PROGRAM
Klicka här för att öppna programmet som PDF

DAG 1: MÅNDAG 10 OKTOBER

DAG 2: TISDAG 11 OKTOBER

DAG 3: ONSDAG 12 OKTOBER

SESSIONERNAS INNEHÅLL
Session 1: Hållbara multifunktionella landskap för att möta utmaningar i ett föränderligt klimat

Roland Jansson (Umeå universitet), Julian D. Olden (SLU Umeå), Ann-Kristine Vinka (Biosfärområde Vindelälven Juhttátahkka), Yann Clough (Lunds universitet), Cecilia Akselsson (Lunds universitet), Pål Börjesson (Lunds universitet)

Hållbara multifunktionella landskap är socio-ekologiska system som på lång sikt upprätthåller en mångfald av ekosystemtjänster, naturnyttor och naturresurser samtidigt som de säkerställer biologisk mångfald och människors välbefinnande i livskraftiga samhällen. Detta är en utmaning, särskilt i ljuset av allt snabbare klimatförändringar och effekterna av dessa. Denna session fokuserar på hur biosfärområden kan fungera som språngbrädor för att utveckla multifunktionella landskap och metoder som kan tillämpas även i andra områden. I fokus står nyckelkoncept, modeller och fallstudier som skapar goda förutsättningar för människors välbefinnande och försörjningsmöjligheter samtidigt som arter och ekologiska funktioner bibehålls och kulturella, folkhälso- och rekreationsbehov tillgodoses. Hållbara multifunktionella landskap kräver transdisciplinärt engagemang och samproduktion av kunskap mellan olika intressenter och forskare.

Aktörer har del i och perspektiv på de problem och möjligheter som de står inför. Det är lätt att säga att alla aktörer bör involveras för att resultaten ska bli framgångsrika men rättsliga förutsättningar, intressekonflikter och maktskillnader kan vara hinder. Här diskuterar vi insatser som krävs för att möta utmaningarna och strategier som kan fungera för att ta steg på vägen mot och på sikt uppnå hållbara, multifunktionella landskap.

Session 2: Att förena globala mål med lokalsamhällets verklighet

Irina Mancheva, (Umeå Universitet ), Johanna Alkan Olsson (Lunds universitet)

I och med lanseringen av FN:s globala mål för hållbar utveckling har vikten av åtgärder på lokal nivå fått ett större fokus. Det är på lokal nivå som många möjligheter och lösningar finns för en omställning till ett samhällssystem där olika hållbarhetsmål harmoniserar och blir nåbara. En omställning får konsekvenser som innebär en förändrad livsstil vilket kräver ansträngningar och anpassningar. I både urbana miljöer och i landsbygd från norr till söder, förväntas liknande tillvägagångssätt trots att lokala miljöförhållanden, sociala sammanhang och kulturer varierar. Här måste det finnas en flexibilitet med anpassningsmöjligheter till de lokala förutsättningarna. De åtgärder som krävs för att nå målen och komma bort från gamla vanor utan att skapa nya utmaningar sätter dock inte bara press på lokala samhällen och styrfunktioner, utan även på de lokala ekologiska systemen som tillhandahåller de naturresurser, ekosystemtjänster och naturnyttor som är förutsättningar för en hållbar framtid.

Hur klarar lokala samhällen de krav och förväntningar som ställs från global och nationell nivå, samtidigt som de påverkas av utmaningar som migration, en åldrande befolkning, arbetslöshet, långa pendlingsavstånd och klimatförändringar? Denna session ger exempel på en variation av lokala utmaningar och lösningar.

