Avtalsfrågor i offentlig upphandling      

Modellavtal inom kollektivtrafiken
Ewa Rosén, konsult, EER Konsult AB, ordförande i KollA, Kollektivtrafikens avtalskommitté, en översyn av kollektivtrafikens modellavtal

Prisförändringar i befintliga kontrakt
Annika Blomqvist, advokat, Cederqvist

Avtalsjusteringar efter tilldelning
Erik Gadman, advokat och delägare, Setterwalls

CSR-krav - från bör till ska och i praktiken

Förstärkta hållbarhetskrav ur leverantörsaspekten
Kaisa Adlercreutz, advokat och delägare, Front Advokater

Förstärkta hållbarhetskrav från myndigheternas sida
Pauline Göthberg, Nationell Samordnare, Regionernas Kansliet Hållbar Upphandling

Upphandlingsmyndighetens arbete med de nya kraven på miljö- och sociala hänsyn
Lisa Sennström, jurist, Upphandlingsmyndigheten

Nya upphandlingsregler den 1 februari 2022

Upphandlingsmyndighetens arbete med de nya bestämmelserna
Anders Asplund, Upphandlingsmyndigheten

Reflektioner ur leverantörsperspektiv på de nya reglerna
Ulrica Dyrke, Almega

Praktiska synpunkter på de nya upphandlingsreglerna
Peter Ljungbro, inköpschef, Landskrona

Upphandling i kristider, vad är nöd och vad är inte så bråttom

Försörjningsstrategier för samhällets beredskap
Karin Peedu, upphandlingsstrateg, SKR

Att upphandla i kris
Åsa Edman, chefsjurist, Adda

Förhandlat förfarande utan föregående annonsering
Peter Riiga, jurist, Insatt AB – Din Bolagsjurist

 

Offentlighet, sekretess och dataskydd i upphandling

Skaderekvisitet vid sekretessprövningar
Mikael Dubois, jurist, MD JURIDIK & UPPHANDLING

Offentlighet och sekretessproblem inom byggupphandlingar
Hanna Adlén, advokat, Walthons

Stockholms stad och Schrems II-domen - läxor och erfarenheter
Peter Lillthors, avtalsjurist, Stockholms stad

Nyheter på på upphandlingsområdet

Senaste praxisen från HFD
Helena Rosén Andersson, justitieråd, Högsta förvaltningsdomstolen

Senaste nytt om golv- och takpriser i offentlig upphandling
Per-Ove Arfwedson, advokat och delägare, BOKWALL&RISLUND

En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar
Therése Westermark, Enhetschef Upphandlingstillsyn, Konkurrensverket

 

Säkerhetsskyddad upphandling – att skydda Sveriges säkerhet

Ett förändrat säkerhetsläge och grunderna i säkerhetsskyddslagstiftningen
Martin Waern, Affärsområdeschef för nationell säkerhet och försvar, SRS Security

Bedömning av säkerhetsskydd och lämplighet inför upphandling
Ylva Söderlund, Manager Protective Security, PwC Sweden

Vad är en säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal?
Kristoffer Stavenow, advokat, Stavenow advokatbyrå

Leverantörsbyte – en undantagsbestämmelse eller är det öppet för handel med upphandlade avtal?

EU-domstolen öppnar i sitt avgörande mål C-461/20 för möjligheten att förvärva enskilda avtal, men utan att något annat av den verksamhet dit avtalet hör behöver övertas - i vart fall inom ramen för konkursförfaranden (och sannolikt andra formella insolvensförfaranden) Vad gäller övriga ”företagsomstruktureringar”?  Vad kan utgöra ett kringgående av bestämmelsen om den tillåter det mesta? Dessa och andra frågor med anledning av förhandsavgörandet diskuteras i detta seminarium. Under seminariet kommer även att diskuteras möjligheten till leverantörsbyte genom underleverantörs inträde i den ursprungliga leverantörens ställe. Är den svenska lagstiftningen verkligen i enlighet med upphandlingsdirektiven eller har man i Sverige skapat ett undantag som går långt utöver vad som följer av direktiven?

 

 

Interimistiska beslut - vad har hänt efter lagändringen 2016?

