbart sätt. Här finns forskning som berör både organisatoriska, sociala och fysiska aspekter på arbetsmiljöarbetet – enkla att omsätta till konkreta åtgärder på arbetsplatsen. Häng med på en snabb uppdatering om vad forskningen säger om framgångsfaktorer för ett hållbart arbetsliv.

I "Forskning på 5" sammanfattas aktuell forskning inom arbetsmiljöområdet på ett engagerande och användbart sätt. Här finns forskning som berör både organisatoriska, sociala och fysiska aspekter på arbetsmiljöarbetet – enkla att omsätta till konkreta åtgärder på arbetsplatsen. Häng med på en snabb uppdatering om vad forskningen säger om framgångsfaktorer för ett hållbart arbetsliv.

Om vi tillsammans uppmuntrar säkra beteenden kommer det leda till att vi påverkar säkerhetskulturen i rätt riktning. Det ger många vinster i verksamheten, till exempel färre olyckor, ökad trivsel, lägre sjukfrånvaro och högre produktivitet. Här ger vi praktiska råd om hur ni kan använda enkäten om säkerhetskultur för att undersöka och förbättra säkerhetskulturen hos er. Enkäten innehåller tankeväckande frågor om risker och attityder, och ger en bild av hur ni gör i dag och vad som kan förbättras. Vi visar också filmklipp att använda som pratstartare, och en steg för steg-guide för starkare säkerhetskultur. Allt är framtaget tillsammans med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Webbsida om säkerhetskultur: Till webbsidan

Vill du utveckla en väl fungerande samverkan i arbetsmiljöarbetet?
SAM-verkstan är chefens och skyddsombudets gemensamma verktyg för att få i gång det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i vardagen.

Arbetsmiljöarbete kan upplevas som komplext och omfattande. Många vet vad som ska göras men inte riktigt hur. I SAM-verkstan kan chef, skyddsombud och medarbetare jobba praktiskt med aktiviteter för att göra det systematiska arbetsmiljöarbetet till en del av vardagen. Då börjar SAM-hjulet att snurra vilket skapar goda förutsättningar för bättre arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten.

Till verktyget: Samverkstan

För att vi ska kunna och vilja arbeta längre upp i åldrarna krävs en arbetsmiljö som främjar ett långt och hållbart arbetsliv. Det handlar om att skapa trygga arbetsplatser där fler kan utvecklas, vara friska och må bra – från den första arbetsdagen till den sista.

Under det här passat presenterar vi stöd och verktyg som bidrar till ett långt och lyckligt arbetsliv. I det ingår till exempel stöd för att skapa bra introduktioner för nyanställda och stöd till unga chefer så att de vill stanna kvar och utvecklas i sin roll. Det finns också tips om hur man kan använda sig av mentorskap. Att få syn på fördomar och attityder kring olika åldrar är också viktigt för att främja mångfald och lära av varandra. Materialet är framtaget i samarbete med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Webbsida om hållbart arbetsliv: Till webbsidan

Vill du förebygga och hantera hot och våld i arbetet på ett systematiskt sätt?
I Säkerhetsdialogen finns stöd att identifiera risksituationer och skapa tydliga rutiner för både förebyggande arbete och hantering av incidenter.
Här får du veta mer om hur verktyget hjälper er att stärka tryggheten på arbetsplatsen odh konkreta exempel på hur andra verksamheter har använt verktyget för att förebygga och hantera våld. Säkerhetsdialogen stödjer en strukturerad dialog mellan chefer, medarbetare och skyddsombud och bygger på forskning och erfarenheter från kommuner, regioner och kommunala företag.

Till verktyget: Säkerhetsdialogen

En medarbetarundersökning leder till verklig nytta först när man arbetar vidare med resultatet, chef och medarbetare tillsammans. Vad ligger bakom resultatet? Hur kan man stärka det som redan är bra och hur kan man förbättra det som inte funkar? Vi går igenom de olika stegen i OSA-enkäten och berättar om nya funktioner som släppts det senaste året, till exempel hur man slår samman flera enkäters resultat till ett gemensamt resultat för hela arbetsplatsen.