Session 3: Att möta förlust av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och naturnyttor

Johan Svensson (SLU Umeå), Bengt-Gunnar Jonsson (Mittuniversitetet), Henrik Smith (Lunds universitet), Pål Axel Olsson (Lunds universitet)

Mänsklighetens alltmer ökande efterfrågan av planetens resurser har direkt påverkan på biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som är förutsättningen för vårt eget välbefinnande. Från lokal till nationell och global nivå utmanas de ekologiska förutsättningarna för hållbar markanvändning genom att arters livsmiljöer försämras och ekosystem försvagas. Det handlar både om naturens materiella bidrag, som är beroende av flera stödjande och reglerande ekosystemtjänster, och om det relationella värdet av naturen, så som upplevelsevärden, traditioner, arv och kultur. Naturen, som i grunden är dynamisk och motståndskraftig, har en inbyggd förmåga att återhämta sig för att möta nya förutsättningar. I linje med FNs årtionde för restaurering av ekosystem och de globala målen för hållbar utveckling ska alternativa och hållbara markanvändningssystem som lindrar tidigare exploatering och som samtidigt producerar ekosystemtjänster stimuleras.

Genom att visa på problem och goda exempel i biosfärområden, belyser sessionen utmaningar och lösningar för hållbar och mångsidig markanvändning i olika biogeografiska och socioekonomiska situationer. Detta ligger till grund för en diskussion om allmän och specifik tillämpbarhet av möjligheter och vad som behövs för att stimulera en utvecklingsprocess mot alternativ och hållbar användning som samtidigt bevarar biologisk mångfald, en mångfald av ekosystemtjänster och naturnyttor.

Session 4: Unga människors roll i biosfärområden som lärandeplattformar och samarbetsarenor för hållbarhet

Sara Brogaard (Lunds universitet), Kerstin Jakobsson (ARNA Fågelriket), Ann Åkerman (Lunds universitet), Elisabeth Nyström (SLU Umeå), Dimitris Athanassiadis (SLU Umeå)

Att göra livet på vår planet gynnsamt för kommande generationer är centralt för hållbar utveckling. Unga människors dagliga liv och livslånga lärande är nyckeln till omställning för ökad hållbarhet. De har både rollen som pådrivare av förändring och är de som direkt påverkas negativt när eller om förhållandena försämras. Nuvarande insikter om globala utmaningar, så som effekter av klimatförändringar eller förluster av biologisk mångfald, visar att ny kunskap behövs om hur natur och samhälle är ömsesidigt beroende av varandra. Denna kunskap ska utgöra grunden för vårt agerande. Många yngre personer upplever att tiden är knapp för att möta samhällsutmaningar som beror på t ex klimatförändringar. En kris kan vara omedelbar och unga generationer kommer att behöva kunskap och tillgång till lösningar för att lindra konsekvenserna.

Sessionen handlar om vikten av akademisk utbildning, forskning och praktiska erfarenheter av hållbar utveckling och unga generationers värderingar. Hur kommuniceras hållbarhetsutmaningar och lösningar till unga och inte minst, hur kan unga människor involveras i lärande och i processer där kunskap och erfarenheter tillämpas? Hur stärker dessa perspektiv biosfärområdena i sin roll som plattformar där unga människor involveras i arbetet för hållbar utveckling och där utbildning och vetenskap är medel för dem att engagera sig i den pågående omvandlingen?

Genomgående tema: Sociala innovationer och transformativ förändring

Sveriges landsbygd står inför ett brett spektrum av sammanlänkade demografiska, socioekonomiska och miljömässiga utmaningar. På lokal nivå har landsbygdens utmaningar stimulerat till olika sociala innovationer som utvecklar nya lösningar där regionala eller nationella förvaltningar inte räcker till. Det kan till exempel vara nya nätverk, tankesmedjor eller konkreta verktyg och metoder som kan användas av enskilda personer, lokalsamhällen eller av olika grupper såsom småskaliga jordbrukare och privata skogsägare. Dessa sociala innovationer genererar flera olika tjänster och inkomstmöjligheter och leder till ökad mångfald och minskad sårbarhet. Då trycket på naturresurser och samhällen ökar, kan sociala innovationer bidra med lösningar på hållbarhetsutmaningar.

Mötesplats Biosfär belyser sociala innovationers bidrag till samhällsutveckling, samt deras möjligheter och begränsningar lokalt, regionalt och nationellt.