När offentliga upphandlingar överprövas i förvaltningsdomstolarna stoppas normalt avtalsingåendet, antingen genom en förlängd avtalsspärr eller ett interimistiskt beslut. Att upphandlande myndigheter inte kan ingå avtal i upphandlingen kan vara en mycket negativ konsekvens av överprövningsprocesser – och samtidigt en förutsättning för leverantörers rätt till en effektiv prövning. I samband med flyktingkrisen år 2015 fick lagstiftaren nog av stoppade upphandlingar och skärpte bestämmelserna om interimistiska beslut. Tröskeln höjdes för när en leverantörs interimistiska yrkande ska bifallas. På seminariet går vi igenom regelverket och praxis om interimistiska beslut. Vi presenterar också helt ny statistik från domstolarna och ställer oss frågan om lagändringen fått något praktiskt genomslag för hur många upphandlingar där avtalsingåendet stoppas.

Moderator: Kristoffer Sällfors, advokat och expert i offentlig upphandling vid Advokatfirman Vinge
Talare: Daniel Wendelsson, advokat och delägare vid Advokatfirman Vinge samt Max Hetta, biträdande jurist vid Advokatfirman Vinge

Ramavtal, Coopservice och framtiden 

 

Offentlig upphandling och de fakultativa uteslutningsgrunderna

De fakultativa uteslutningsgrunderna ger upphandlande myndigheter möjlighet att utesluta leverantörer som på olika sätt visat sig olämpliga att delta i upphandlingen. Det kan röra sig om allt från allvarliga fel i yrkesutövningen till åsidosättande av miljöregler.

Kraven är dock nyanserade och bevisbördan ligger hos den upphandlande myndigheten vilket gör bedömningen mångfacetterad.

Är brott begångna av en företrädare för leverantören tillräckligt för uteslutning? Vad utgör egentligen allvarliga fel i yrkesutövningen? Vilka åtgärder kan leverantören själv vidta för att förhindra en uteslutning?

Detta är några av de frågor som kommer att behandlas inom ramen för seminariet som fokuserar på de fakultativa grunderna för uteslutning av leverantörer och leverantörernas möjlighet till självsanering

 

Hur ska upphandlade avtal/kontrakt tolkas? - Reflektioner i kölvattnet av HD:s dom ”Ramavtalet"  

När upphandlingsfasen är över tar en ny fas vid – avtalsfasen. Den upphandlande myndigheten och den vinnande anbudsgivaren övergår till att bli parter i ett kommersiellt avtal. En avtalsrelation som kan pågå länge som i den bästa av världar löper på väl. En grundläggande fråga som kan dyka upp under denna fas är hur upphandlande avtal/kontrakt ska tolkas. Finns det någon skillnad mot andra kommersiella avtal just av den anledningen att avtalet/kontraktet ifråga är resultatet av en offentlig upphandling? Vad lär oss HD:s avgörande i ”Ramavtalet” i detta avseende?

 

Gränser för komplettering och förtydligande i upphandling

Den 1 februari 2022 infördes en ny bestämmelse om dialog vid annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och vid annonspliktiga upphandlingar av tjänster enligt bilaga 2. Ger den nya bestämmelsen några nya möjligheter till dialog i praktiken och har gränserna gällande komplettering och förtydliganden förskjutits? Vad innebär skillnaderna mellan vad direktiven anger om förtydliganden och kompletteringar jämfört med vad som följer av LOU? Vidare har HFD 2022 ref. 4 rönt stor uppmärksamhet under våren. Vilken relevans har målet i förhållande till komplettering och förtydliganden?

Detta är några av de frågor som, tillsammans med genomgång av regelverket och relevant praxis, kommer att behandlas inom ramen för seminariet gällande komplettering och förtydligande av anbud.

Hyresvärdsupphandling

Att genomföra en hyresvärdsupphandling

Att genomföra en offentlig upphandling av en hyresvärd ställer den upphandlande myndigheten inför utmaningar, inte bara av upphandlingsjuridisk karaktär.

Utöver lämpliga utvärderingsmodeller, kvalificeringskrav och upphandlingsförfarande, uppkommer även juridiska frågeställningar inom andra rättsområden, såsom fastighets-, konsult-, hyres- och entreprenadrätt.

Att utforma upphandlingsdokumentens upphandlingsföreskrifter, krav och villkor bjuder på ett stort antal överväganden att göra. Detta seminarium behandlar en hyresvärdsupphandling från ax till limpa med de olika juridiska överväganden som tarvas.

 

Case 2:1 Upphandling av IT - fokus på systemsidan
Magnus Bruhn, Bid Manager, Formpipe

Case 2:2 Upphandling av IT – förhandlingar, fallgropar och möjligheter
Johan Söderberg, delägare/upphandlingskonsult, Peak Procurement