OSA-enkäten ingår i Prevents stöd inom OSA-området. Vi presenterar även checklistan om OSA och webbutbildningen OSA Introduktion. Allt är framtaget tillsammans med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Samlingssida OSA: Till samlingssidan

Även om mängden hat och hot kan vara svår att påverka, går det att förbereda sig för att mildra konsekvenserna för hälsa och arbetsmiljö. Prevent har både generella och branschspecifika material inom hat, hot och våld. Kom till verktygsscenen för att ta del av filmer och övningar för att öka medvetenheten och främja ett öppnare samtal om hot och våld på arbetsplatsen. Allt material är framtaget i samarbete med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Webbsidan Hot och våld i arbetslivet: Till webbsidan

Vill du få konkret stöd för att jobba med friskfaktorer på arbetsplatsen?
Med Friskfaktorlabbet får du stöd i hela processen och skapar involvering och engagemang i arbetsgruppen.

Här får du veta mer om hur ni identifierar vad som redan fungerar bra och hur ni bygger vidare på dessa styrkor. Du får även konkreta exempel på hur verktyget använts av andra arbetsplatser och bidragit till ett hållbart arbetsliv med fokus på engagemang och arbetsglädje.

Friskfaktorlabbet är ett forskningsbaserat verktyg som hjälper er att arbeta förebyggande med arbetsmiljön genom att lyfta fram det som skapar hälsa och välbefinnande.

Till verktyget: Friskfaktorlabbet

Vill du arbeta systematiskt med tidiga insatser för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro?

Med tidiga insatser kan ohälsa och sjukfrånvaro många gånger förebyggas. Prehabguiden hjälper chefer och medarbetare att uppmärksamma och agera på tidiga signaler, ger stöd under sjukskrivning och att hantera anpassningar vid återgång. Inspireras av hur andra arbetsplatser har använt Prehabguiden och få praktiska tips på hur du använder verktyget i din organisation.

Prehabguiden är ett forskningsbaserat verktyg som stödjer ett systematiskt förebyggande arbete för att minska sjukfrånvaro och främja ett hållbart arbetsliv.

Till verktyget: Prehabguiden

Användandet av digitala system och verktyg är en viktig arbetsmiljöfråga och behöver riskbedömas på samma sätt som arbetsverktyg och arbetsmiljön i övrigt. Att utveckla eller förbättra digitala system involverar många olika roller och perspektiv, och där är samverkan viktig för att systemen ska bli användbara för alla.

Under det här passet får du tips på hur ni kan jobba systematiskt med den digitala arbetsmiljön för att göra den hjärnvänlig och skapa användbara system som hjälper er i arbetet. Vi visar det stöd som finns webbsidan om digital arbetsmiljö i form av bland annat checklistor, filmer och webbinarier. Prevents material är framtaget tillsammans med arbetsmarknadens parter på privata sidan.

Webbsida om digital arbetsmiljö: Till webbsidan

Hur kan man anpassa arbetet när det gäller arbetsbelastningen? Vad betyder arbetsförhållanden, anställningskontinuitet och kompetensutveckling för ett förlängt arbetsliv?

“Äldre” består av många grupper med olika grundförutsättningar – hur kan man göra det möjligt för fler än priviligierade grupper att förlänga sina arbetsliv?

Forskare vid Södertörns högskola, Umeå universitet och Göteborgs universitet arbetar nu med ett sexårigt projekt om äldre i arbetslivet, med flera stora delprojekt som kommer in på såväl utstötningsmekanismer som anpassningar.

Daniel Seldén redovisar och reflekterar, utifrån dessa studier, och utifrån diskussioner med arbetsgivare i ett nätverk med praktiker som är en del i projektet.

Prevent: Hållbart arbetsliv
Suntarbetsliv: Hållbart arbete genom livet